…

Tackar för svaret från Edward Riedl angående mina dubier kring den fortsatta utveckligen i Afghanistan. Jag skriver under på det mesta och kan ana hur det skulle kännas att vara "sist ut" och se ögonen på flickorna som hade hoppats få tänka och leva relativt fritt. Få gå i skola, kanske få bli lärare, sjuksköterska eller läkare. Kanske t.o.m. få köra bil.

Har per telefon fått höra lite mer om detta med fordonen. Ska man ut och hjälpa till med humanitära saker, utbildning m.m. i byarna är det inte alltid optimalt att komma med ett fordon som för allmänheten ser ut som en stridsvagn (stridsfordon 90). I byarna tror vissa fortfarande att det är ryssarna som kommer när man ser gröna fordon.Vidhåller ändå att det inte får sitta i pengar för skyddsutrustning om vi beslutat att ha folk på plats.

Edward, jag ska tänka vidare, men jag tror att man måste följa utvecklingen mycket noga och inte gräva ner sig i prestige. Frivilliga offer kan vara nödvändiga, men då ska det finnas hopp för helheten. Man ska kunna hålla stånd i kampen mot talibanskt beckmörker, korrumperad egennytta hos krigsherrar och knarkbaroner m.m. Går utvecklingen tydligt åt annat håll anser jag under rådande omständigheter att man ska ut. Hoppas och ber att det på alla sätt går väl för din bror och för alla andra som arbetar och riskerar livet där.

Har hunnit "kategorisera" knappa 10% av bloggtexterna. Det där kommer inte att gå fort. Kommit på ett litet knep, men det jobbet får vänta ett tag. Är på "vilohem" i Byske nu.