Det verkar som om historien om lämpliga eller inte lämpliga i revisionen fortsätter. Inte minst spännande är att de kommentarer som kommit in på artikeln i fråga på vk.se (nu 54 stycken!) förblir obesvarade från ansvariga inom socialdemokraterna. Det brukar annars vara av största vikt för inte minst kommunalrådet att kunna hänvisa sina förslag eller beslut till "medborgarnas önskemål", men den här gången verkar det inte vara det minsta aktuellt. Man kan undra varför?

Kommunalrådet fortsätter att fokusera på jävfrågan, fastän resten av hela samhället mera vill fokusera på olämpligheten hos den nominerade socialdemokraten. Och för att ytterligare få bort fokus på frågan, hänvisar hon till att borgarna bör sopa framför egen dörr innan de kritiserar socialisterna (henne?).  Skillnaden är dock att när KD:s nominerade representant upptäckte sin egen jävsituation direkt anmälde och drog tillbaka sin egen kandidatur till revisionen, men hos socialdemokraterna verkar det snarare vara så att nomineringen ska vara kvar, kosta vad det kosta vill.  Visst måste man även här fundera vad som ligger bakom den envisheten?  Och vem är det som egentligen ligger bakom förslaget till nominering, då även valberedningen ifrågasatte namnet? Finns det en dold agenda varför man driver en nominering som de flesta anser olämplig, eller hemska tanke; finns det en oskriven överenskommelse mellan berörda parter att så har ska det bli, oavsett konsekvenserna? Och i så fall, den stadigt återkommande frågan: Varför?

Ulla-Maj Andersson föreslår att borgarna ska sopa. Fast jag undrar ändå vilka kvastar som behöver användas, och som dessutom ska kunna tåla den historia som börjar få tydliga inslag av den alla värsta TV-såpa.

Det har onekligen varit  en intressant vecka med många funderingar och tankar kring framför allt socialdemokraternas märkliga nomineringar i samband med förra  fullmäktige.  Det märks inte minst på kommentarerna på artikeln i vk.se, där dagens notering på 46 kommentarer fortfarande är obesvarade från de ansvariga inom socialdemokratin.  Men jag har förstått att man nog knappast kommer att lämna någon egen kommentar, frågan är nog alltför känslig att gräva vidare i och så länge inte de ledande inom partiet tänker besvara inläggen, lär vi få vänta på svaren.   Nu lär vi kanske få förklaringar eller mer utförligare motiveringar, då det låter som om valet av revisorer måste göras om.  Fullmäktiges ordförande (s) missade lagtexten i kommunallagen som föreskriver att minst 5 revisorer ska finnas för varje revision, och eftersom så nu inte är fallet är valet ogiltigt och måste göras om.  Socialdemokraterna lär hålla fast vid sitt förslag, ingen begriper varför, inte ens merparten av de aktiva socialdemokraterna. Men Ulla-Maj Andersson har säkert ett bra svar.

Några frågor i arbetsutskottet eller i kommunstyrelsen vill Ulla-Maj Andersson inte heller ha.  Från och med nu blir det inte tillåtet att väcka en fråga vid sittande sammanträde  (något som varit tillåtet under 4 år, och som sannerligen har utnyttjats av fru Andesson!) utan har man en övrig fråga ska den skickas in skriftligt i förväg så den kan tas med i beredningen.  Att vice ordföranden hittills varit välkommen att närvara vid arbetsutskottets beredning upphör också nu. Anledningen till båda åtgärderna är höljt i dunkel, antagligen vill väl Ulla-Maj Andersson inte ha några andra frågor på dagordningen än dem hon själv sätter dit.  Jag har alltid uppfattat att det är positivt att  ledamöterna kommer med sina frågor så de kan diskuteras i utskott och i styrelsen, men som jag sagt tidigare, det verkar vara andra tider och andra seder nu. Till vems fördel?  Inte till kommunens i alla fall, möjligen till Ulla-Maj Anderssons.

I Västerbottens Folkblad från i onsdags kunde man läsa om paret som fick gå hem från sina jobb i kommunen, och som nu erbjudits och fått politiska uppdrag av socialdemokraterna i kommunen.  Den nyheten i sig är ju fascinerande, men vad som upprör mig är nya kommunalrådets uttalanden att  a) hon inte vet varför paret fick lämna sina jobb och  b) eftersom ingen polisanmälan har gjort har ingen oegentlighet förekommit (!?) 

Uttalandena är makalösa och dessutom en ren lögn av kommunalrådet.  Hon brukar skryta med sitt goda minne och hänvisar gärna till protokollen.  Nu verkar båda delarna ha fallerat, men jag upplyser gärna:  Från arbetsutskottets protokoll av den 21 september 2009 framgår mycket tydligt att dåvarande oppositionsrådet Ulla-Maj Andersson åtminstone fysiskt närvarade när både kommunchef och dåvarande personalchef informerade arbetsutskottet om anledningen till att paret skickats hem. Så att påstå att hon inte vet orsaken eller bakgrunden är ett praktfullt falsarium.  Det väcker dessutom nya intressanta frågor:  Varför försöker Ulla-Maj Andersson förneka kännedomen om händelsen?  För att försvara en tokig nominering, eller kan det finnas ännu allvarligare bakgrund? Det lär nog komma fram med tiden….

Ulla-Maj Andersson andra påstående är nästan roligt:  Enligt henne ska en anställd i princip kunna bete sig hur som helst i sitt kommunala arbete, så länge det som sker inte faller under brottsbalken.  Även här behöver kommunalrådet läsa på både vad som ingår i lagstiftningen respektive vad som är stipulerat i anställningsavtal och i kommunens egna policys och styrdokument.  Även detta uttalande känns som en efterkonstruktion för att  försvara nomineringarna.  Vad är det i hela affären som gör att kommunalrådet medvetet(?) försöker slingra sig undan?  Och sen när gäller att man inte behöver kommentera för att man "bara är kommunstyrelsens ordförande" ?  Under de fyra år som Ulla-Maj  har varit oppositionsråd har det låtit helt annorlunda!

Det har tagit en tid att acceptera och förstå vad som hände vid valet, men nu har det mesta som blivit resultat av valet åtgärdats, och ett antal nya -och gamla- politiker har fått nya -eller gamla- roller att hantera.  Den gamla politiken, där allt helst ska styras direkt från toppen, verkar ha fått en renässans, och redan innan fullmäktige tagit sina beslut om mandatperiodens befattningar påbörjades förändringarna. Det skall bli synnerligen intressant att se hur begreppet demokrati kommer att hanteras med det nya styret. Några direkt eller indirekt påtalade förändringstankar väcker onekligen funderingar;

-Personalhanteringen i kommunen ska visst helst skötas av politiker, och inte av de formella cheferna?  Spännande att se var gränserna kan gå…..

-Näringslivsfrågorna i kommunen verkar ska skötas av en nygammal konsult via ett personligt avtal?  Betyder det att Utveckling Nordmaling inte skött sitt uppdrag, eller ligger det något annat bakom? Och blir Utvecklingsrådet omodernt och läggs ner?

-Visionsarbetet ska tydligen helst skötas av politiker. De borgerliga förslaget om en grupp som kan rekrytera många engagerade människor från hela samhället föll inte det nya styret på läppen, istället  vill man ha fem(!) grupper med politiker som ska ta fram visionen för de kommande 10 åren.  Och sedan tala om för folk vad som skall gälla, eller?

-Någon konkurrensprövning av kommunala verksamheter är inte aktuellt har nya styret tydligt deklarerat. Det innebär ju förståss att  man inte behöver oroa  sig, utan kan fortsätta sköta verksamheterna utan möjlighet att pröva effektivitet, ekonomi, kvalitet, m.m.  Men man kanske inte vill veta?

-När man nominerar till olika uppdrag behöver man tydligen inte skämmas alls. På annat sätt kan man inte tolka att man till revisionen nominerar en person som för bara ett år sedan fick lämna sitt kommunal jobb p gr av oegentligheter. Eller ligger det något i det det nya styret uttrycker -"kanske bra att ta någon som fifflat, så vet han ju lättare vad han ska granska"…..!? 

Jaja, tiden får väl visa vad som kommer att bli standard i kommunstyret.  Men nog måste man få uttrycka en viss oro efter vad inledningen har visat….

Om 5 dagar är det val, så också i Nordmaling. Jag och mina borgerliga kollegor hoppas naturligtvis på nytt förtroende kommande mandatperiod, så att det som skapats och införts inte ska kunna rivas upp, stoppas eller förstöras.

Jag vill behålla och förstärka den kompetens som finns i den högsta tjänstemanna-ledningen. När politiken och kommunchef är överens om sina respektive roller och det ansvar som hör till respektive roll, får man en fungerande relation.

Jag vill behålla och satsa ytterligare på Utveckling Nordmaling, som jag vill påstå har varit det riktiga lyftet för all utveckling inom kommunen. Initiativen, strategierna och krativiteten har flödat från de ansvariga medarbetarna, och politiken har kunnat bli vid sin roll som beslutsfattare och resursskapare.  Deras roll i att skapa inflyttning och företagsetableringar blir strategiskt avgörande.

Jag vill involvera så många som möjligt av Nordmalings invånare att kunna påverka, medverka, lämna förslag, ha synpunkter på den politik som förs. Ju fler som bidrar desto bättre blir de förslag till beslut som tas fram.  Jag vill inte ha en kommun där endast ett fåtal politiker ska styra och ställa i allt och allas vardag.  Medborgarna ska påverka politiken, och inte tvärtom.

Jag vill att den Vision för Nordmaling fram till år 2020 ska tas fram i mycket nära samarbete med alla näringar, organisationer och föreningar i kommunen. jag tror inte på en vision som skapats av enbart politiker, som sedan ska tryckas på invånarna.

Jag vill ha en äldreomsorg där varje människa får behålla sin rätt att tycka till och att ha åsikter, och också rätten att bli lyssnade på. Valfriheten för människor ska finnas oberoende av ålder och vare sig det gäller boendeplats, matvanor, sovtider eller fritidsaktiviteter.

Jag vill ha en skola där alla elever ges förutsättningar att klara sina studier utifrån de egna behoven. Den skolan tror jag också innefattar en aktiv medverkan och nära samverkan med föräldrarna i alla årsklasser.

Jag vill också ha en kommunal organisation som är formad för att vara så effektiv och anpassad till medborgarnas krav och behov som det bara möjligt är, och det gäller inte minst den politiska organisationen. Jag tror inte skattepengarna används effektivast genom att bemanna med så många politiker som möjligt.  Jag tror mer på en slimmad politisk organisation som är formad för att på bästa sätt kunna styra och leda tjänstemannaorganisationen till den servicefunktion den ska vara.

Jag hoppas Du har samma uppfattningar och att jag får Ditt stöd på söndag.

Ingemar Sandström

I fredags var det begravning. En stor hedersman och politiker, Bengt Åberg, hade hastigt lämnat både jordeliv, fullmäktige och kommunstyrelsen.  Jag tycker -som väl de flesta av oss-  att begravningar är känslomässigt mycket jobbiga, , men ville verkligen närvara för att visa min uppskattning av Bengt som person och som en mycket rekorderlig politiker.  Lugn, trygg och saklig med ett äkta engagemang för sin ideologiska uppfattning som man inte kunde låta blia att respektera.  Kommer att sakna Bengt på de politiska arenorna.

Mera glädje och gamman var det på kvällen när Företagarna i Nordmaling bjöd till fest. På programmet stod utnämningen av Årets Företagare i Nordmaling, där både diplom och statyett lämnades över till Magnus Johansson på Mapec.  Ett förträffligt val, Magnus´  entreprenörsanda och känsla för kunden i alla lägen gör honom till solklar mottagare av utmärkelsen. Grattis Magnus!

I lördags hade alla partier valaktiviteter kring kyrkparken. Varmkorv, hamburgare, nybakad mjukkaka, kaffe, ja utbudet från alla partierna var stort tillsammans med det sedvanliga snacket kring politiken och framtiden i Nordmaling. För oss centerpartister var dagen också lite extra speciell då partiledaren, näringslivsministern tillika vice statsminister Maud Olofsson skulle göra en snabbvisit vid vår valstuga i Nordmaling.  Mottagandet från den socialistiska valstugan påminde om att några saknar vanlig hyfs och respekt för demokratin. En av vänsterpartisterna skrek och gormade att säpobilen stod fel och att jag som kommunalråd skulle se till att dom försvann eftersom "jag ju var den som dragit hit´na" !(underförstått bjudit in Näringsministern)   Fortsättningen av uppvaktingen från samma stuga bestod i nidvisor om sittande regering på hög volym så att ministern inte skulle missa budskapet.  Jag ifrågasätter om det är på det viset vi ska respektera demokratins spelregler,  och jag undrar hur ansvariga på den socialistiska sidan skulle agerat om  (Gud förbjude!) någon från borgerliga blocket skulle utsatt t.ex. Mona Sahlin eller Lars Ohly för motsvarande bemötande i Nordmaling.  Brist på hyfs kallar jag det, och jag själv skulle skämmas om jag skulle ha visat den bristen så öppet.

Så kom då dagen D, den efterlängtade dagen när Botniabanan och de olika resecentrana längs banan skulle invigas. Tidig avfärd till Frånö i Ångermanland, samling och ombordstigning för alla inklusive Hans Majestät Konungen och avresa bara några minuter efter tidtabell för första invigningen vid Kramfors. Kopiöst med folk inväntade tåget och gästerna, högtidstal, särskilt komponerat musikstycke och ceremoni följde, varefter tåget avgick mot Örnsköldsvik. Ännu mera folk, nya tal och samma ceremoni och efterföljande lunch för alla tågresenärerna och inbjudna innan tåget åkte vidare mot Nordmaling.  Mycket folk (polisen hade räknat till ca 3.000) och på perrongen fullmäktiges ordförande Christer Bäckman och kommunchefen Magnus Haglund som hälsade välkomna och lotsade gästerna upp till scenen.  Efter landshövding Chris Heisters tal var det min tur att i ett invigningstal förmedla vad jag som kommunstryrelsens ordförande kände i denna stund.  Det är svårt att hitta de rätta orden för känslorna, men odelad lycka eller t.o.m. gränslös eufori är väl det närmaste man kan komma.  Att få stå på scenen och i ord få  välkomna Botniabanan och samtidigt inse att nu är den faktiskt här på riktigt, det kändes i hela kroppen!Konungen lyckades ju också i sitt tal få till premiären av rulltrappen, och gjorde inga missar när han med rallarsläggan slog ihop de två rälsbitarna till ett stycke, och sedan förklarade både banan och resecentrat för invigt.

Att banans öppning och tillkomst verkligen engagerat människor blev helgens invigningsresa verkligen en kvittens på. Inte bara de stora mängder människor som samlats på respektive stopp efter resan visade på intresset, utan även de massor av männsikor som under hela banans sträckning stog efter banvallen och vid broar och viadukter för att vinka och fotografera. Ibland funderade jag på hur i hela friden man hade tagit sig fram till spåret, för människorna var verkligen överallt längs spåret. Ett tydligt tecken på att detta verkligen är folkets järnväg!

Avslutningen i Umeå med musik, tal och ceremoni hade också lockat mycket stora skaror med folk. Kvällen avslutades med en middag i tält i parken bakom länsresidenset med landshövdingen som värd och med ett par hundra gäster. Hade nöjet att få sitta vid honnörsbordet och kunde under middagen, och inte minst vid det efterföljande tacktalet  av Kungen,  klart konstatera att Hans Majestät har en begåvats med en stor portion humor.  Även om kvällen blev sen var det svårt att somna. Dagens minnesbilder och känslor slogs om tankeutrymmet. Tänk ändå vilken dag! Tänk att banan har öppnats och tågtrafiken kommer igång. Tänk ändå! Äntligen!

När jag tillträdde som politiker för drygt fyra år sedan blev ganska naturligt en av uppgifterna att engagera fler till politiken och framför allt till det egna partiet.  Jag pratade med många i det egna nätverket, men också med många som på olika sätt var framåt, märktes, eller drev frågor för kommunens utveckling. Många av dem var också näringsidkare, entreprenörer och handelsmän. Det som skrämde mig då var uppfattningen att man som företagare fick vara försiktig med att tydliggöra sin egen politiska hemvist, för det kunde straffa sig i form av bojkott eller negativ särbehandling vid en eventuell valseder för "fel" parti!!  Jag hade svårt att tro mina öron när jag hörde det, men efter fyra år inne i politiken har jag fått en större förståelse för den oron. När dessutom LO:s högsta ledning i praktiken visar att man i realiteten agerar just så mot misstänkta "partimotståndare" blir man närmast mörkrädd.  Jag antar att de flesta läst om hur LO avbokade Linda Bengtzing från sitt avtalde framträdande, med skälet att hon hade framträtt med Centerpartiet och Maud Olofsson!!  Man har svårt att ta till sig beskedet, och hur LO:s medlemmar kan acceptera attt deras ledning bedriver ren politisk diskriminering är för mig en gåta.

Jag trodde, och tror fortfarande, att man i en demokrati har den okränkbara rätten att tycka och tänka vad man vill, och att det inte ska kunna leda till någon form av bestraffning. Att då några av våra högsta politiker -vilket man väl får kalla LO:s ledning för-   genom en sådan här åtgärd öppet visar sitt förakt för de demokratiska rättigheterna, gör mig nedstämd.  Skulle samma agerande åt andra hållet över huvud taget accepteras?  Ska Jonas Gardell endast tillåtas uppträda på Folkets Hus i röda kommuner? Är Henrik Schyfferts karriär för evigt skadad? Ska Sven Wollter och Michael Wiehe bojkottas av SVT?  Alla inser det absurda i ett sådant system. LO-ledningen med  Wanja i spetsen borde be om ursäkt för sin fadäs, och S-ledningen borde tydliggöra att den demokratiska rättigheten att fritt tycka och tänka inte får kränkas eller riskera att bestraffas.

Det börjar dra ihop sig.  Om fjorton dagar ska det vara invigning med pompa och ståt och kungabesök och hela faderullan.  Det är inget litet arrangemang som skall genomföras efter hela Botniaban från Kramfors upp till Umeå, och det är nog inte meningen eller heller önskvärt att något ska kunna fallera.  Idag var det lite av en generalrepetition för Nordmalings del i arrangemanget, och ansvariga för de skilda delarna höll en ordentlig genomgång för kommunens ansvariga tjänstemän och politiker, allt ifrån arrangemangets delar, tältplacering, avspärrningar, fikaordning, talarlista och gud vet allt, och dessutom skall allt genomföras under ett minitiöst schema.  Det är inte utan att det börjar bli på allvar nu och man kan nästan drömma sig in i bilden när man själv om några veckor faktiskt kan kliva in på resecentrat, åka ner till perrongen och sätta sig på tåget till Umeå eller Ö-vik.  Jag ska själv vara en av invigningstalarna, vad talet skall innehålla är jag ännu inte helt klar över, men ganska säkert kommer det att innehålla ordet Äntligen!

Närvarade idag också på avslutningen av den sommarskola kommunen har haft i samverkan med Studiefrämjandet. Ett spännande koncept, där eleverna själva till stor del har fått påverka innehåll och genomförande, och blandat teori och praktiska aktiviteter som både varit utmanande, lärorika och stimulerande. Låter egentligen som ett ganska givet skolkoncept i sig, eller hur?  Nästa vecka ska vi göra en total-uppföljning och utvärdering av konceptet och resultatet, men all signaler så långt tyder på en succé, inte minst kommentarerna från de elever som medverkat.  

Det går mot helg. Ikväll ska jag upp till Gräsmyr och dansa, imorgon blir det nog sommarstuga och surströmming om inte något oväntat dyker upp. Kan vara praktiskt att pröva på lite surheter redan före måndagens arbetsutskottssammanträde….

Dåså.  Det är dags att komma in i arbetstempo igen med allt vad det innebär.  Har faktiskt kunna avnjuta en flera veckor lång ledighet utan en enda tanke på politik eller kommunala ärenden, utan fokuserat på stugan, sol, barn och barnbarn och allt annat som hör sommaren till, inklusive ett par vigslar. Riktigt skönt har det varit.  Och naturligtvis har jag ett par höjdarbilder med mig in i hösten:  Mottagningen nere i Stockholm där ca 450 kommun- och landstingledare fick träffa och lyckönska kronprinsessan Victoria och hennes Daniel var fantastiskt, och att vara i Stockholm under bröllopsdagen och få uppleva det dom allra flesta såg och kände genom TV-rutan var inte heller fel.  Studiebesöket på Gabrielsberget där nu gjutfundament och master växer fram var också en mäktig upplevelse.  Rundviksdagen och sommar-marknaden med rundresan för våra Nordmalingsambassadörer var lika lyckad som  man börjar vänja sig vid,  och att få asvluta sin ledighet med att få medverka under Centerpartiets Valkonvent i 2 dagar var en riktig vitamninspruta. Så nu är man laddad inför höst och val och andra uppgifter.

På tal om det så syns det att det börjar dra ihop sig till valhöst.  I den VF-ledare som Ulla-Maj Andersson, förlåt,  Lars Bodén skrev för snart två veckor sedan ansågs det vara vänsterläge i Nordmaling, mycket beroende på den "förnyelse" som det stora partiet har genomfört. Jag tycker jag känner igen alla "nya" namn, och den del som toppar listan har jag för mig är samma gäng som en majoritet av Nordmalingsborna tackade nej till för fyra år sedan. Men det är klart, tiden går, och det är lätt att glömma…

Jag tänker var lite flitig på bloggen under hösten, och hålla mina läsare uppdaterad på vad som händer och är aktuellt inom kommunen.  Jag tar mig friheten att lägga till en och annan personlig åsikt om det som sker, om inte annat för att hjälpa till att öppna minnet för dom som kanske ändå har glömt…..