Alla som sysslar med försäljning, influencing och allt vad det n kan heta vet att ibland har man fullständigt fel. Min förra bloggpublicering är ett skolexempel på det. En gammal text, visst, men efter tio år är det väl ingen som kommer ihåg den? Riktigt bra om jag får säga det själv – men sällan har väl en blogg visat sig så fullständigt ointressant för läsarna!!! Kanske får jag byta stil? Vissa avdankade politiker har ju knivskarpt formulerade och gramatiskt perfekta bloggar som bara behandlar rykande intressanta ämnen. Kanske skulle jag ta efter dem???
Gammal text från 2009
En bildad blogg
Jag var tio-elva nåt då jag började intressera mig för fotografi. Drömmarna centrerade sig ofta runt de prylar som fanns i NFC, Norrländska Fotocentralens, sönderbläddrade katalog. Dock blev det inget riktigt då utan jag var närmare 30 innan jag grävde ett hål i plånboken och köpte en Nikon F501.
Sedan radade kamerorna upp sig: Canon AV1, Minolta SRT101, slitvargen Nikon FM då jag började på Folkbladet. Min första proffskamera var en Nikon F3 som jag köpte av VK-fotografen Torbjörn Jakobsson. Den ägde jag i många år innan jag sålde den vidare till en student från Dresden. Och många, många däremellan.Nu äger jag precis den utrustning jag strävat efter. Två rejäla hus, Blixt i toppklass och ett batteri olika objektiv. Lustigt nog fotograferar jag rätt lite nu men det blir väl bättre till sommaren…
Ut med Trump!
Det borde egentligen skett för länge sedan. För det finns väl inte en minoritetsgrupp han har krängt under sin långa och krokiga bana. Funktionshindrade, människor av annat ursprung, fattiga bara för att ta några exempel. Kvinnor behandlar han på ett helt svinaktifr sätt. För några veckor sedan gick en dokumentär i tv¨delar om hans liv och det var väldigt intressant. För den som inte såg den kan jag berätta att han i precis hela sitt liv balanserat och ofta även överskridit den tunna gränsen mellan krimininellt och lagligt. Det är så enormt mycket att jag inte orkar med att återge det men får ni möjlighet att se dokumentären så gör gärna det.
En del vill jämföra Boris Johnsson, englands premiärminister med Trump. Men det tycker jag är helt fel. På ytan kan de påminna om varandra men den engelske ministern är nyanserad och nästan lågmäld då han inte står i talarstolen, inte alls ”trumpistisk”.
Om vår svenska politik ska vi helst inte prata. Att samtliga partier hamnat i en omöjlig situation är en sak, att många väljare nu tyr sig till SD är betydligt mer oroande trots att inga av de demokratiska partierna vekar fatta allvaret. Usch, jag känner att jag bara blir trött.
Till sist något trevligt: då jag var på väg ut vid västra entrén på NUS igår såg en dam att jag hade lite problem i utförsbacken eftersom jag bara har en arm att köra med. Resolut tog hon min stol och kötde ner den i säkerhet. Stort tack!!!
Senaste kommentarerna