Måste man vara man för att få toppjobb av regeringen?

För en dryg vecka sedan beslutade regeringen att den tidigare S-ministern Tomas Östros skulle få prestigeuppdraget som styrelseledamot för internationella valutafonden (IMF) med placering i Washington. Östros är en mycket kompetent person och kommer säkert att göra ett bra jobb. Det som jag vänder mig emot är mer hur Magdalena Andersson med flera hanterat processen.

Runt tio personer hade anmält sitt intresse när rekryteringstiden gick ut i slutet på november och bland dem fanns inte Tomas Östros. Efter det att gallring och intervjuer gjorts tog sig bland annat två mycket kompetenta kvinnor vidare i processen. Trots detta kontaktar Magdalena Andersson sin kompis Östros som kommer in med en ansökan (och det en och en halv månad efter det att sista ansökningsdag gått ut).

Hur det gick vet ni ju redan, men med tanke på hur mycket regeringen talat om sin ambition att bli feministisk så börjar man fundera när och i vilka sammanhang det gäller? På Socialdemokraternas hemsida kan man läsa: ”Socialdemokraterna och Miljöpartiet har kommit överens om att bilda en feministisk regering som tar konkreta steg för att ge kvinnor och män lika rättigheter och samma möjligheter.” Men när det gäller att rekrytera personer till betydelsefulla poster väljer man att ge jobbet till en man som visserligen är kompetent, men som inte sökt jobbet. Ja, inte förrän Magdalena Andersson uppmanade honom att göra det. Men de kvinnor som sökte kvalade tydligen inte in – trots sin kompetens.