Vår krisberedskap visar på ett demokratiskt självförsvar

Det är dags för de flesta att acceptera att ingenting kommer att bli normalt igen. Katastrofer, krig och pandemier har alltid föranlett att samhället utvecklats och organiserat sig på nya sätt.

Digerdöden skapade en arbetsbrist i Europa som ledde till att bönder fick det bättre och till slut kunde utmana godsägarna om makten. Den feodala ordningen bröts upp och de första frön som skulle möjliggöra franska revolutionen planterades. Bönder i väst blev på 1300-talet självmedvetna om sin egen betydelse. I östra Europa, som varit mer skonat, bestod istället livegenskapen tills revolutionen 1917, flera hundra år senare, bara för att direkt övergå i en ny auktoritär regim. Denna medvetenhet är idag en av grunderna till varför västra Europa har en betydligt mer djupodlad demokratisk inställning än östra Europa som istället alltid förhållit sig till olika hierarkiska tankemodeller. .

Vad kommer Corona lämna för spår? På många sätt vet vi idag inte ens när, och om, viruset kommer att kunna kontrolleras för att slutligen slås ut. De sociala och ekonomiska effekterna är än så länge oklara – både på kort och längre sikt ser horisonten grumlig ut. Men följande har vi nog alla sett.

EU genomlider sin största kris någonsin. Den inhemska hjälpen till varandra har rasat ihop. I samma stund som vi stängde gränserna till varandra har ryska och kinesiska flygplan börjat landa runtomkring i EU. De är där för att hjälpa, men det är två regimer som i åratal strävat efter att påverka våra politiska beslut i mer auktoritär riktning som nu agerar fritt. De flygplanen landar i en politisk miljö som redan antagit en mer antiliberal och auktoritär hållning i åratal. Det är inte orimligt att tänka sig att denna uppdelning i öst och väst kommer accelerera i EU och att vi kommer se en avglobaliserad värld efter coronakrisen. Nationalismen blir rationell när gränserna blir verklighet. I väst har dock rösterna från den nationalistiska rörelsen, som alltid vilar på en slavmentalitet och auktoritetstro, helt tystnat när folkens uppslutning kring en tillitsbaserad demokrati förstärkts.Även ur djupa borgerliga dimmor så träder den mer progressiva och demokratiska borgerligheten fram för att föra sina bröder och systrar som spanat högerut åt sidan för det större samhällsansvaret. I USA verkar dock en liknande skeende utvecklas som vi sett i Kina och som nu fått chansen att accelerera framåt mot den blandning av kapitalismens och kommunismens värsta sidor de flesta av oss fruktar. Västra Europas demokratiska djup står därför tämligen ensamt i det långa loppet, och i synnerhet det skandinaviska särställningen av en blandning av socialism och socialliberalism..

I spåren av krisen finns också en annan logik. Krisens utbrott har på område efter område pekat ut hur orimligt svag marknaden är för att garantera samhällets grundläggande funktioner. Över hela Europa så kliver staten fram som en garant för att kunna leverera allt från infrastruktur till vård. Innan krisen skulle man kallat detta för en ”vänstersväng” och många av förslagen som vi sett på TV de senaste dagarna skulle i januari kallats ”vänsterextremism”. Positionsförändringarna har skett rekordsnabbt. Då har vi i Sverige ändå haft en rationell diskussion om det hela. I Spanien, Storbritannien och Frankrike har hela sektorer förstatligats över natten – ofta ledda av högerregeringar och marknadsliberaler.

Den starka statens återkomst har alltså två ansikten. Det ena manifesteras i att på Europas gator marscherar idag militärer i helt nedstängda länder och av stater som infört massövervakningar över folks mobiltelefoner. Det andra manifesteras i kollektiva välfärdslösningar och reträtten för den mest extrema marknadsliberalismen.

Coronakrisen sätter därför politiska landskapet till en position vi inte varit på nästan hundra år. Om det är socialismen eller konservatismen som skall leverera lösningar på folks vardagsproblem. Liberalismen förlitar sig på en global verklighet som för stunden är utslagen. Den nyliberala regimen har sedan länge fallit (2008) men coronakrisen bryter av det interregnum som varit för att accelerera fram till en punkt där den nya regimen skall skapas. Tiden för en ny ordning är nu. Det är inte helt orimligt att påpeka kopplingen till bönder som gör uppror och bönder som inte gör det i det sammanhanget. Socialism i väst blev Socialdemokratin.  I öst blev den bolsjevismen. Det är ruskigt lik ställning som vi såg under Kalla kriget som nu rullas ut för våra ögon när det nya Europa tar form.

Det finns goda anledningar för alla demokrater att känna en befogad oro över den här utvecklingen. De flesta länder i Europa har infört lagar och bestämmelser rekordsnabbt som satt mötesfriheten ur spel och infört rigorösa övervakningssystem. Alla bör vara vaksamma om hur den ”nationella sammanhållningen” kommer utvecklas när personer som Donald Trump och Boris Johnson använder militär för att stänga ned hela länder. Det här är beslut och en utveckling som för alla demokrater känns otroligt skrämmande. Som svenskar, där vi in i det sista slåss för det öppna samhället, så kan vi ur en demokratisk synvinkel förfasas även hur skandinaviska bröder och systrar så snabbt accepterat metoder som helt slår ut grundläggande friheter, även om vi förstår motivet. Alla som flytt från krig, levt igenom kalla kriget eller för den delen besökt en diktatur ryser ändå över bilder på beväpnade militärer som marscherar nedför Europas gator med automatvapen i högsta hugg.

Demokraten frågar sig:  Vad ska de skjuta på? Om paracetamol inte fungerar mot viruset, eller för den delen ett sjukt hamstrande av toalettpapper, så lär knappast kaliber 5.56 göra det heller.

På samma sätt oroar sig en demokrat över faktumet att personer med makt som fått sådana befogenheter, i en tid när demokratin ifrågasätts och varit i gungning de senaste 10 åren, ofta har svårt att flytta på sig när krisen sedan är över.

Coronakrisen kommer oundvikligen påverka hur vi väljer att organisera vårt samhälle. För oss svenskar känns, när man spanar ut över världen, vår strategi fullt rimligt. Vi har progressiva debatter istället för top-down beslut. Vi kämpar för ett öppet, aktivt, samhälle istället för fullständig lockdown. Vi sätter fokus på tekniska möjligheter, solidaritet mellan människor och hur vi ska fortsätta vara just Sverige – med frihetliga kollektiva som individualistiska rörelser.

Vår krishantering handlar inte bara om att säkerställa medborgarnas liv och leverne och samhällets sociala och ekonomiska stabilitet. Det handlar också om att i en tid när Europa kan förändras för alltid, under ett enormt socialt och ekonomiskt tryck, så har vi också ett demokratiskt självförsvar. Det är uppbyggd av att allt från att politiker inte kan köra över experter hur de vill till att alla har ett individuellt ansvar och plikt baserat på devisen ”Frihet under ansvar”. Den devisen förpliktar.

Den förpliktar ditt engagemang som aktiv demokratisk medborgare i föreningsliv och politiken, och din belöning är den frihet vi nu kämpar för.

Nu är det upp till oss alla att visa att vi förtjänar denna frihet.