För någon vecka sedan berättade min 86- åriga mamma att hon skulle ner till NUS för några relativt odramatiska åtgärder. "Jag tar ditt telefonnummer så jag kan ringa", meddelade hon.

Men dagarna gick och inget hördes. Det dumma var att jag inte kollat var hon skulle läggas in. Men igår fredag var jag bara ytvungen att luska i vart hon tagit vägen. Då visade det sig att hon precis skulle åka hem!

Födelsedagspresenten i vår är given: En ,mobiltelefon med tydliga instruktioner…

Jag tror inte jag är någon extrem gnällgubbe. Dock har jag vid några tillfällen senaste halvåret haft synpunkter på olika verksamheter. Men där kunde jag ägnat mig åt annat har jag kommit på. För kundkontakten är bara en teoretisk modell som inte gärna tillämpas i verkligheten.

Det började med Posten. Då mina assistenter hade fått knäcka extra som brevbärare under en tid och delat ut feldistribuerad post tröttnade jag. Via hemsidan hittade jag lämplig sida och skrev ner synpunkterna. Resultat: dödstyst,,,

Nästa motparr blev Landstinget. De fakturerade mig för att jag missar enm tid som jag överhuvud taget inte blivit informerad om. Och tyckte att man väl i alla fall kunde diskutera saken även om jag snällt betalade mina 350 kronor. Två relativt välformulerade brav skickades från Storgatan. Resultat: dödstyst…

Kanske skulle jag ha bättre tur med ett något mindre företag. Jag provade med Arla efter att jag stött på ett problem. Resultat: dödstyst…

Jag kan bara dra slutsatsen att alla rikets klagomål samlas på en gigantisk sopstation där gapskrattande byråkrater förvandlar dem till aska. Om du retar upp dig på ett missförhållande, skaffa hellre en rejäl sandsäck.

Av någon helt outredd anledning fick jag plötsligt för mig att skriva om Opel Admiral. Kapitän, Admiral och Diplomat. Så såg tågordningen ut för de stora opelvagnarna i mitten av 60-talet. Admiralen var överlägset vanligast av denna modell, en på hundra eller så var diplomater med cheva v 8 ofta el-lyx och sådana detaljer.

Min första admiralupplevelse var en kopparfärgad -66:a med svart vinyltak. Tanken var att det skulle bli min 18-årsbil. Det enda som avskräckte var en något oprecis växelföring som älskade att lägga in fyran vid start i stället för ettan.

Sedan passerade lite spridda vagnar mitt öga. Minns en svart Kapitän med automat som jag hade habegär för. Den ägdes av en jobbarkompis men vi kom bara till snackstadiet när det gällde bilaffärer.

En grå 68:a lånad av en kompis blev i alla fall mitt transportmedel under några veckor. Skön att köra med härlig röd inredning. Tvåstegsautomaten i kombination med sexa var dock ingen höjdare utan rätt slö.

Det fanns givetvis en drömadmiral i den unge bilälskarens huvud.  Det var en -66:a med orange metallic lack, vinyltak, dubbla elantenner på bakskärmarna.

Nu har jag nog lämnat denna  opelgenerationen bakom mig. Men en åktur med en Kapitän av den äldre generationen, en 62:a,  förra sommaren  var en väldigt trevlig upplevelse

Så har jag då slutligen lämnat valpstadiumet. I den tunnel jag nu skådar och som slutar i det berömda ljuset finns drösvis med vaggande gungstolar med inbjudande kaffekoppar intill. "Hölsa dem därhemma" srömmar ur trattgrammofonen och studiecirkeln " Så minns jag mitt 1800-tal" bokad.

Bakgrunden till dessa rader är en rubrik igår i kära Folkbladet. Det berättades att vad som kallades "en äldre man" hade kört på fyllan i centrala Umeå. Min tanke var att det kanske handlade om en 75-åring. Eller i alla fall ålderspensionär. Men artikeln berörde till min lätta förvåning en man jämnårig med mig, 54 alltså…

Jag säger inte alls bu åt det men är i alla fall lite överraskad då jag inte ttänkt på mig själv i det perspektivet. Det är allt tur att jag bor nära ålderdomshemmet, det blir smidigare så:-)…

Tack för våffeltipset, det ska testas. Vår ja…det stora vårtecknet  för mig personligen var att jag för första gången kunde rrulla ut och hämta posten. Total vardaglighet för de flesta men en sensation för mig! Men det finns de som är värre. Om en vecka ska jag på en föreläsning med en kille som tydligen kört stol hundratals mil. Det ska bli spännande, stolen är i alla fall bra för armmusklerna. Synd att den vänstra inte vill vara med och köra så mycket efter stroken, men den är i alla fall tio gånger bättre nu än i början. Det tog en halvtimme att få av sig kliockan och nu tar det nog under en minut med lite flyt.

Vårdagjämning idag. Enligt den kristna läran skapades visst jorden just denna dag för ett antal tusen år sedan vilket darvinisterna tvivlar på. För bara 200 år sedan var skapelsen via utveckling bara en teori att driva med för många.

Våffeldagen är väl 25 mars. Mums, jag köpte faktiskt våffeljärn förra året och de ska sannerligen användas! Något att se fram emot…

Nu lockar man med en ny tävling där du kan vinna 10 miljoner. Fine, men jag tror artt vinnaren inte blir ett skit lyckligare på några års sikt och det har forskning också visat. 346 876 är precis lagom, tycker jag, att vinna. En hel del pengar man kan göra trevliga saker för men inte så myclet att det påverkar ditt sociala liv eller lockar skojare.

Arrangörerna vet ju att det är storvinsterna som lockar men i de vanliga lotterierna som inte är oddsbaserad kunde man väl ha fyra vinster a 250 000 i tället för en på 1 miljon? Eller går inte detr? Förklara varför i så fall…Trevlig helg!

Det har varit en helg full av upplevelser. En uppmärksam vän fixade Marthas autograf åt mig vid en bensinstation då hon råkade få se vem som tankade.

Allt talar för att det var rätt den här gången.ibland har det ju hänt att helt okända förväxlats med stora stjärnor. Själv fick jag totalt hjärnsläpp för några år sedan och var stensäker på att en av stadens högt respekterade tjänstemän var en rikskänd journalist. Han såg något förbrylad ut över de mediakollegiala kommentarer jag fällde viket alltså fick sin förklaring.

Själv blev jag med absolut säkerhet utnämnd till John Lord, organist i Deep Purple,på Sweden Rock Festival. Mja…all rök där var inte från eldarna om man säger vilket kan förklara en del…

En annan märklig och oväntad upplevelse var att jaghittade ett par passande skor utanstörre problem. Det hade jag absolut inte väntat mig. Mest synd är det om de två familjer som hyrt bostad längst fram i mina gamla gigantiska skor,mem jag hoppas det ordnar sig för dem.

Då det gäller festivalen är jag väldigt mainstream och menar att rätt låt vann, även om Top Cats ligger nära hjärtat då de spelar riktig rockabilly, och både Flink och Ranelid var spännande, dock icke fungerande i detta sammanhang.