Kommundelsnämnderna, teorin bakom (studiecirkel 2)

holmsundflagga

Kommundelsnämndens flagga vajar fortfarande i skrivande stund över Omberget. En minnesbild över en lokaldemokrati – idag går vi in på de djupare teorierna varför Umeå Kommun gav Holmsund utökad självbestämmande

Det här är del två i att studera kommundelsnämndens tillkomst och verksamhet och slutliga nedläggelse. Första delen behandlar en övergripande analys över verksamheten sett ur nationellt perspektiv och nämndens faktiska roll som demokratiskt pilotprojekt. Det är där det framgår att Holmsunds kommundelsnämnd var en långt draget demokratiprojekt, uppbackat av framförallt ledande Socialdemokrater men med bred politiskt samtyckte, i syfte för att sondera terrängen för en kommunal framtid med makten närmare folket.

Holmsunds öde här kan alltså ha påverkat en eventuell rkstäckande demokratireform. Intresset är såklart väckt till varför detta inte skedde.

Andra delen här kommer allts åvara att vi som är intresserade tar del av Jan Erik Gidlunds kommunalpolitiska teorier gjorda på CERUM här I Umeå samt av FRN-Framtidsstudier. Om det första inlägget således behandlade praktiken övergripande, med kortfattade demokratiska målsättningarna, så kommer denna del behanda teorierna bakom betydligt djupare och får vila på eget engagemang. Jag är övertygad att om man förstår dessa teorier kan man också utvärdera projektet bättre.

Boken som ska läsas är helt enkelt Janerik Gidlunds  ”Fria ämbetsverk eller självständiga kommuner” (1984) som var en del av projektet Kommunerna och Framtiden genom boken får man också hänvisningar till kommunaldemokratiska forskningsgruppen. Liksom  Umeå Kommuns kommunaldemokratiska arbetsgrupp får man anta att denna forskning i dag ligger på is.

18034188_10155124340834774_7332217301530768140_n

Kontexten – egen analys efter första läsningen

Den här boken måste sättas i sin historiska kontext. Det är brytningstid i Sverige mellan det industriella samhället och det vi idag kallar IT-samhället. Sverige har genomgått stora strukturomvandlingar, som urbanisering och avindustralisering och våra första större ekonomiska kriser på 70-talet. Samtidigt har det sedan 60-talet vuxit fram ett massuniversitet och befolkningen blir allt mer utbildade. Sedan 60-talet har det också återkommit en diskussion om demokrati och inflytande vilket också avspeglar sig i politiska beslut och lagstiftning (t.e.x. MBL på arbetsplatserna) likväl som i de stora diskussionerna om det ekonomiska systemet (inte minst t.e.x. löntagarfonderna).

Trots vissa skakningar i folkhemmet så var Sverige jämlikaste landet i världen 1981, med god tillväxt och mycket goda värden i demokratiutvecklingen. Skolan tillhörde världens bästa och överlag fanns det en progressiv och demokratisk anda i samhället framlyft av en bred enighet mellan högern och vänstern att Demokratin var kärnan i samhället (detta kan sättas som motpol mot Ekonomin i dagens samhälle). Detta intresse för demokratin är också avspeglat i ett motstånd mot en värld som fortfarande var präglat av diktaturer, inte minst av kommunismen.

Det är helt enkelt en tid för enorma strukturomvandlingar och denna bok skissar upp ur en demokratisering av det samhälleliga livet kunde (skulle?) gått till.

Forskningen om kommunernas utveckling till mer demokratiskt styrelsesätt vilar alltså på:

– En ideologisk vilja att ha makten och besluten nära medborgarna, partiernas egenintressen i detta och demokratins reproduktion och återerövring
– En flexiblare system som skulle hantera globala utmaningar mer och som var innovativare till att lösa problem än stordriftens centraliserade hierarkiska system
– Att Ekonomin skulle bli service och tjänstebaserad och ”stordriften” därför generellt minska och bli ett främmande förlegat system
– Att antalet specialister, forskare, dugliga tjänstemän skulle öka avsevärt i samhället
– Att mer utbildade människor rent generellt skulle vara kapabla att hantera, och förvänta sig, lokal demokrati och medbestämmande
– Att människor skulle arbeta 30 timmar i veckan
– Att den tekniska utvecklingen i synnerhet gällande information skulle förändras och således underlätta denna utveckling, att byråkratin avsevärt skulle minska

Detta är några punkterna som boken tar avsats i och som vi, intressant nog, överlag kan säga överenstämmer i stora drag med hur samhället utvecklades om än det ideologiska samtycket till t.e.x. 30 timmars arbetsvecka idag har blivit ”vänsterextremt”. Frågan bör ändå ställas, med all forskning bakom sig, varför har denna demokratisering inte skett?

Slutord
Det är med stor glädje jag ska ta mig an denna bok, nu en andra gång sedan inköpet, på drygt 200 sidor för att sätta mig in vad det var för system som Holmsunds kommundelsnämnd stod i bräschen för. När man vet dessa målsättningar och övergripande teorier kan man sedan se vad som inte fungerande, vad som fungerande, och vars utvecklingen eventuellt stannade upp. Överlag är det också en mycket bildande bok om Sveriges ekonomiska och politiska historia.

Man kan också använda denna bok i fullgott syfte för att analysera den bredare utvecklinge i samhället och väga det mot frågeställningar som: Hur hade samhället sett ut om denna demokratisering genomförts till fullo? Hade folk haft samma politikerförakt, uppgivna känslor och bristande inflytande? Hade det påverkat bildningsintresset? Hur hade kommunala ekonomin sett ut? Och så vidare.

”Fria ämbetsverk eller självständiga kommuner” av Janerik Gidlund
Återfinns t.e.x. på bokbörsen för en billig peng.

Tredje delen kommer behandla socialdemokraten och f.d. kommunordförande Torsten W Perssons sparade handlingar i ärendet, som ledande politiskt kraft för att nämnderna infördes och länge dess försvarare. Jag skall också försöka få honom kommentera nedläggelsen av kommundelsnämnden, hur han anser den fungerande och så vidare. Jag har också kontakt med andra inblandade i detta projekt som jag kommer be få redogöra hur praktiken och teorin gick ihop i detta projekt.

Intresserade att var med i denna bokcirkel kan maila mig på
Stellan@h-sund.nu

2 kommentarer

  1. Jan Sandgren

    Det blir intressant att få ta del Torsten W.s minnen av och syn på kommundelsnämndsprojektet.
    Detta projekt fick ett olyckligt, onödigt och framför allt ovärdigt slut. När det runt åren 2011/2012 började cirkulera rykten om att dessa nämnder skulle avvecklas skrev jag flera artiklar i lokaltidningarna under rubriken ”Försvaga inte närdemokratin i Umeå”. Naturligtvis utan någon som helst respons från de som då bestämde i kommunpolitiken, främst Lennart Holmlund tillsammans med Anders Ågren ( den s k Umeandans centralfigurer på den tiden)
    Jag lämnade i januari månad 2011 till och med in ett medborgarförslag till kommunfullmäktige med en begäran om att det skulle göras en ordentlig utvärdering av organisationen med kommundelsnämnder (för- och nackdelar m m) innan dess öde slutligen avgjordes. Men icke, medborgarförslaget avslogs med motiveringen att det behövs ingen utvärdering. Vi vet redan allt vi behöver veta, var det kaxiga underförstådda beskedet från Lennart Holmlund, Anders Ågren och fullmäktige. Sanningen var annars att de i själva verket visste tämligen lite om detta.
    Den fördjupade demokratin/närdemokratin i Umeå – som kommundelsnämnderna stod för – visade sig alltså inte vara värd mera än att den kunde viftas bort av kommunledningen och fullmäktige på så här lösa boliner. Det demokratiska synsätt som de därmed gav uttryck åt var både förvånande och sorgligt, minst sagt. /jan sandgren

    • holmsundarn (inläggsförfattare)

      Den där analysen borde göras av så många anledningar så de knappt går att räkna upp. Inte minst borde CERUM och andra forskare också vara intresserade av hur projektet avslutades och intressera sig, i demokratiforskningens namn, för en ordentlig genomgång.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.