Nu är den nya skrivaren installerad. Och den verkar fungera Canon! Snabb, lättanvänd kan mycket och snygga utskrifter.

Så trots att den blev dyrare än tänkt är jag väldigt nöjd!

För övrigt har jag tillbringat dagen i höstlig kontemplation. Ni vet man ska ju bli sådär amatörfilosofisk då höstmörkret faller. Såg en artikel om ett fiffigt hjälpmedel som gör rullstolen mer lättkörd på dåligt underlag. Och det verkar intressant så det vore kul att prova. De små länkhjulen fungerar helt enkelt inte i snö och det kanske skulle göra livet lättare för assistenten som ofta skjutsar mig.

…på en dyrare skrivare än tänkt för den annonserade var givetvis slut. Tillsammans med en obskyr försäkring som nog får vilken konsumentrådgivare som helst att skrika av fasa. Min enda "tröst" är att jag inte var medveten om den förrän jag var hemma. Ny eltandborste blev det också, vackert lila.

Tidigare ikväll drog till slut min gamla HP 950 sitt sista andetag. Eller gjorde sin sista kopia rättare sagt. Passande nog formligen vräääker mediatysken ut canonskrivare för 199 spänn så dit ska jag bege mig i morgon. Hatar egentligen såna där tillställningar med jubileer och sånt men nu passade det så bra.

För övrigt är det lågprotein som gäller. Mina njurvärden hade hastigt blivit sämre och vänder inget vid nästa prov kan det bli dialys till våren.

Jag jublar väl inte direkt men efter över 20 år med diabetes är det i viss mån väntat.

Men jag ska vara så duktig jag kan med mat och medicin så får vi se hur det går.

Mitt andra öga ska i alla fall opereras framöver. Och det vänstra där de bytt lins ser bra ut och fungerar bra.

Ja, mycket är jättebra medicinskt. Blodtrycket är på en bra nivå, blodfetterna nästan för låga, blodsockret jättebra.

För övrigt hoppas jag vädret håller i sig!!!

Min telefonkultur är enkel. I alla fall då det gäller försäljare. Direkt jag förstår det, efter ett par sekunder, lägger jag på. Se där vinst för alla! Han/hon får ringa någon som är intresserad och jag slipper oändliga och meningslösa diskussioner. Bra va?

Det bästa vore ändå ett totalförbud. Det är ofta en fullständigt onaturlig köpsituation där du möter en väl förberedd säljare. Själv har du kanska två gnälliga ungar eller middag i ugnen.

Tyvärr har många lärt sig att man ska uppföra sig hyfsat och det utnyttjar försäljarna. Och jag tycker inte det minsta synd om dem – du har alltid ett val. Har du valt att kränga skräp till folk som hatar din röst är det upp till dig…

Idag för fyra år sedan slog stroken till. Många kroppskomponenter påverkades men det kunde varit völdigt mtcket värre. Redan det faktum att 1/3 dör första året efter en stroke gör mig ju lite till vinnare. Talet fungerar bra, och både armen och benet går att använda till enklare göromål. Hur många är det inte som slås ut mer eller mindre totalt? Förresten – rullstol anväände jag ju redan sen ett par år sp jag var van. Kort sagt: miljarder människor har det väldigt mycket sämre än jag. Trots mitt handikapp finns oändligt med saker som jag kan göra som stora delar av världen befolkning inte ens kan drömma om, bara för att jag föddes på rätt ställe…

Fick en kommentar runt en uppmärksammad bilolycka i Vilhelmina i slutet av 60-talet. Minns faktiskt lite av snacket runt smällen där en Opel Kapitän klövs på mitten vid OK i samhället.

Trots smällen klarade sig alla men eftersom gräsmattan var nyanlagd misstänkte polisen enligt rykten att nägot dödsoffer grävts ner, därför genomfördes s k sondering som en makaber detalj. Men alla hade som sagt hälsan. Utom bilen som jag sett på bild i VFs arkiv och den hade kluvits faktiskt på mitten. Man kan ana att en viss korrosion försvagat karossen…

Vill bara skryta lite över färdtjänsten med specialfordon i Umeå som jag nyttjar. Alla, från telefonmottagare till chauförer är lika trevliga. Det är en oerhörd kontrast till den "vanliga" taxi en bekant åkte med i ett grannlän. Pratet var minst sagt trögt men min kompis försökte:

–Hur är det har du nån fru?

– Jo (tystnad…)

Nytt försök:

– Hur är det har ni några barn? (Brukar ju alltid fungera)

– Jo (Tystnad)

Kompisen, nu lätt desperat:

– Men vad heter dom då?

– OLIKA!!! (Tystnad…)