Ja till metaller – men inte på min bakgård?

 1391857_10151728335132749_1370591223_n

Förra veckan var jag inbjuden till debatt om gruvorna och rennäringen och det i Studio Ett. Meddebattör var Jonas Eriksson från MP som för övrigt också är min kollega i Näringsutskottet.

Lyssna gärna här:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5682899

Vi pratade om gruvnäringen kontra rennäringen och om detta är förenligt. Självklart ska inte gruvor tillåtas överallt och inte till vilket pris som helst, men jag anser också att intressena, i det fall det etableras en gruva, måste kunna samsas då det är många som är beroende av båda verksamheterna. Renägare ska kunna fortsätta att leva på sin näring samtidigt som övrig lokalbefolkning i norra Sveriges inland behöver de jobb som skapas. Dessutom är det också många samer som jobbar i gruvorna och ser att dessa arbeten också bidrar till en möjlighet att bo kvar och utveckla området.

En annan viktig aspekt är miljön och ser man på Västerbotten finns det två olyckliga fall som orsakat stora miljöproblem, vilket inte är acceptabelt! Av den anledningen gjordes miljöbalken om och miljöreglerna blev mycket hårdare. Idag måste den som prospekterar och bryter malm och mineraler fondera pengar innan det ens ges tillåtelse att göra detta. Vi har i Sverige idag en av världens hårdaste miljölagar och det är jag stolt över.

En del påstår att vinsterna från gruvorna åker utomlands, men det är felaktigt. I Sverige måste alla gruvbolag registrera sitt bolag i landet och därmed också betala bolagsskatt här. Dessutom får människor arbete och betalar skatt, vilket gör att kommuner får in intäkter så att man kan utveckla sitt samhälle.

Jag blir ledsen när jag hör den nationalistiska ådran från en del människor när de säger pratar nedsättande om utländska bolag. Ja, det finns många företag i Sverige från andra länder som ger människor jobb. Dessutom bidrar även svenska företag till utvecklingen globalt genom att etablera sin verksamhet i andra länder. Mig stör det inte var företagen kommer ifrån, så länge som man följer våra miljöregler, vår arbetsrätt, ger människor arbete och bidrar till utveckling av Sverige och Norrlands inland.

Dessutom undrar jag om det är bättre att metaller och mineraler bryts någon annanstans? Så länge vi inte behöver se det? Inte på min bakgård? Är det bättre att det bryts i länder där miljölagstiftningen är obefintlig och där mänskliga rättigheter inte respekteras och där lönerna är under all kritik?

I norra Sveriges inland har vi inte lyxen att ha allt för många arbetsmöjligheter att välja mellan – vi behöver jobben och därför är det viktigt att hitta samförstånd mellan gruvetablerigar och rennäring.

Jag vill gärna hitta möjligheter för att förbättra samtalen mellan gruvnäringen och rennäringen och det pågår en del sådan verksamhet just nu, men jag är gärna öppen för att ta emot fler tankar och idéer. Hör av er i så fall.

2 kommentarer

  1. Lars Gidlöf

    Hej

    När man läser de flesta politikers bloggar (oavsett tillhörighet) så blir jag skrämd, över hur fruktansvärt okunniga och naiva Ni är.

    Nämn t ex gruvprojekt som startats de senaste åren som burit sina kostnader samt som har lagt undan så mycket pengar så att de kunnat städa upp efter sin miljöförstöring, nämn ett exemepel så blir jag glad.

    Sen, jag vet inte hur mycket du vet om omvärlden men det är i stort sett endast u-länder som bara exporterar sina naturtillgångar utan att förädla dem, detta börjar vi göra mer och mer i Sverige och det är politikernas svaghet. Ska man utvinna metaller sa ska de förädlas inom landet, först då ger det en massa arbetstillfällen inom en rad olika områden, men så tänker inte Ni, Ni blir glada för 100 jobb i en avfolkningsbygd som har fin natur som efter några år lämnas med miljöförstöring och ett bolag i KK.

    Vi i Sverige har alla möjligheter att vidareförädla metaller, vi har billig energi, naturtillgångar så varför inte några krav på de som ska utvinna metallerna?

    Se om du har mod i att ta in en kritisk kommentar men som sagt, nämn en gruva som städat efter sig och gjort vinster de senaste åren

    • Helena Lindahl (inläggsförfattare)

      Hej Lars! Gruvfrågan är komplex. Allt är inte svart eller vitt, bra eller dåligt. Men det jag reagerar på är när du bl a skriver att vi blir ”glada för 100 jobb i en avfolkningsbygd som har fin natur som efter några år lämnas med miljöförstöring och ett bolag i KK”. Hundra jobb är inget att fnysa åt – det kan betyda väldigt mycket för utvecklingen i ett mindre samhälle. Om man dessutom skapar attraktiva kommuner/platser att bo på kommer det även in en del skattepengar som orten kan använda till att utveckla bygden – även för framtiden. Dessutom är det inte så att alla gruvbolag går i kk. Visst är miljön utsatt under och efter en gruvas livstid och det är därför som vi fått en tuffare miljölagstiftning. Innan detta kom till stånd (tror att det var 2005) så var det lösare tyglar vilket har lett till vissa grova miljöföroreningar i t ex Blaiken och Svärtträsk. Idag har Sverige en av världens hårdaste miljölagstiftningar på området – det kan vara värt att påpeka i sammanhanget.

      Det finns många goda på exempel på gruvor i Malmfälten och Bolidenfälten som är lönsamma, där bolagen lagt undan pengar och fortfarande bedriver gruvdrift. Gruvor lever oftast i decennier, men de bolag som bara lever ett par år har ju inte hunnit få lönsamhet. Vem betalar då om de går i konkurs? Det blir tyvärr staten som i sista hand får gå in och kompensera när ett miljöbelastande företag gått i konkurs.På samma sätt blir det om ett sågverk eller en kemiindustri som gått i konkurs. Det finns som sagt några olyckiga exempel som jag nämnt ovan (Blaiken, Svärtträsk), men de fick tillstånd att starta under en period där ribban, när det gäller miljölagstiftning, var mycket lägre än idag.

      När det gäller vidareförädling av metaller kan vi bli bättre – dessa initiativ ligger dock på marknaden – men i C gör vi vad vi kan i riksdagen för att göra svensk förädling av metaller mer konkurrenskraftig. Ett exempel på detta är att vi tittar på hur skatter kan förändras för att göra det mer gynnsamt.

Lämna ett svar till Helena Lindahl Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.