Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Finfina finmekaniker


Här sitter ett gäng finmekaniker. Man börjar tillsammans med dem som ska bli urmakare och sedan delar man lite på sig. Finmekanikerna behövs bl.a. på sjukhusen där de micklar med små saker och många får säkert uppfinna en hel del som inte uppfunnits än.

På bilden också en yrkeslärare. Sådana växer inte på trän’. Det är ofta mycket svårt att få fram yrkeskunniga lärare till de praktiska utbildningarna. Det är inte alla som kan eller vill lägga ner fyra år på att bli godkända yrkeslärare heller.
Här måste det komma till fler vägar att bli behörig!

4 kommentarer

  1. Sven-Arne Jansson

    Yrkeslärare i urmakeri växer verkligen inte på trän! Det är sant. Jag har själv verkat som lärare på Urmakarskolan i Borensberg under ett par år som vikarie, det var tufft men inspirerande. Det känns speciellt när ens elever går vidare och klarar gesällproven. De som klarat gesällen är godkända att söka medlemskap i Sveriges Urmakareförbund. Arbetsmarknaden är god om man är villig att flytta.

  2. Jan Nilsson

    Svar till Sven-Arne Jansson (2010-05-07 10:36)
    Intressant. Är Borensberg större på urmakeriutbildning?
    Förstår till fullo tillfredsställelsen i att se eleverna lyckas.
    Har just återuppväckt en ”släktklocka” från min frus släkt. Det behövs urmakare och det behövs fler.

Lämna ett svar till Jan Nilsson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.