mina tankar-mitt liv

Nu är det jul igen och nu är det jul igen…

Av , , Bli först att kommentera 1

Den förbannade julen är här igen med all hysteri som det innebär. I år är det pappans jul att ha barnen, men båda barnen vill fira jul med mig och jag som näst intill bojkottat julen. Jag hittar inga julstakar eller stjärnor till fönstren. Så jag bojkottade det också. Har letat överallt men insåg att det är en vink att strunta i det i år, Satt upp en röd ljusslinga kring v-rums fönstret… det får duga! Ingen gran heller för huset är för litet och kanske är akvariumet för stort?

1473917_10151867073043878_1389851686_n

Tänkte avveckla detta, men så fick jag som en ny tändning eller vad man ska säga… rengjorde det och alla sakerna, köpte nån ny 2:a sorteringens växter för 10 kr då bl.a mina jäkla chiclosoma maculicauda käkar växter till frukost, middag och kväll… De är riktiga marodörer. Skyller mest på dem även om mina andra ciklider också är marodörer till viss del. Det mesta försvann när c m flyttade in. Så nu mer handlar jag växter billigt då de ändå äts upp… ja säger ni då, köp anubis, de smakar illa… jo jo de käkar dem också, eller demolerar dem. Rycker och sliter upp…

Så avvek jag från ämnet jul! Trevligare att prata om fisk 😛

Jag tycker julen blivit sån hysteri, man ska spendera och konsumera så mycket pengar som möjligt och barnen ska få flotta julklappar. Vad hände med att det är tanken som räknas och det mysigaste är ju att få umgås med familjen.

Barnens högtid, ja det är ju barnens högtid för min del så har julkänslan tappats bort med åren, det är inte samma mysiga känsla längre. Det predikas om att barnen ska ha en vit jul. Det är ju bra i sig…men säger man att vi brukar ta en julöl eller två på julaftons kvällen med en skinkmacka så blir man lynchad.

Det har som blivit vår jul att på kvällen få krypa upp i soffan med en macka och en julöl och njuta av stillheten.

Känner mig dock less, orkar inget. Inatt hade jag sån magkatarr med halsbränna så det var overkligt! Tog dubbla magmediciner, hjälpte lite så jag iaf tillslut kunde lägga mig ner… Tror det kommer av medicinen jag äter så nu ska jag skippa den i veckan och se om det blir bättre och skippa kaffet..

Får dricka te istället. Måste ju få till magen. Som tur är så drar vi drastiskt ner på julmaten då vi kör basic och det vi gillar, pappa har julen i år, så vi far dit äter ”lunch” eftersom middagen brukar vara rätt tidig… så vi struntar i många saker på vårt eget julbord ..får väl dock ta det lugnt med sillen. 😛

Hur vi än gör så kommer julen och den går, vad vi än hittar på!

 

Lördag!

Av , , Bli först att kommentera 2

Så var det lördag igen och där satt jag och deppa, jag tyckte allting verkar meningslöst… eller?

Jag skulle inte vilja säga att allting verkar meningslöst, men allt känns tungt just nu och det verkar som om än hur mycket jag tar det lugnt och vilar så blir jag aldrig utvilad. Fort jag gör nåt så värker kroppen och orken är bortblåst, jag blir alldeles matt och snurrig! Fick ju ta hundra pauser för att ta bort skiten i hundgården. Grannarna måste ju undra vad jag höll på med…

Känns som om hunden vet det också, matte har ingen ork då är vi ännu mer busig med henne… Att rengöra hundgården med en alldeles upprymd hund var ju verkligen lätt… sa åt honom men eftersom han var så glad och ”studsande” så kunde jag inte annat än le emellanåt… kunde ju inte bli  elak på honom. Passade på att sopa rent inne i hans varmbonade del också, han verkar bära in sten dit! Kanske mattan har fel färg?

Vet inte vad som är inne i hundvärlden! 😉

 

Värken från hell..

Av , , Bli först att kommentera 2

Åh vill gärna inte skriva att jag har ont, att jag har ont, att jag har ont…så klart människor ledsnar. Jag tror jag gått in i den där berömda väggen. Problemet är att jag inte vet hur den ser ut… skulle någon vänlig själ kunna upplysa om det? Är den blå, rosa, kanske röd?

Kroppen är totalt utan ork och värken är värre än någonsin, jag har så ont bak i låren så jag har lust att skrika rakt ut. Enligt en läkare hänger/kan  värken hänga ihop med adhd eller add:n som jag fått diagnostiserad och värken kan gå över om ens lite med den medicinen.

Däremot är höften inte som den ska och det känns just nu, jag har så ont i vä sidan så jag har lust att gråta. Jag förklarade för sjukgymnasten att känslan är att höften hamnar ur läge och det gör så jävla ont så tårarna nästan bränner… tydligen hamnar min höft troligtvis ur läge och jag vet också att vi har så många med höft och knä problem i släkten och ärligt så är jag rädd. Jag är rädd att värken inte ska bli bättre, är det nåt konstigt med höften så är jag för ung för att de ska göra nåt åt den vilket innebär att värken knappast blir bättre. Jag vill inte ha ont och är less då varje steg är smärtsamt. Jag vill inte leva såhär. Sen den här hösten så har allt förvärrats, orken är bortblåst och med orken bortblåst så kom mer värk på besök, var inne i stan på arbetsutredning och den tog knäcken på den sista orken jag hade….

Nu hittar jag inte julstjärnorna heller… de är också som bortblåsta *JÄTTE suck* Har letat överallt, hittar dem icke! Så här blir det inte mer jul än såhär! så det så!!!

Blir jul iaf antar jag 😉 Det är inte min jul att ha barnen heller, men dottern vill vara med mig på jul så varför inte…hon tänker fara till sin pappa två dagar innan för att sen komma hem, inte mig emot!

Nu försöker jag vila, men hemmet ser ut som ett bombnedslag så jag får dåligt samvete och med det dåliga samvetet kommer ångesten och så är vi i det berömda ekorrhjulet igen och springer… ja ja sånt är livet och sånt är mitt liv!

 

 

Så säger vi adjö till gårdagen.

Av , , Bli först att kommentera 2

Vi välkomnar morgondagen och förbannar värken. Önskade att precis som datorn har skräppost så önskade jag att jag kunde lägga värken i min skräppost. Hoppas nu att pappren om reseersättning kommer in. Har kört i 5 veckor till stan och de lovade att beslut skulle tas om resor, tydligen glömdes det bort och min nuvarande handläggare som byttes mitt upp i allt var borta så det blev att kontakta dennes chef som i sin tur fick ta beslut bara häromdagen. Så nu står jag här… Aktivitetsstödet har i gått åt i resor och jag inväntar papper på att få skicka in om resorna, vilket i sig också tar en sisådär 10 dagar! Gud vad kul! NOT!!!

Försöker hushålla med de stackars kronor jag har kvar och de är inte många! Sambon har/ska lägga ut några kronor på en bättre begagnad säng. Fick tag i en till ett bra pris och vi vet också vem som haft den mm.

Samtidigt har dottern börjat ny skola i stan ”Waldorf” och vi blev nekade busskort så nu står jag där och ska överklaga det också, samtidigt som jag får bekosta resorna själv. 🙁 Mitt humör är inte på topp direkt och jag känner inte ens glädje för det är helg. Ändå kommer sonen hem, han lyckas ALLTID träffa av då jag går på knäna både fysiskt och psykiskt och ekonomiskt!

Jag är så glad att han kommer hem, så jag hoppas han tycker det är trevligt ändå!

Alla pyntar inför Julen och jag orkar inte, vet inte ens var jag har julstjärnorna, jag satt upp en röd slang runt fönstret i rummet, lyser rena rama ”porrlampan” men vad faan alltid retar det nån. Jag har nyss satt upp röda fina lampor och vill inte ta ner dem eller byta ut dem så därför blev det en slang runt fönstret istället…

Jag hatar att vara mamma i den bemärkelsen att jag måste tjata, tjata om allt, jag hatar att bli ”besviken”…hatar att gnälla, jag vill inte vara tjatig eller gnällig! Jag vill att saker ska diskuteras och sen ska det funka utan det där tråkiga…och samtidigt vet jag att man kan inte vara ”kompis” med sitt barn… hoppas ni inte missförstår, det jag menar är att även om man är kompis så måste man vara förälder och styra upp saker.

Oj nu ska jag snart på VC och ta prover, den sista provtagningen innan medicinering.

Den senaste tiden…

Av , , Bli först att kommentera 1

JA så var vi här igen…gnäll och stånk! De senaste veckorna har jag varit på arbetsutredning, det har tagit hårt på mina krafter och min kropp. Jag var så slut mot slutet så fort vi skulle prata så kom tårarna. Min kropp värkte och mitt psyke värkte. Det positiva i allt är att de såg på mig att det tog hårt. Det fick också AF veta. Jag har även tagit olika prover inför medicineringen för adhd, det sista jag ska göra är blodprover på fredag… Det är ju en hel vetenskap innan man får träffa läkaren inför medicinering.

VAr också på smärtrehab och det ska skickas remiss för röntgen av mitt bäcken då den vä höften inte var ok!

Känner mig lite ledsen också då man hör vilka åsikter de i min närhet har, jag skakar av mig, men innan jag skakar av mig allt så sätts en tagg i hjärtat. Jag ringer min dotter och bredvid står en person och säger saker ang mig. Hur har vissa mage att bara uttala sig och som de inte tror man hör eller får veta. Allt detta gör att jag drar mig undan dem. I hela mitt liv har jag trott att släkt ska vara varm och stödjande, några man ska kunna träffa för att umgås med och ha trevligt. Ack vad jag bedrog mig!

Att ha starka åsikter om varför jag låter min 14 åring fara till stan…hmmm… ja det är tur att deras barn varit så snälla och suttit inne jämt!

Jag har idag också haft möte på skolan, jag litar inte på skolan. Vi får väl se vem som får rätt. För de som inte visste så har jag bytt skola åt dottern till Waldorf, men naturligtvis måste jag nu bråka om busskortet.

Mötet idag var dock med sonen. :-/

Sen var jag på djurskyddet och umgicks med mina kissar, som jag har saknat dem…och jag tror de saknat mig! 🙂