Idag har jag varit med på en träff i Övik med rektorer från sju friskolor. Det blev en hel del prat om olika perifera ting. T.ex. arbetsmiljöarbetet med följande arbetsmiljöinspektioner – eller dokumentinspektioner – ett arbete som totalt sett egentligen kräver en halvtid på en arbetsplats över tio personer. Samt en del annat smått och gott, pappersarbete som är av den arten att dokumenten ska ’uppfinnas’ på varje skola.

Det är fridsamma och gladlynta typer de här rektorerna, det kanske är jag som har det hetaste temperamentet. (Sånt kan även gladlynta vara behäftade med) Men när insikten och känslan spred sig om vilken tid och kraft det vi talade om kräver och tar från kärnverksamheten så steg blodtrycket här och där.

Jag tänkte på en kvinna jag träffade nyligen i kommunala sammanhang, hon som sa att samhället snart imploderar under den sammanlagda vikten av planuppfinnande, kringarbete och skenande dokumentationshysteri som sprider sig likt en farsot. Hon hade känt igen sig i resonemanget.

Tsarens administration borde ha lyssnat till det som jäste i folkdjupet på tidigt 1900-tal. Det kan hända att överdriftsbyråkratins krävande tsarer, påvar och kejsare också borde spetsa sina öron…

Anar man inte en melodi som stiger ur de arbetande folkdjupen…?

’Upp trälar uti hela EU som kraven bojor lagt uppå, det dånar uti….’