Vilka bestämmer vad som står i tidningarna?
Frågan är rykande het. Inte minst bland ett antal ledande socialdemokrater som med emfas hävdar att det var media som satte kniven i ryggen på Håkan Juholt.
Exempelvis har tidigare partisekreteraren Marita Ulvskog sagt att journalisterna föraktat Juholt. Göran Greider hävdar att det varit en häxjakt
i media. Underförstått: borgerliga tidningar, dit VK räknas, har haft en dold agenda att avsätta Juholt, att den borgerliga pressens dominans påverkat utgången.
Det som hänt har varit exceptionellt i svensk politik. Då blir också bevakningen exceptionell.

Enstaka fel har begåtts och medias bevakning ska självklart diskuteras.
Men media har främst ägnat sig åt vad den ska – granskat och följt upp Juholts uttalanden och misstag.
Vad skulle annars media göra? Blunda?
Stefan Löfven och andra partiledare kan räkna med samma granskning om de tabbar sig.
Granskning har inget med partifärg att göra.
Vi minns alla Fredrik Reinfeldts misstag att utse ministrarna Maria Borelius, Cecilia Stegö Chilo. Både tvingades gå.
Socialdemokraterna måste nu dra slutsatser av sina egna misstag. 
Men om partiets analys av krisen ser ut som Ulv­skogs, Greiders och andra socialdemokraters, att lägga skulden för partiets kris på media och drevjournalistik, då kommer uppvaknandet om sin egen kris ta tid. Drevretoriken får inte blir en politiskt färgad reflex eller bli ett uttryck för medieförakt.
Greiders uttalanden antyder att det finns tidningsägare som lägger sig
i redaktionernas journalistik.
I min roll som ansvarig utgivare för Västerbottens Kuriren har jag aldrig blivit påverkad av tidningens ägare, stiftelsen VK-press, om vad som ska stå i tidningen.
Det vore dem främmande.  Respekten för redaktionernas självständighet är stor. Ägarnas viktigaste roll är att stötta tidningen så att den kan fortsätta bedriva bra journalistik, att genom lönsamhet ge möjlighet för utveckling.

Här har arbetarrörelsen begått misstag efter misstag.
I dag finns endast tre lokaltidningar i Sverige som har arbetarrörelsen som ägare. 1985 ägde de 22 tidningar.
Men att den borgerliga pressens dominans påverkat Juholtkrisen och redaktionernas arbete är inte bara en dålig analys.
Den är direkt felaktig och okunnig.

I går eftermiddag fick VK dessa unika bilder. Bilderna är tagna mitt emot Sveavägen 68 och och på bilden syns Håkan Juholt och Carin Jämtin.

Jag pratade med fotografen som berättade att de satt på ett möte tvärs över gatan till den plats där socialdemokraternas verkställande utskott (VU) hade sitt möte.

– Juholt skickades ut på balkongen och fick stå där ensam i 30 minuer. Sedan kom Jämtin ut och pratade med Juholt i ytterligare 30 minuter, berättade ögonvittnet.

Jag kan givetvis inte gå i god för vad som sades där, just då. Men det är inte orimligt att det var vid detta samtal som Juholt fick beskedet kring sin framtid.

Bilderna publicerades på vk.se igår.

Om någon timma får vi se vad Juholt själv säger om sin framtid.

Varje vecka klickas det närmare TRE MILJONER gånger på vk.se.
Det är en smått fantastisk siffra.
Det innebär att varje sekund klickas det i snitt fem gånger på vår sajt, dygnet runt, året runt, men vi slår oss inte till ro.
På tisdag byter vk.se utseende. Landets mest välbesökta nyhetssajt utanför Stockholm,
Göteborg och Malmö får då en delvis ny kostym.
”Nya” vk.se är mer lättöverskådlig och enklare att använda. Vi lyfter fram nyheterna bättre och har vässat kommentarsfunktionen.
De största förändringarna syns dock inte. Likna det med att vi har totalrenoverat ett äldre hus.
Vi har rensat bort allt och satt in splitter ny inredning.
Våra utvecklare Christoffer Larsson och Robert Sundelin står bakom arbetet.
De har jobbat med ett verktyg som heter WordPress, ett så kallat open source-system. Där hjälps användare runt om i världen till att utveckla smarta lösningar.
Vk.se är en av de första etablerade nyhetssajterna i världen att använda detta sätt att jobba.
Ett nytt sätt att tänka.
Oavsett vart man vänder sig ökar den digitala utvecklingen. Även här i Umeå. Här finns flera företag med världsunika lösningar. Det gäller att ligga i framkant.
Här på VK lanseras under våren en helt ny lösning för att läsa nyheter i mobilen.
Redan i dag finns VK på läs-platta.
VK:s strategi är att låta de olika publiceringskanalerna tidning, webb, mobil, läsplatta vara så unika som möjligt. Tiden då vk.se och tidningen innehöll mer eller mindre samma material är förbi.
Den som vill ha en komplett bild av det som händer behöver läsa både tidningen och vk.se.
Vad är då nästa steg i utvecklingen? Min tro är att tidningen under många år har en fortsatt stark ställning, men att den digitala utvecklingen ökar i snabb takt.
Att mobilen spelar en allt större roll framöver är ingen vild gissning.
Jag satsar en krona på det.

Varje vecka klickas det närmare TRE MILJONER gånger på vk.se.
Det är en smått fantastisk siffra.
Det innebär att varje sekund klickas det i snitt fem gånger på vår sajt, dygnet runt, året runt, men vi slår oss inte till ro.
På tisdag byter vk.se utseende. Landets mest välbesökta nyhetssajt utanför Stockholm,
Göteborg och Malmö får då en delvis ny kostym.
”Nya” vk.se är mer lättöverskådlig och enklare att använda. Vi lyfter fram nyheterna bättre och har vässat kommentarsfunktionen.
De största förändringarna syns dock inte. Likna det med att vi har totalrenoverat ett äldre hus.
Vi har rensat bort allt och satt in splitter ny inredning.
Våra utvecklare Christoffer Larsson och Robert Sundelin står bakom arbetet.
De har jobbat med ett verktyg som heter WordPress, ett så kallat open source-system. Där hjälps användare runt om i världen till att utveckla smarta lösningar.
Vk.se är en av de första etablerade nyhetssajterna i världen att använda detta sätt att jobba.
Ett nytt sätt att tänka.
Oavsett vart man vänder sig ökar den digitala utvecklingen. Även här i Umeå. Här finns flera företag med världsunika lösningar. Det gäller att ligga i framkant.
Här på VK lanseras under våren en helt ny lösning för att läsa nyheter i mobilen.
Redan i dag finns VK på läs-platta.
VK:s strategi är att låta de olika publiceringskanalerna tidning, webb, mobil, läsplatta vara så unika som möjligt. Tiden då vk.se och tidningen innehöll mer eller mindre samma material är förbi.
Den som vill ha en komplett bild av det som händer behöver läsa både tidningen och vk.se.
Vad är då nästa steg i utvecklingen? Min tro är att tidningen under många år har en fortsatt stark ställning, men att den digitala utvecklingen ökar i snabb takt.
Att mobilen spelar en allt större roll framöver är ingen vild gissning.
Jag satsar en krona på det.

Varje vecka klickas det närmare TRE MILJONER gånger på vk.se.
Det är en smått fantastisk siffra.
Det innebär att varje sekund klickas det i snitt fem gånger på vår sajt, dygnet runt, året runt, men vi slår oss inte till ro.
På tisdag byter vk.se utseende. Landets mest välbesökta nyhetssajt utanför Stockholm,
Göteborg och Malmö får då en delvis ny kostym.
”Nya” vk.se är mer lättöverskådlig och enklare att använda. Vi lyfter fram nyheterna bättre och har vässat kommentarsfunktionen.
De största förändringarna syns dock inte. Likna det med att vi har totalrenoverat ett äldre hus.
Vi har rensat bort allt och satt in splitter ny inredning.
Våra utvecklare Christoffer Larsson och Robert Sundelin står bakom arbetet.
De har jobbat med ett verktyg som heter WordPress, ett så kallat open source-system. Där hjälps användare runt om i världen till att utveckla smarta lösningar.
Vk.se är en av de första etablerade nyhetssajterna i världen att använda detta sätt att jobba.
Ett nytt sätt att tänka.
Oavsett vart man vänder sig ökar den digitala utvecklingen. Även här i Umeå. Här finns flera företag med världsunika lösningar. Det gäller att ligga i framkant.
Här på VK lanseras under våren en helt ny lösning för att läsa nyheter i mobilen.
Redan i dag finns VK på läs-platta.
VK:s strategi är att låta de olika publiceringskanalerna tidning, webb, mobil, läsplatta vara så unika som möjligt. Tiden då vk.se och tidningen innehöll mer eller mindre samma material är förbi.
Den som vill ha en komplett bild av det som händer behöver läsa både tidningen och vk.se.
Vad är då nästa steg i utvecklingen? Min tro är att tidningen under många år har en fortsatt stark ställning, men att den digitala utvecklingen ökar i snabb takt.
Att mobilen spelar en allt större roll framöver är ingen vild gissning.
Jag satsar en krona på det.

Snön vräker ned. Det suckas och stönas. Eller jublas!
Samma visa, år efter år.
Snöoväder är något vi antingen älskar eller hatar. 
När snön började ösa ned även över kusten hade inlandet redan fått sin beskärda del.

Borga­fjäll har just nu mest snö i landet, närmare en och en halv meter.
Kung Bores blötsnö­attack mot kusten satte dock fart på våra läsare ordentligt.
Vår snörapportering var den överlägset mest lästa
i veckan med hundratals artikelkommentarer på vk.se.

Vädret tänder en gnista. Många irriteras över att tvingas skotta, över att vägarna inte är plogade, över att tidningen är sen, över att vi bor i vad som känns som fel del av jordklotet.
Är vi ett klagande folk?
Engagemanget kring vädret är så stort att de slår ut allt annat som händer runt omkring oss.
Vad är väl ett krig långt borta jämfört med dåligt plogade vägar?
 

Snöröjarna, de som jobbar livet ur sig för att skotta alla vägar och cykelbanor, får alltid ta en stor del av kritiken.
Linda skriver: ”Mycket snö var det i morse och förvånansvärt lite bortplogat. Förstår att det blir lite mer jobb men nu var det vallar … kasst”
Men Linda och alla ­andra som klagar får ­massivt mothugg.
En chaufför skriver:
”Tycker de är så tragiskt att läsa hur folk orka klaga på dom stackarna som ska jobba dygnet runt för att få bort snön. Har ni aldrig funderat på att lägga den energin på att greppa en spade och HJÄLPA TILL lite i stället?”
Chauffören får medhåll av Peter Sedin i Sävar.
”Ni som gnäller kan ju flytta till Spanien och hoppas att ni hittar stränder utan sand och hav utan ­vågor. Lycka till gnällspikar! ”
 

Jane Johnson skriver: ”Till midsommar är snön (förhoppningsvis) borta. Men då ska ni väl gnälla på att gatubelysningen inte släcks, eller att den släcks.
Det gnälls att det inte plogas och när det plogats gnälls det att det inte sandas, när det sandas gnälls det att det sandas så att det inte går att använda sparken.”
 Ord och inga visor.

Till sist: På samma tema vill jag ge en eloge till alla de tidningsbud som mitt
i natten, oavsett väder, gör sitt yttersta för att du ska få din tidning i tid.
Från centrala Umeå till våra byar långt inne i fjällvärlden.
34 700 brevlådor varje dag. Alla ska besökas, utan undantag.
Tidningsbuden är värda all respekt.

Stort TACK till er alla.

Fick ett mail (se nedan) från Lennart Forsberg, en flitig VK-läsare och Umebo, apropå att vissa projekt i Umeå drar ut på tiden. Han ville bredda detta och lyfte fram några andra projekt som dragit ut på tiden.

Å andra sidan, ibland går det undan. Bilden av att allt tar tid i Umeå är orättvis. Aldrig har det hänt så mycket i Umeå som just nu.

Läsarbrevet:

"Gamla träbron ansågs ha gjort sitt på 30-talet – men först 1949 stod Nya bron klar (som nu är så gammal att den kallas Tegsbron).

Umeå teater brann ner 1913. Men det dröjde till 1986 innan Folkets hus med Idun-teatern stod klar.

Tanken på en Sporthall i Umeå väcktes i slutet av 30-talet – men det dröjde till 1958 innan Sporthallen på Gammlia kunde tas i bruk.

Simhallen (som nu ska kompletteras med en anläggning i centrum) stod klar 1970, efter en intensiv simhallsdebatt under 60-talet. Då – 1970 – hade umeborna plaskat i gamla badhusets 17-metersbassäng under 40 år!

E4-ans och E12-ans dragning genom stan har också tagit sin tid. När O-ringen arrangerades i Umeå 1997 avgjordes sista etappen i Röbäck och inte på Umåker, eftersom arrangörena trodde att bygget av E12-an runt Umeå kunde påverka O-ringen-arrangemanget. Men än idag finns inte E 12-an vid Umåker…

Men visst finns det också undantag från allt vad långbänk heter? 

Nya kulturhuset ska stå klart 2014, mindre än tre år efter byggstarten. Det är nog bara blivande kulturhuvudstäder som kan handla så snabbt?"

Revolt. Tragedier. Vanvård.

Värden har påtagligt förändrats under 2011.

Bin Ladin, Arabvåren. Utöja.

Utifrån mitt perspektiv har media betytt mycket för 2011. Det är inte minst tack vare bra journalistik viktiga händelser i Sverige har fått ljus på sig.

Carema och vanvården av de äldre. De allvarliga bristerna hos SOS-Alarm och Juholtaffären är tre exempel.

Lika säkert som amen i kyrkan, lika säkert är det att ett samhälle behöver kvalificerad och bra jouralistik.

Reportrar som vågar, redaktioner som har ork, kraft, kunskap och resurser att uthålligt använda journalistik för att driva på förändringar är avgörande i alla typer av samhällen.

Även lokalt har flera brister uppdagats.

Senast i torsdags berättade VK:s reporter Anders Brodin i ett sort reportage att det tagit 16 år av planerande och förbrukande av skattemedel för att fundera på ett badhus i Umeå. Ännu är inget byggt.  Det måste vara något av svenskt rekord i långbänk och innebär ett orimligt slöseri med resurser och väljarnas förtroende. Skärpning!

Samtidigt blir vi i media allt mer vana att få kritik. Ordet mediedrev används mer och mer. Numera nästan slentrianmässigt.  

Men glöm då inte att kritiken allt som oftast kommer från de personer och organisationer som själva fått stå under granskningens lupp, som redan har makt och inflytande och vars inflytande ifrågasätts. Att kritisera media blir ett sätt att förflytta fokus…

Som läsare förstår jag om man kan känna sig förvirrad och osäker när olika uppgifter förs fram.

Det är klokt att alltid, oavsett sammanhang, ha en kritisk hållning, även mot media.

Men utan kvalificerade medier, medier som granskar och lyfter på obekväma stenar, får vi  ett tystare samhälle. Det gäller i den stora världen likväl som i vår region. Bra journalistik är en positiv kraft i en samhällsutveckling. Bra journalistik vinner alla på.

En viktig uppgift under 2012 för VK och andra medier är därför att bli än mer öppna, än mer skickliga på att förklara hur vi arbetar. Öppenhet skapar trovärdighet.

Vi ska visa på de positiva exemplen likväl som där det finns brister.

VK ska lägga kraft på den viktigaste delen i journalistiken, den som gör skillnad.

Julafton.

Denna vackra dag, den viktigaste dagen på året för många.
Men för ett stort antal barn är det en dag de helst vill glömma.

Det faktum att barn genomlider denna fina högtid bland alkohol, bråk och våld gör mig både ledsen och arg.

I Sverige växer vart femte barn upp tillsammans med alkoholberoende föräldrar. Det motsvarar 400 000 barn. Många av dem känner stor oro i dag.
För dem är vardagen ofta tryggare, med vänner och skola.

Dessa barn har givetvis samma förhoppningar om julen som andra barn. De önskar också en julafton fylld av kärlek, lugn och ro. Där familjen umgås, föräldrarna är glada, god julmat och klappar de drömt om att få.
I själva verket är det ofta raka motsatsen.

Den bistra sanningen är att i många hem är vuxna berusade långt innan alla bänkat sig för att se Kalle Anka. Där barn själva får ordna julmaten, där de är fyllda av oro och bara väntar på att föräldrarna ska börja bråka eller somna i soffan innan julklapparna är öppnade, som redan innan julafton förstått att pengarna mer gått till alkohol än till julklappar.

Det skär I mitt hjärta att veta att detta händer, just nu, exakt i denna stund, i denna glädjens högtid.
Barnen är det värdefullaste vi har och ska inte behöva uppleva sådana julhelger.

Just i dag är det extra viktigt att tänka på detta. Julen tillhör barnen, inte alkoholen. 

För tredje året I rad har BRIS sin jourtelefon öppen över julen för barn som söker stöd och råd.
Även Röda Korset har sådan hjälp sedan många år, ”jourhavande kompis”.
De stöttar oroliga och rädda barn som upplever den mörka sidan av julen
En store loge till dessa organisationer och de personer som frivilligt hjälper till. Ni behövs!

I dagens VK har vi i dag fyllt tidningen med massor av spännande läsning.
Slår ett extra slag för reportaget om Mikael Björkman, om hans kamp tillbaka efter en tragisk händelse.

Allt i dagens VK hinner du kanske inte läsa under julafton. Men när maten är äten, paketen öppnade och det finns tid för annat så lovar jag dig att dagens VK ger dig en fin stund.
Slår även ett extra slag för vårt gigantiska julkorsord.
Alla korsordsexperter (de är många) har här en riktig utmaning som rimligen bör ta hela julhelgen att lösa.

VK önskar alla våra läsare en riktigt, riktigt GOD JUL

VK och andra lokala medier har JO-anmält landstinget i Västerbotten och landstingsdirektören Johan  Rastad.
Detta på grund av det förbud mot fotografering, filmning och ljudupptagning som införts i landstingets samtliga lokaler, såväl vårdinrättningar som administrativa byggnader.
Förbudet har fått en omedelbar och trist effekt för media. Förbudet har medfört ett godtycke och osäkerhet bland vårdanställdas relation till media. Allt från höga chefer till vårdanställda
har på grund av förbudet skrämts till tystnad.
Är det tystnad landstinget vill ha?
Eller är de rädd för insyn?
Media har redan idag ett väldigt tydliga regler för hur vi ska agera.
Respekt för den personliga integriteten och att vi inte kan klampa in på arbetsplatser utan tillstånd är en självklarhet.
Dessa regler är viktiga och respekteras.
Så varför införs då ett förbud av landstinget och Rastad?
Vi har fört fram protesterna till landstingsledningen, Vårdförbundet och
offentligheten.
Vi menar att förbudet allvarligt skadar yttrande- och pressfriheten. Förbudet är ett brott mot den grundlagsskyddade anskaffarfriheten.
Det skadar allvarligt medborgarnas rätt att dokumentera den vård och det bemötade de och deras anhöriga får i Västerbottens landsting.
Fotoförbudet skadar vårt öppna samhälle och skapar en arbetsmiljö präglad av rädsla och tystnad.
Trots upprepade kontakter har de lokala medierna är frågorna vi har obesvarade.
Inget händer.
Därför går vi vidare och JO-anmäler förbudsregeln. Vi vill att JO prövar landstingets regler.
Över till något annat.
Jag åt lunch med Greger Lindkvist, Doroteas kommunalråd, i onsdags.
Över en lunch på Hotell Nordica i Dorotea pratade vi om kommunens framtid och utmaningar.
Jag är själv uppvuxen i den fina orten i södra Lappland och följer utvecklingen i kommunen med intresse.
Har kunnat se att debatten i Dorotea ofta varit frän och hård, inte minst på internet.
Den bilden kan jag även se i flera andra komuner i vår region.
Tyvärr finns det en trend att använda nätet och sociala medier för anonyma påhopp kring
utvecklingen och politiken i dessa kommuner.
Det är olyckligt.
En bra utveckling skapas inte med anonymt krypskytte. Här måste alla ta ett större ansvar. 

Till sist:
Kommunalrådet i Umeå Lennart Holmlund (S) är en färggrann politiker.
Han sluggar vilt åt olika håll och har ofta synpunkter på det VK skriver.
Och så ska det vara.
Men det blir nästan komiskt när han nästan dag efter dag anklagar VK och andra medier för lögner
och osanningar.
Nu gällde det snuset. Holmlunds ambitioner att minska snusandet må så vara. Problemet är att beslutet doftar förmynderi
och otydlighet.
Umeborna är inte dumma.
Deras dom över förslaget var tydligt, till skillnad mot beslutet.