I tisdags hade arbetarkommunens repskap sammanträde bakom slutna dörrar, och igår kunde den som ville, läsa att arbetarkommunens ordförande Gunnar Wiglöf uttalade sitt (och repskapets?) fulla förtroende för Ulla-Maj Andersson.  Han lyckades också summera förtroendet som om det vore en politisk fråga, och klarade också av att uttala förtroendet utan att med enda ord beröra det som är orsaken till att frågan överhuvudtaget kommit upp:  chefernas skrivelse om ett oacceptabelt arbetsklimat  och tillkommande anmälan om kränkning.  Och ställer man i det socialdemokratiska partiet upp bakom det agerandet, då är partiet mycket mera illa ute än man kan tänka sig.

Uttalandet från Gunnar Wiglöf var dessutom falskt.  Repskapets möte var mycket stormigt med många olika uppfattningar. Att ordföranden tyckte sig höra att alla ställde sig bakom förtroendeförklaringen, säger mer om det interna klimatet än något annat.  

En som uppenbarligen inte tyckte att beslutet och förtroendeförklaringen var enhälligt  är det andra namnet på socialdemokraternas lista, Åsa Lindström.  Hon har idag lämnat in en avsägelse av alla sina politiska uppdrag i partiet med en motivation som måste verka som en mardröm för UMA och alla runt henne.  Hon skriver bland annat att hon saknar förtroende för partiet, det finns inget klimat för utveckling, och att hon inte längre tror partiet har några förutsättningar att lösa situationen.  Hennes slutord i sin avsägelse borde få varje socialist att rysa:  -"Min uppfattning är att partiet i dagsläget har blivit en inbunden och sluten grupp, som inte vill lyssna på omvärldens kritik och uppfattning.   Allt handlar idag bara om att försvara felaktiga beteenden och egna maktpositioner före utveckling och förbättring för medborgarna och partiet." 

Hur var det nu igen, Gunnar Wiglöf:   "Fullt förtroende…..?!?  Hos vem?

Måndagens fullmäktige var annorlunda, av många olika orsaker.   Innehållet i dagordningen var annorlunda, så till vida att den innehöll hela sju interpellationer och därtill tre frågor utöver de sedvanliga ärendena. Samtliga interpellationer och frågor var helt färgade av den senaste tidens turbulens runt Ulla-Maj Anderssons sätt att leda kommunen och framför allt de anställda, och frågorna som krävde svar var många.  Fullmäktige var också annorlunda genom det ovanligt stora intresse som visades;  läktarna innehöll drygt 60 personer och på web-länken var närmare 100 personer inloggade under vissa perioder, ett mycket tydligt publikrekord med andra ord.  Båda de lokala tidningar fanns också på plats med både reportrar och fotografer. Fullmäktiges sekreterare fick t.o.m. panikordna mera fikabröd så det skulle räcka till åhörarna. Jag -precis som de flesta- tolkade intresset så att man var intresserad av få höra svaren på de frågor som skulle ställas.  De flesta -precis som jag- var väl heller inte så imponerad av de goddag-yxskaft-svaren som gavs, eller för den delen dom förväntade svar som aldrig gavs.  Dagens höjdpunkt på den komiska skalan stog ändå fullmäktiges ordförande Gunnar Wiglöf (s)  själv för.  Han hade också fått en enkel fråga om han fortfarande vidhöll att hela förra veckans turbulens var ett borgerligt påhitt, och en dimridå för att skydda ett av personalen skapat lagbrott.  Herr Wiglöf vägrade besvara frågan med motiveringen -"Jag har svårt att se hur detta kan ha något som helst intresse för kommunens medborgare" (!?) Nytt rekord i det numera så berömda socialdemokratiska sättet att vägra besvara eller undfly frågor som kan vara avslöjande. Publikens fniss sa allt.   Underbart att se hur Gunnar Wiglöf tycker sig ha fått "diplomatisk immunitet" i sin roll i fullmäktige,  men jag får väl fråga honom i andra sammanhang då vi möts….

Något revisorsval blev det inte heller.  Socialdemokraterna hade tänkt fixa valbarheten med att meddela att frun hade "avsagt sig" sin plats i socialnämnden. Synd på henne, jag har förstått att hon har god sakkunskap i socialfrågorna.  Men allt kan tydligen offras i huvudfrågan att maken, den nu snart riksbekante f.d. anställde som fick sparken på grund av oegentligheter i kommunen, tydligen med alla medel SKALL väljas som revisor i kommunen.  Socialdemokraterna i valberedningen verkar vara de enda i hela samhället som inte tagit till sig att jävfrågan var sekundär, utan att problemet är mannens lämplighet. De ledande socialdemokraternas absoluta tystnad mot alla frågor och uttalanden i ämnet, väcker ännu flera -och inte helt rumsrena-  frågor:  Vad är det egentligen som ligger bakom Ulla-Maj Andersson maniska krav att mannen ska väljas??  Finns det skäl som kan och törs redovisas?  Jag tror vi är många i kommunen som väntar även på det svaret!

Annars var det mesta sig likt, förutom den stora dramaföreställning som spelades upp av en av socialdemokraterna i Rundvik……