Det har som varit två riktiga avstamp sista dagarna. I helgen var det ju som bekant stug-sista, en trevlig tradition som visst ärvts från Finland. Tanken är väl att sommarens alla spår ska rensas bort, lämpligast i en stor brasa vid stranden, innan stugan stänges för vintern.  Om nu vädergudarna spått rätt kommer väl stugsäsongen att hålla på åtminstone någon månad till, men ändå kändes det väldans skönt att samla ihop allt gammalt skräp och se hur elden förtär alltihopa.  Att det dessutom är en skön känsla att kunna sitta i kvällningen i värmen från brasan och svalkan från pilsnern gör ju aktiviteten ännu bättre.  Vi har inte riktigt hunnit i kapp Finland då det gäller traditionen, för just denna helg, sista i augusti, brinner det eldar längs hela finska kusten samtidigt, ett mäktigt skådespel från havet.  Men visst kunde man se eldar ända utifrån Järnäsudden och ner till Långronspetsen.  Jag tror också många med mig känner tillfredsställelsen över att få städa upp och göra klart inför kommande stugsäsong.  Man kanske skulle ha fått göra en lite brasa då och då  och kunna elda upp det som man känner borde kastas bort. Och tänk att få kunna elda upp bekymmer och frustrationer och sorger och bedrövelser, så att den kommande perioden är ren och oförstörd.  Människan kanske skulle behöva rensa lite oftare än vad vi har möjlighet att göra idag.

En annan avstamp skede också idag, ännu mera glädjande. Idag startade "min" skola -Turismakademien-  igen efter sommarledigheten, och jag har haft två stora glädjeämen idag;  dels fått träffa mina elever från fjolåret som nu startar sitt andra läsår, och dels träffa 32 nya förväntansfulla och motiverade elever, som bestämt sig för en framtid inom turism. Varje års kursstart är lika spännande:  vad blir det för sorts elever, hur kommer uppstarten att fungera, hur kommer inledningsdagarna att falla ut?   Hösten innehåller 20 veckor, varav 10 veckor turismkunskap.  Jag har förmånen att få bidra till ett antal av studietimmarna, och det är något jag verkligen njuter av. Underbart att kunna medverka till andras utveckling, och så tydligt kunna bidra till nya kunskaper och erfarenheter. Nästa vecka kommer jag också att få rapporter om hur mina fjolårselever upplevt sin 7-veckors praktik, som gjorts överallt i världen, från Nordmaling till Nya Zealand, från Pite havsbad till Seattle i Californien.  Det blir nåt att se fram emot.