Medias bevakning av samer

Är samer negativt särbehandlade i lokala medier?

        –   Ja, säger samiska företrädare.

          – Nej, säger nog de flesta i mediebranschen.

Att bevaka rennäringen och samiska frågor är en utmaning. Det vittnar inte minst Västerbottensnytts omfattande rapportering om tjuvjakt.

I veckan diskuterades denna bevakning när Publicistklubben anordnade en debatt apropå SVT-redaktionens årslånga granskning. Där påstås Vapstens sameby bedrivit intensiv tjuvjakt på älg som i sin tur orsakat allvarliga bråk mellan de boende.

Bakom detta finns en historisk konflikt. Thomas Sarri vid sameradion beskriver den som en ”komplex konflikt där nordsamer står mot sydsamer, renskötare mot icke renskötare, ortsbor mot samebymedlemmar. Det är en konflikt som ekat i dalgångarna i åratal.”

Västerbottensnytt gör rätt som granskar påstådd tjuvjakt i området, inte minst med tanke på den 70-åriga konflikt som Thomas Sarri beskriver.

Det märkliga är att Västerbottensnytt inte nämner de bakomliggande orsakerna. Fakta som gör konflikten mer begriplig

Ansvarige utgivare Arne Muller och reportern Berno Jonsson menar att själva jaktbrotten är det intressanta.

Men bör inte den bakomliggande orsaken, den mångåriga konflikten mellan samerna, ha lyfts fram i en så omfattande granskning?

Utifrån ett journalistiskt perspektiv är frågan viktig att ställa sig.  

VK:s reporter Bertholof Brännström har bevakat samiska frågor och rennäringen i många år och vet hur känslig frågan är.

        –  Det finns ett problem i att så fort man rapporterar om samer vid exempelvis tjuvjakt blir man anklagad för samehat. Men rennäringen måste bevakas på samma villkor som andra näringar och journalister får inte rygga tillbaka av rädsla för kritik.

Media i Västerbotten lever med dessa svåra och komplexa frågor. Vi vet vilken spänning som finns i omlopp. Vi vet att vi ofta får kritik, oavsett hur vi agerar.

På vk.se har vi vid flera tillfällen tvingats stänga av kommentarsfunktionen då debatten urartat med hot och beskyllningar.

Så känslig är samefrågan.

Därför är det extra viktigt att vi i media anstränger oss och ger hela bilden.

Västerbottensnytts inslag om tjuvjakt väcker samtidigt många nya frågor.

Hur många älgar som skjuts illegalt i Västerbotten varje år? Är det tio eller hundra eller ännu fler? Har polisen och länsstyrelsen resurser att utreda dessa brott? Skjuts älgarna från helikopter? Vilka är jägarna och hur många åtalas och döms för dessa brott?

Här har media ännu en viktig uppgift.

 

 

 

2 kommentarer

  1. Maria Skiddi

    – DE frågorna, dsv rennäringen, är tex inte MIN sak. Jag är same, men jobbar inte med rennäring, köper korv på Coop eller ICAMAXI,, är inte tjuvjägare.

    MITT ”problem” kan ju vara att jag är same och automatsikt anses ha något som helst att göra med ”samiska” frågor av DEN art du beskriver.

    Ett brott är väl ett brott oavsett etnisk tillhörighet?

    ”jaha, du är same, vad tycker du om att samer -obestämd form pluralis- utför tjuvjakt?

    En dalmas för många år sen dräpte sina föräldrar, ska man fråga dalmasar i obestämd form pluralis- vad de tycker om att dalmasar dräper sina föräldrar?

  2. John

    Handlar inte detta om medias bevakning av renskötare/samebyar snarare än om samer i stort? Kanske är det just detta som skapar problematiken – att ni i media talar om samer som en homogen massa när man i regel egentligen menar renskötare?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.