Holmlunds pampfasoner

Lennart Holmlund (S) , Umeås högste politiske företrädare, känner sig trampad på fötterna av media.
För vilken gång i ordningen, vet jag inte. Jag har tappat räkningen.
Denna gång menar han att travtränaren Åke Svanstedt blivit illa behandlad av TV4, vilket VK skrev om igår.
Holmlund funderar därför på att bojkotta media.
Förstår Umeås kommunalråd att han då skulle begå ett historiskt misstag?

Att det skulle slå mot hans eget parti är hans huvudbry. Det allvarliga är att det skulle slå mot demokratin, mot dem han företräder – Umeborna.
Hade Holmlund tänkt sitta tyst vid varje kritisk fråga, vid varje presskonferens, varje gång media ringde och förväntade sig svar på frågor som Umeborna rimligen borde få svar på?

Att Umeå har självständiga medier som bevakar den kommunala verksamheten, där Holmlund har det högsta ansvaret, är en självklarhet.
Och att låta olika röster komma till tals, att ställa åsikter mot varandra, bedriva journalistik som utkräver svar, granskar och förklarar konsekvenser av politiska beslut – allt detta syresätter vilken kommun som helst.

Nu är Holmlund inne på att stänga sin dörr.  Vad är det för pampfasoner? 
Umeå är en modern stad, en av de snabbast växande i Europa. Det byggs, det händer saker överallt. Men det finns också många problem. Problem och glädjeämnen som kommunalrådet har det yttersta ansvaret för.

För Umeås kommunalråd innebär det en skyldighet att vara tillgänglig för media. Att stå till svars. Att förklara och försvara.
Hade kommunalrådet tänkt vägra svara när media frågar om kommunens ekonomi, om socialtjänstens besparingar, om skolans problem, om kritiken från näringslivet, om svårigheterna med kulturhuvudstadsåret, om den större segregeringen, om ungdomsarbetslösheten och så vidare och så vidare?
Inga svar. Inga kritiska frågor. Bara kommunikéer – likt forna Sovjet?

Att kommunalrådet hotar med mediebojkott är inte att ta ansvar för Umeå. Det är barnsligt och oansvarigt!
Gör om. Gör rätt.