Kommundelsnämnden, en inblick 1985, med starkt stöd för framtiden

Här kommer tredje delen i studiecirkeln om Kommundelsnämndens uppbyggnad och fall. Den här gången tar vi avstamp i en beställd forskningrapport 1985 (ISSN: 0349-0831, Statsvetenskapliga institutet) om nämndernas verksamheter som då funnits först som råd sedan som nämnd sedan kommunsammanslagningen 1974. Det är alltså i princip en avstämningsrapport efter 10 år med större fokus på lokaldemokrati i Umeå. Vi vet också strax före denna rapport så fick Holmsund ett utökat självbestämmande varav det är intressant att då får en mer konkret syn i vilka anledningarna var till varför detta förtroende gavs och sedan behölls tills en succesiv nedmontering av systemet i slutet av 90 och 2000-talet sker där nämnderna till sist blir blott en skugga av sin de målsättningar som sattes av kommunaldemokratiska arbetsgruppen och CERUM.

Rapporten i sig är inlämnad av Torsten W Persson från egen samlig till forskningsarkivet på Umeå Universitet. Jag kommer själv försöka få tag på ett exemplar för privat bruk.

Första delen behandlar den övergripande bilden över KDN – den kan läsas här

Andra delen behandlar djupare teorierna bakom bildandet av KDN – den kan läsas här

Det är värt att notera att både rådssystemet och kommundelssystemet innefattade långt mer än bara Holmsund/Obbola. 1974 så skapades råd i Sävar, Ålidhem, Tavelsjö och Teg och 1976 fanns det åtta råd som täckte hela kommunen. Det är mellan dessa områden som forskningsrapporten undersöker effektiviteten och populariteten. Bara Holmsund/Obbola får utökat självbestämmande.

Skillanden mellan råden och kommundelsnämnderna är dock markant och man kan säga att råden hade två uppgifter:
1) Informera medborgarna i kommundelen/rådsområdet om aktuella kommunala ärenden
2) Inhämta medborgares åsikter innan slutgiltigt beslut i olika kommunala frågor

Medans nämnderna förfogade budget och i Holmsunds fall hade långt gående autonomi med t.e.x. egen teknisk nämnd, skolnämnd, socialnämnd, utökade ledamöter, tidning m.m.

1978/79 utvärderas råden utan att nå tillfredställande demokratiska resultat varav kommundelsnämnder ersatte rådsysstemet i och med lagen om lokala organ. Se bild nedan (bilderna går att klicka på för att se full storlek)

Det är dessa relativt nya kommundelsnämnder som rapporten vänder sig till och som också påpekar vissa skillnader i intresse som man till viss del kan koppla till geografiskt läge och  traditioner. Vad forskningsrapporten kommer fram till drygt fem år efter KdN har införts är t.e.x.

I frågeformulär och intervjuer med ledamöterna:
– Generellt över alla ledamöter i de olika KdNs i kommunen så kände de sig (57% 1982) relativt ( 43% 1984) utbildade och kompetenta för att sköta sin uppgift. Att de inte utbildas nog av kommunen är dock en kritik som består. Intressant i samanhanget är att över hälften av alla ledamöter i KdN i kommunen upplever att de ofta har motsatta åsikter, även inom sina egna partier, än partiets centrala ståndpunkter i kommunen. Mer än hälften av ledamöterna hade inga andra uppdrag än i KdN. Vilket frustrerade mer centrala funktioner i de olika partierna, delvis att de ofta tyckte tvärtom, delvis att de var ointresserade av centrala partiapparaten. (s.9)
– Att direktkontakten med väljarna var det absolut viktigaste och att över hälften av dem upplevt att de blivit kontaktade av medborgare och föreningar i olika frågor 64% av ledamöterna uppger att de i första hand företräder medborgarna
– Största begränsningen kände de över facknämndernas råd över deras verksamheter (87%)
– En klar majoritet uppger att deras förväntningar på KdN-arbetet infriats, åtminstone delvis
– En tredjedel av ledamöterna är för, en tredjedel är emot, en tredjedel förhåller sig neutrala til direkta val till KdN.
– Ledamöterna visade i sina svar ett stort intresse att lägga mer betydligt mer tid på sitt arbete under förutsättning att de fick mer kompetens. Det finns en frustration hos ledamöterna att demokratiseringen i Umeå går långsamt.

Vidare går forskningsrapporten till stora frågeformulär till de olika kommundelarnas befolkning:

varav intressanta

Holmsundsparametrar
– Att de flesta initativ fortfarande kom ”inifrån systemet” från t.e.x. KdN-tjänstemän och att bara ca 15% kom från föreningar och organisationer. I Holmsund kom 25% från föreningar, 10% mer än i övriga kommunen.
– I Sävar var var tredje ärende ett remissutryttande, alltså samma verksamhet som råden hade, i Holmsund var det var nioende ärende. Vilket pekar på större och mer aktiva protokoll.
– Kännedomen att KdN hade beslutande rätt i vissa fritids- och kulturfrågor var störst i Holmsund/Obbola där sex av tio kände till KdNs kompetens. I tavelsjö var det var det bara var fjärde av tioende och i norra kommundelsområdet ännu lägre. Alla kände dock till att Kdn hade rätt att lägga fram förslag till kommunfullmäktige.
–  I påstående ”KdN avsepglar politiska sammansättningen i respektive kommundel” så svarar Holmsundsbor övervägande ”Nej” (47st) och Vet Ej (33st) av  173 st svaranden. Det här är svårtolkat men kan vara en missnöjesyttring över att Kommundelsnämnderna, och råden, tillät större borgerlig representation än vad Holmsunds Köpings kommunfullmäktige genom valsedel tillåtit. Kdn och Råden var länge till stort missnöje för socialdemokratiska majoriteten som nu tappat sin lokala makt.
– I frågan ”Kan du nämna namnet på någon ledamot i Kdn” så hade dock Tavelsjöområdet bäst kännedom. 38% svarande Holmsundsbor svarade ja på frågan. Vilket man spekulativt får anse är betydligt högre än en sådan fråga idag.
– Efter inrättandet av kommundelskontor i Holmsund så svarade 22% av männen och 17% av kvinnorna att de hanterat kommunala frågor lokalt senaste året och 28% av männen och 21% av kvinnor ansåg att möjligheten att nu påverka kommunen hade förbättrats. Slutsatsen är att kommundelskontoret ökade benägenheten att enklare lösa kommunala frågor och få kontakt, främst med tjänstemän, i olika frågor.
– Vanligaste sättet för att påverka en kommunal fråga i Holmsund/Obbola kommundelsområde var att delta i en demonstration eller att underteckna ett upprop. Kontakt med tjänstemän eller politiker var det näst vanligaste.
–  43% fick sin kommunala information främst från tidningen, 11% från lokalradion och 8% från Kommundelsnytt, KdNs egna tidning. TV får bara 4% i Holmsund 1985 gällande nyhetsrapporteringen
– Holmsund är den enda kommundel som sedan starten av KdN systemet till forskningsrapporten aldrig haft en votering i någon politisk fråga, istället har enigheten varit 100%, vilket kan vila på att man på lokal nivå ej varit särskilt ooöverens över saker och ting samt att det är en nivå där politiska kontroverser med enkelhet kan undvikas och förarbetet inför möten pågå lokalt och kontinuerligt i samhället. I protokollen finns därför inte en enda avvikande åsikt i Holmsund/Obbola i de beslut som tas. Trots en över riksnittet mycket stor vänster samt aktiv höger i Centerpartiet. Det är rimligt att anta att Socialdemokraterna inte var överens med dessa partier, men att när beslut skulle tas, var dramatiken redan överstökad på annat håll.
– Många tillfrågade i rapporten anser på frågan om KdNs framtid att om ”Kdn utvecklas som i Obbola/Holmsund” så kommer facknämnderna till sist avskaffas till förmån för ett helt decentraliserat system. Vilket tjänstemännen har svårt att se framför sig. Frågeställningen tas därför vidare i forskningen som en framtida nöt att knäcka.
– Det är också noterbart att flest möten om Kommundelsnämnden har skett i Holmsund/Obbola
– Mest positiva för Kommundelsnämnderna var Holmsund och Tavelsjö, mest insatta medborgarna fanns i Holmsund/Obbola de hade också största kunskaperna om kommundelsnämnderna, 1985.

Inställningen till kommundelsnämnderna – positiva påståenden
Tre positiva påstenden ställdes också till medborgarna om inställningen till KdN. Holmsunds svar anges i procent.

”KdN gör det enklare att komma i kontakt med lokala politiker”
20% Instämmer helt. 33% Instämmer delvis 5% delvis motsatt åsikt 2% helt motsatt åsikt 30% ingen åsikt 10% ej svar

53% av de tillfrågade anser här att KdN helt eller delvis hjälper medborgarna att komma i kontakt med lokala politiker.

”Med KdN blir det en bättre anpassning till förhållanden som är speciella för vår kommundel”

39% Instämmer helt 23% Instämmer delvis 4% delvis motsatt åsikt 0% helt motsatt åsikt 23% ingen åsikt 12% ej svar

62% av de tillfrågade anser alltså att KdN skapar bättre anpassning av politken för Holmsund/Obbola enligt lokala förutsättningar. Det är anmärkningsvärt högt stöd som pekar på hög andel kritik mot centralisering i Umeå.

”KdN gör så att vanligt folk blir mer intresserade för kommunala frågor”

17% Instämmer helt 32% Instämmer delvis  8% delvis motsatt  2%helt motsatt 30% ingen åsikt 10% ej svar

49% av de frågade anser att kommundelsnämnderna i detta läge gör vanligt folk mer intresserade av politik, som tidigare frågor noterbart lite kritik mot kommundelsnämnderna, men också en hyfsat stor del på 30% som möjligen ser frågan som ointressant.

Analys: Av detta kan man snabbt dra en analys att kritiken mot KdN var väldigt liten, antingen var man i olika grad för kommundelsnämnderna och ansåg dem nyttiga enligt frågeställningarna eller något obrydd om kommundelsnämndens verksamhet. Det överlägset största stödet rör KdNs möjlighet att lokalt anpassa politiken till aktuella förutsättningarna för Holmsund/Obbola. Här är det noterbart att antalet ”obrydda” också sjunker med 7%. och samlade kritiken mot detta landar bara på 4%. Det står klart att det är just anpassningen till de lokala förutsättningarna som är viktigast för de tillfrågade. Också Tavelsjö uppvisar liknande resultat.

Nedan är aktuell bilaga med svar även från Tavelsjö och Norra-Kdnområdet (s 15)

Tre negativa påståenden
Holmsunds svar anges i procent.

”KdN leder till orättvisor mellan kommundelarna”
2% Instämmer helt  8% Instämmer delvis 18% delvis motsatt  32% helt motsatt 29% ingen åsikt 11% ej svar

Här ser man tydligt att ett påstående som sedan kom att repeteras, att KdN leder till orättvisa mellan kommundelarna, inte avspeglas i någon mån i Holmsund vid denna tidpunkt. 50% är helt eller delvist mot påståendet, och bara 10% ställer sig helt eller delvis för det påståendet, att jämföra med 29% som inte har en åsikt i frågan.

”KdN tar bara upp oväsentliga frågor”
4% Instämmer helt  9% instämmer delvis  12% delvis motsatt  18% helt motsatt  47% ingen åsikt 10% ej svar

Nästan hälften anger här att de helt enkelt inte bryr sig om frågeställningen, och att näst största gruppen (30%) är delvis eller helt motsatt påståendet i sig.

”KdN ger inte vanligt folk inflytande”
15% Instämmer helt 17% Instämmer delvis 13% delvis motsatt 16% helt motsatt 30% ingen åsikt 9% ej svar

Här blir det en intressant svängning och man kan se två tydliga bilder framträda delvis en grupp (32%) som vill öka inflytandet av vanligt folk, delvis en grupp (29%) som redan anser att KdN ger vanligt folk inflytande. Av detta kan man alltså läsa att folk överlag var för KdN och deras målsättning, men, att det också fanns ca en tredjedel som ytterligare ville stärka lokaldemokratin åt direktdemokratiskt håll.

Slutresultatet är ungefär att de som hade en åsikt om kommundelnämnden i Holmsund/Obbola hade en mycket positiv syn. Många saknade dock åsikt om KdN. Och vissa ville ytterligare pusha fram de demokratiska möjligheterna med KdN.

Intressant i sammanhanget är också frågeställningen på sidan 17
”Hur ser du på kommundelsnämndens framtid?” där 28% också svarar ”Bör Utökas” trots att detta är efter Umeå Kommun gett s.k. utökad själbestämmande med en rad egna nämnder och budgetar som jag listat i del ett av studiecirkeln.
55% anser att detta system 1985 ”bör fortsätta som nu”. Av detta går ingen annan slutsats dra att under denna period i Holmsund råder starka lokalpatriotiska och lokaldemokratiska stämningar. I Tavelsjö är dessa stämningar ännu starkare med 35% för en utökning. En absolut minoritet är för ett avskaffande av kommundelsnämnderna överhuvudtaget.

På frågan ”Vad bör Kdn ha bestämmanderätt i?” är det värt att notera de svar som fått över 50% av de svarandes stöd. Här ingår Tilgång till bostäder, Vägar och trafik, Skolfrågor, Barnomsorg, Fritidsverksamhet för barn och unga. Äldre och handikappomsorgen får 48%. Noterbart här är såklart att Byggnadsnämnden togs till Umeå Kommun vid kommunsammanslagningen och får över 50% av rösterna vilket pekar på en riktning som svarande på ”bör utökas” tidigare kan ha haft i åtanke. Starkast stöd för lokal bestämmanderätt för KdN hade skolfrågorna med 58%

Slutsatsen är att detta är den form av miljö som föranledde Umeå Kommun att genom kommunfullmäktige och berett av kommunaldemokratiska arbetsgrupen ge Holmsund utökat självbestämmande och befogenheter utöver vanliga kommundelsnämnderna. Delvis för det starka lokala stödet, men också för att intresset också var stort att utveckla projektet i just Holmsund (och Tavelsjö).

Frågan man skall ställa sig nu är dock: Vad hände till 1995? Gjordes det någon uppföljning på denna forskning? Med denna bakgrund så skulle ett avskaffande, eller ens begränsande, av Holmsunds kommundelsnämnd vara ytterst besvärligt att genomföra då kommundelsnämnden uppbär starkt lokalt förtroende och framtidsanda, utan mer eller mindre några kritiska röster att tala om. Så. Vad hände med kommunaldemokratiska arbetsgruppen och ”grundplåten” för kommundelsnämnderna? Vad hände med CERUMs lokaldemokratiska forskning? Hur utvecklades den här miljön? Vilka krafter var pådrivande?

Nu börjar vi resan 1985 – 2005. Här hittar ni litteraturlista fram till 1985 som kan vara intressant

 

Det är dock noterbart att jag innan denna rapport ej ens kände till att Tavelsjö haft en kommundelsnämnd, som dessutom varit ytterst aktiv (i synnerhet i att aktivera kvinnor) samt uppburit starkt lokal legimitet där representanterna varit hyfsat kända lokalt. Vore kul att ta in intryck från denna gamla kdn-område.