Från första februari lämnar jag mitt jobb. Jag slutar alltså men företaget betalar 70 % av min lön plus lite andra förmåner i två år. Alltså tills jag blir pensionär. Och jag som bara skulle jobba där i några månader. Nu blev det nästan 43 år! Visserligen har jag gjort annat i rätt långa perioder. Pluggade media i drygt ett år, var studieorganisatör i IF Metall Södra Västerbotten i över tio är och jobbade ett halvår på Folkbladet. Där är jag nog lite ovanlig som fick tjänstledigt från mitt vanliga jobb för att tillfälligt bli glesbygdsjournalist – det ska egentligen inte vara möjligt.
Självklart har det varit övervägande bra år. Annars hade jag nog riktat bilnosen mot Vilhelmina rätt snabbt. Nu då jag tänker efter är det nästan förvånande hur bra det varit. En sak som oroade innan jag började var hur klimatet mellan människor skulle vara på en så pass stor arbetsplats. Men så här i efterskott kan jag konstatera att jag trivts förträffligt. Samtidigt går det inte att komma från att människor som på ett eller annat sätt sticker ut och är annorlunda kan råka illa ut, ja helt enkelt drabbas av mobbing. Men det där är lite av ett vågspel. Samtidigt kan vågskålen väga över åt andra hållet – väldigt många ”karaktärer” blev väldigt omtyckta just tack vare sina speciella egenskaper.
Nu ska jag i alla fall börja skriva på mina memoarer. Hörde nyss att Barack Obama släppt sina. Drygt 800 sidor. Själv har jag ett oskrivet julkort jag kan fylla. Eller…det kanske blir mer???
Senaste kommentarerna