Under en kort tid har jag varit politiskt aktiv i kommunen. Under 1,5 år har jag fått vidga mina perspektiv och börja ana något av vad det är att prioritera, att vara med och välja hur medborgarnas pengar ska användas.
Det har funnits tider i Sverige då det fanns gott om pengar att fördela. Nu sägs det igen finnas pengar i kommunerna, men min lokala erfarenhet hittills är att de inte på långa vägar räcker till det vi skulle vilja och det verksamheten egentligen kräver.
Vid tisdagens ksau-sammanträde var jag och mitt parti nog politiskt otaktiska. Ett gammalt löfte om en konstgräsplan skulle infrias. Fullmäktige har tidigare stoppat in planen i investeringsbudgeten. Genom att i tisdags ta beslutet att lägga till pengar för markförberedelserna skulle vi starta projektet som kommer att kosta ett antal miljoner 2008 och 2009.
Jag reserverade mig mot beslutet och blev en svikare för en del idrottsintresserade. Varför gjorde vårt parti (med många fotbollsintressserade) på dette viset? Vi unnar ju spelarna samma möjligheter som i Umeå.
Vännäs ska nu investera omkring 50 miljoner i ett äldreboende. Med avdelningar som av olika skäl tas bort får vi sammanlagt 4-9 fler platser än vi nu har för dessa pengar. Det kan bli tal om att ta bort fler avdelningar som inte riktigt fyller måttet, vi kanske får färre avdelningar trots nybygget.
Vi får däremot inte färre äldre. Det kan vara svårt att förutsäga behoven, men vi är flera som tror att vi behöver en avdelning till mycket snart. Att det varit billigast att bygga den nu emotsäger nog ingen.
Vad kommer att krävas för att bereda plats för varje mamma, farmor, morfar och politiker som snart behöver äldrevård? Vem vet när du och jag behöver vården?
Man kan inte sätta behoven för barn, unga och äldre mot varandra. Samtidigt måste vi prioritera. I tisdags försökte jag prioritera efter mitt samvete. Fotbollsplanen kan hellre vänta något år än att de gamla och senila framöver ska göra det. Kanske på NUS där sängplatserna kostar ca 3500 per natt för de färdigbehandlade.