I dessa dagar är ju jaktfrågorna aktuella av mer än en anledning. Älgjakt pågår, likväl som fågeljakten, som också är efterlängtad av många – både i skogslandet och på fjället.

Men det är också valrörelse, och där är jaktfrågorna också heta. Ikväll har jag varit och pratat om jaktpolitiken på ett möte i Kiruna, och inte helt oväntat så var fjälljaktsfrågan den som vi diskuterade mest. Frågan om Sveaskogs extrema arrendehöjningar kom självklart också upp, och vi fick en diskussion om vem jakten egentligen är till för – och därmed en mer ideologisk diskussion. Mötet var väldigt intressant, det är alltid givande att diskutera med folk som är kunniga i ämnet, och det är då man får vidga sina egna vyer 

Idag hade jag en krönika inne i Piteåtidningen på temat, jag klistrar in den här för den som är intresserad:

Har varit i Sorsele idag, och pratat med en hel del människor. Flera av dem hade inte röstat förut, men tänkte göra det i år – för nu får det vara nog med den förda politiken.  Det fanns olika anledningar till det, men alla hade sin grund i hur klyftorna ökat i samhället, både mellan människor, men också mellan kommuner och landsändar under den gångna mandatperioden. I mindre kommuner blir det väldigt påtagligt när skatteintäkterna minskar.

Utförsäkringarna är ett samtalsämne som är ständigt återkommande, även här i Sorsele, och jag kan verkligen förstå varför. Jag träffade en av de som hamnat i den situationen för ett par dagar sedan, något jag kommer att återkomma till i veckan här på bloggen.

Det är inte värdigt att straffa människor för att de är sjuka. Jag skäms över Sverige och vad vi gör med de som har det svårt nog ändå.

Vi rödgröna vill avskaffa stupstocken i sjukförsäkringen, vi vill reformera hela sjukförsäkringen så att de som är sjuka verkligen får den hjälp de behöver.

Min känsla efter att ha pratat politik med väldigt många människor under de senaste veckorna i flera västerbottniska kommuner är att vi kommer att förvåna högern på söndag. Och det längtar jag till.

I helgen har det varit väldigt mycket aktiviteter i länet från alla partier.

Såg på Edward Riedls blogg hur det såg ut på alliansens torgmöte i Umeå.

Så här såg det ut när vi var på torget i lördags:

Nu partiledardebatt på SVT1!!

Har precis kommit hem efter ännu en bra valarbetsdag i Robertsfors kommun. Vi har varit i valsugan i Robertsfors, i valstugan i Ånäset, besökt ett äldreboende, och avslutat med en tacokväll som Ånäsets s-förening fixade. Härlig dag!

I måndags var jag på Jenningsskolan och träffade ett helt gäng elever som ska rösta i höst, och förra veckan var jag på ett härligt jaktpolitiskt möte i Robertsfors. Den samlade känslan är att vi kommer att ta tillbaka mark i politiken i Robertsfors kommun. Och det värmer.

Jag har en speciell relation till Robertsfors kommun, som aldrig kommer att förändras. Min mor är född i en by utanför Bygdeå, och där, hos mormor, tillbringade jag en stor del av den skolfria tiden när jag växte upp. Mina föräldrar flyttade dit i mitten på 90-talet, och nu är det ett andra hem för mig. Jag är den elfte generationen på gården, och det är något alldeles speciellt som är svårt att förklara för många.

Jag hoppas att jag på något sätt kunnat bidra till att peppa sossarna i kommunen att kämpa extra hårt den här sista veckan, för nu är det dags för förändring i kommunen. Helt vansinniga privatiseringar av bland annat kommunens städ, diskussioner om att lägga ner Jenningsskolan, underbemanningen i äldrevården, ja det är några anledningar till att Robertsforsborna förtjänar ett nytt styre. Vi socialdemokrater vill satsa på det som är viktigast – på människan.

Robertsfors socialdemokrater är ett oerhört kompetent gäng med en stark vilja att förändra – förbättra! – läget i kommunen så det blir attraktivt att bo kvar. Och att flytta dit.

Jag håller på dem!

Vi är många som frustererats över Reinfeldts förmåga att säga en sak och göra något annat. Ikväll visade han upp den sidan igen, i debatten med Sahlin. Olika språk på olika arenor, helt enkelt. Kolla in det här klippet, kort och tydliggörande;

Läser Holmlunds blogginlägg om uranbrytning där han frågar allianspartierna vad de egentligen tycker, och det får mig att lyfta frågan igen fast jag bloggat om det förut.

Sist jag skrev om det hade FP-ledaren Björklund precis suttit i TV och sagt att om det var ok för kommunerna med uranbrytning så var det ok för honom. Svaret Holmlund fått på sin blogg från Ulrika Ingemarsdotter, kommunikationschef på Centerpartiet, lyder:

"Centerpartiet slår vakt om den kommunala vetorätten vad gäller uranbrytning. Ett starkt Centerparti är garanten för att uranet ska vara kvar i marken"

Hm. Som jag tolkar det svaret så är det ju detsamma som Björklund säger. Ansvaret ligger på kommunerna. Men om det då är ett alliansstyre i en kommun där ett bolag vill bryta uran, vad kommer den kommunen att säga då? Det är ju där det ska avgöras.

När man, som allianseregeringen, vill ha kvar och bygga ut kärnkraften i Sverige, så är det ju egentligen också det moraliskt rätta att stå bakom uranbrtytning här hemma. Vi kan ju inte låta andra länder ta på sig att göra det åt oss. Varför  inte erkänna att det ena hör ihop med det andra? Ge folk en möjlighet att ta ställning för eller mot istället för att ge svävande svar.

Vi socialdemokrater är mot en kärnkraftsberoende framtid och vi är därmed mot uranbrytning. I vårt rödgröna samarbete är vi överens på den punkten. Nu vill vi veta var regeringen står.

Alliansfritt.nu presenterar en välgjord sammanställning om alliansens politik och hur den slår mot situationen på arbetsmarknaden. Det har skett många försvagningar i den enskildes rättigheter på arbetsplatsen, och det finns förslag på många fler.

Situationen i arbetslivet har fåt alltför lite utrymme i den här valrörelsen, hittills i alla fall. Det är självklart ingenting som regeringen och dess företrädare är intresserad av att lyfta, för människor i allmänhet brukar inte vara så förtjust i när deras villkor på arbetsplatserna försämras.

Det är egentligen anmärkningsvärt att förslag som till exempel det om ekonomiska frizoner bara "slinker igenom" och inte blir granskat och diskuterat. Likväl som diskussionen om ungas möjligheter till inträde på arbetsmarknaden. Med förslag om ungdomslöner och längre provanställningstider för unga så visar man att man inte tycker det är viktigt att unga får flytta hemifrån och skaffa familj. Eller hur många jobb tänker alliansen att varje ungdom ska ha för att ha råd att betala hyran? Jag tror varken unga eller deras föräldrar tycker det är optimalt att man ska bo hemma tills man är 25. Vi måste ge de unga chansen att bli vuxna!

Läs Alliansfritts sammanställning, och se till att sprida den. Vi måste lyfta frågan om arbetslivets villkor. Vi är det enda politiska alternativet som prioriterar både arbete och arbetare.
 

I helgen har det varit mycket igång i Umeå, Pridefestival, VIP-gala, konserter och valarbete i alla dess former.

Själv var jag på stan i lördags och kollade in både Pride och VIP-galan, och deltog sedan i en intressant valdebatt på stadsbiblioteket, som alla partier deltog i. Debatten var stundvis väldigt hård, och argumenten stundvis tveksamma. Till exempel när Folkpartiets representant med stort undertryck sa att "inga sjuka utförsäkras i Sverige idag".. Ganska fort kan man visa många bevis för motsatsen, även om regeringen och dess företrädare verkligen anstränger sig för att låtsas som allt är bra.

Vi riksdagsledamöter har under de senaste månaderna fått väldigt många mail skickade till oss med berättelser från människor som blivit riktigt illa behandlade med den nya sjukförsäkringen. Man får ju fråga sig om de borgerliga ledamöterna tror att alla de människorna ljuger. Jag kan inte tolka deras utspel som något annat.

Idag har vi i Backens s-förening haft kvartersfest i gropen på Umedalen. Solen sprack fram precis när vi började, och det var en hel del boende i området som kom ner och hälsade på och åt varmkorv och pratade politik ett tag. En härlig eftermiddag!

h