Hembygdshelg – sug och svälj…

På den tiden Hembygdsdagarna i Vilhelmina var en stor tillställning tillhörde jag de trogna besökarna. Jag hade mer energi på den tiden. Efter några timmar hos kompisen I:s föräldrar i deras soffa som avrundades med att jag och I:s pappa sat och drack snaps klockan sex på morgonen slog jag en signal till M som delade en lägenhet med  en annan tjej någon kilometer bort. Efter klartecken vandrade jag raskt och lätt packad i morgonsolen upp till tjejerna för att inta en näringsrik frukost och sedan fortsätta festa…

Det var alltid glödhett på dagarna och nätterna var ljusa och korta. Ett år lierade jag mig med en riktig buse från Umeå som jag blivit kompis med. Hans något ruggiga gestalt hjälpte oss att bli generöst bjudna på dryck var vi än kom och den stora skruvmejsel han bar lättillgänglig i bältet gjorde säkert sitt till för att folk snabbt ville bli av med oss.

Jag har en kompis vi kan kalla "Larsson" som gjorde det bästa av Hembygdsdagar och andra fester. Ett år noterade ett av syrrans barn i sin dagbok ungefär "Vi är i Vilhelmina, vädret är fint och Larsson har smullit av i förtältet…"

Det var några småaxplock. Jag skulle säkert skriva en novell om Hembygdsdagarna.

3 kommentarer

  1. B-RW

    Ja det där med novell, har även lockat mig.Men jag är mer för biografi.Men det finns väl,biografiska noveller.

  2. mona

    jaaa jag minns v-dagarna med ett stort leende på läpparna,de va tider de….å när pappa hade husvagnen på campingen å vilken ”busse” man va då hihihih

  3. Maria

    Joo, det vore rolig läsning om ni två, Ingemar och B-R skulle skriva en ”självbiografisk novell”. Vi väntar…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.