Några av Mariaskolans högstadieelever ska ut och åka igen. I fjol blev det en lång resa, 800 mil genom 14 länder. I år blir det en kortare, mer ’inomskärs’. Vi tänkte se lite av Sverige som många som kanske åkt mycket mellan t.ex. våra trakter och Stockholm sällan sett. Hälsingland brukar betyda ungefär något av matställena vid E4 för många av oss. Vi tänkte åka innanför huvudleden och se Hälsingegårdar, Järvzoo, Hälsinglands Riviera och lite till. Sverige är verkligen fantastiskt. Det tänkte jag på när SJ körde sin strandreklam häromsistens, med glittrande strandbilder från Kiruna och neråt.
Sen blir det Dalarna och Uppsala, något av Sveriges vagga. Några dagar i Stockholm ska det också bli, om Helga är på humör. Där är det tänkt att vi ska se mer saker än ni orkar läsa om nu. Sen ska vi försöka ha tråkigt också. Man måste ha tråkigt så man vet hur roligt man har när man får ha det. Vila behöver man också, särskilt när man åker ett helt gäng och är tillsammans hela dygnet. Det är konstigt hur trevliga människor blir när man själv har sovit, har ni märkt det?

Mariaskolans resor är något av lågbudgetvarianter, på vissa plan. I år blir det inte många kronor för övernattningen, kanske inte några. Luftmadrass och sovsäck är det som gäller.
Vi är ett gäng lärare så vi ska kunna ta ledigt ibland. Resorna är inte skolresor i vanlig mening. Det är skoltid och utbildning också och jag gissar att en del minns mer av det vi gör och ser under en resa än under en knippe vanliga månader. För många får kunskaper man skaffat sig liv under resorna. För andra kommer kunskaperna in kanske mest just då. Det sociala är viktigt också. Vi turas om att städa, vi lagar maten tillsammans och står ut med varann. Ibland blir det jobbigt, men det är lite som lumpen var på tiden när man gjorde den. Man minns i regel det roliga.

Gamla Bettan, som fick vara med i VK ganska mycket under vår resa i fjol har fått pension. Hon får Extreme makeover hos en herr Nordlander i Åsele och ska bli racebuss vad det lider.
Hon har ersatts av Helga Helmark, en femton år yngre dam som är lite mer modern av sig. En Scania K113 med Helmarkkaross. Namnet Helga har hon fått av mig, jag vet inte om det accepteras av majoriteten. Vi får se.
Hannaskolan gjorde första resan med henne, drygt 6-700 mil runt Europa innan de kom hem i början av maj. Förutom ett förargligt luftfel gick det ’bussiga’ bra. Sen tog jag henne och skulle 7 mil. Då fick vi anlita bärgare för ett litet fel som satte ett effektivt stopp. Vi är tacksamma för att hon är samarbetsvillig och passar på att besöka doktor Servotech när vi är på hemmaplan. Nu funkar allt.
När vi kommer hem ska hon iväg en liten tur med Strandskolan i Vilhelmina. Vi är tre friskolor som äger henne i ’Föreningen för pedagogiska resor’.

Det blir bloggande från resan, med lite bilder till som jag hoppas. Antingen upplivas Mariaskolans tidigare reseblogg som ligger kvar och kan läsas på vk.se, eller också kör vi den här. Vi får se hur det blir om någon dag. Det är oslagbart som svenskauppgift när man skriver sådant som blir sett och läst av andra. Skarpt läge!

Helga är alltså packad med elevernas saker. I morgon blir fylls frysen och tiiidigt på fredagmorgon bär det av. Följ med på vk.se!