Granska forskningen

Kvittojournalistiken är igång med besked.
Överdådiga middagar, vinprovningar, spabehandlingar – allt på skattebetalarnas bekostnad.

Nyheterna om myndigheters excesser för våra skattepengar kommer slag i slag.
Avslöjandena har gjorts av Dagens Nyheters reporter Mattias Carlsson. Artiklarna handlar inte så mycket om summornas storlek som om förtroende, principer och respekt för allas våra pengar.

Den första som fått ta konsekvenserna är Tillväxverkets generaldirektör Christina Lugnet. Hon föll inte på summan storlek utan på att förtroendet saknades.
Nu riktas ljuset hårt mot forskningsvärlden. Stiftelsen strategisk forskning har använt miljonbelopp på fina fester med dyra festfixare. De har struntat i att göra upphandlingar och mörkat i bokföringen. Det rör givetvis upp känslor hos många hårt arbetande forskare.

Professor Thomas Edlund vid Umeå universitet säger till DN:
–    Det är klart man blir upprörd, det är ju skattemedel. Som forskare har man en begränsad budget och det finns inte på banan att man kan bete sig så här.
Många forskningsprojekt lever med små medel så det är lätt att känna sympati för Edlund.

Idag sitter stiftelsen på nio miljarder kronor, pengar de fått från löntagarna.  Årligen används 500-600 miljoner kronor till olika projekt.
Nästa steg i granskningen bör fokusera på vilka forskningsresultat som kommit fram under de 18 år som stiftelsen jobbat.
Vilka projekt har fått pengar? Vilka har lyckats och misslyckats – och varför? Hur ser resultatet egentligen ut? Hur har pengarna, som kommer från oss skattebetalare, använts?

Ola Theander, tidigare chefredaktör på Norran, skriver om detta på sin blogg olatheander.wordpress.com/, vikten av en djupare granskning av hur forskningspengarna använts. Den granskningen är svårare att göra än att ta fram kvitton. Den kräver både kunskap och stora resurser. Men den är minst lika viktig.

Till sist: till sist kom sommaren och värmen. Att många av oss redan börjat jobba må vara hänt. Det är ändå underbart.