Jag hade tänkt iaktta en stunds FRAdiotystnad, men….

Okunskapen bland FRA-motståndarna påtalades nyss av bloggaren Håkan Rombe här på vk.se. Den har varit betydande på båda sidor, främst bland dem som aldrig brytt sig. Det sista stora utspelet mot lagen visar tyvärr också på missförstånd.
En del av ja-röstarna verkar inte ha förstått mycket alls. Man blir även förvånad över somt som kommit från minister- och FRA-håll.
När det gäller FRA:s chef handlar det inte om okunskap, utan bitvis desinformation.
Hur rimmar det att han säger att man inte spanar mot privatpersoner med att en lista med namn och kommentarer finns kvar efter 10 år? FRA-chefen sa ju att någon registrering inte sker och ovidkommande information förstörs direkt eller efter högst 19 månader?
Jag hoppas han snart får sköta sitt jobb i lugn och ro, med regler som är tydliga och förhindrar integritetskränkning.

Man förvånas över det upphöjda (?) lugn som präglar många, inte minst en del medelålders och äldre som ändå kan sin historia hyfsat och själva minns några av de totalitära övervakningregimerna. Nu är FRA-lagsmotstånd inte en åldersfråga. En av de skarpaste motståndare jag känner är 80+.

I DN kan man läsa att majoriteten av motståndarna till den bristfälliga FRA-lagen inte alls oroas över att deras mail ska läsas, Rombes bild är fel. Avlyssningsmöjligheten uppfattas en demokrati- och människorättsfråga. Bristfälligt övervakad kabelspaning bland allt på nätet är en integritetsmässig mardröm och en omöjlighet i ett rättssamhälle.
’Nyttoaspekten’ verkar få många både uppskrämda och märkligt liknöjda nutidsmänniskor att sälja både brevfrihet och integritet för en grynvälling och köpa Orwellsamhället utan att tänka på vad man gör.
I kampen mot terrorismen är FRA-lagens system nog en grynvälling. Något betyder det, men i huvudsak lär fiskarna man vill fånga simma i andra vatten. I USA hade man massor av information innan 11/9, utan att kunna ringa in vem, var, hur. och när Terroristerna lär vara försiktigare framöver.

De flesta FRA-lagsmotståndarna inser att vi behöver ett adekvat försvar, Säpo, FRA och både signal- och någon form av kabelspaning. Hur denna gått och ska gå till är uppenbarligen inte färdigutrett.
Bänder man igenom den nystiftade lagen med sina ’plåster’ utan ödmjukhet och dialog lär det inte bara bli Alliansen som får betala priset. Likgiltigheten inför det parlamentariska arbetssättet lär bli större och medelåldern bland de 4% av svenskarna som nu är med i ett parti lär höjas. Det är bråttom med en lösning. En fungerande kompromiss med större rättsäkerhet?

Att vara emot masscanningen i presenterad form behöver inte betyda att man är dum, okunnig eller paranoid. Historikern Peter Englund har själv har varit verksam på FRA.
Läs vad han skrev innan omröstningen:

http://peterenglund.wordpress.com/2008/06/17/fra-lagen/

Läs även andra bloggares åsikter om Storebror, övervakningssamhället, FRA. FRA-lagen, brevhemligheten, integritet, politik, partier, Peter Englund