Mamma dog idag 14:40. Ena stunden fanns hon nästa stund bara borta. Vad fin hon var i sin blåa klänning och inga mörka ringar under ögonen ja hon var så vacker i döden. Just nu smärtar sorgen mest av saknad mamma är ju trots allt mamma hur gammal man än är. Jag känner mig som ett barn som behöver min mammas famn som tröst för att kunna lindra sorgen.Men jag vet att sorgen kommer att mildras och minnena träder fram mer av all glädje vi hade tilllsammans. Det som mest kommer till mig i all min sorg är denna enkla vers av runeberg: 

Mor, Iilla mor, vem är väl som du?
Ingen i hela väriden.
Du är mig nära i bön, i dröm,
Vart jag så ställer färden.
Än kan jag höra, fast åren flytt,
Hastiga steg, som vandra
Flitens och arbetets offerväg
Alltid till hjälp för andra.
Mor, lilla mor, vem är väl som du?
Ingen i hela världen.

vila i frid