…

I dagens VK står det om höga tillitssiffror för Ågren och Holmlund.

Som vanligt finns anonyma kommentarer på vk.se som tar ut svängarna lite extra. Man kan behöva få vara anonym ibland, men det är eftersträvansvärt att skriva som om namnet var med.

Flera kommentarer drar åt hållet "att ha ganska stor tilltro från hälften är uselt".

Här får man tänka på flera saker. En är hur det ser ut på riksplanet. Den som har tilltro över alla andra är Fredrik Reinfeldt, från mellan 50 och 60 %, Mona Sahlin ligger på mellan 20 och 30 %. I det ljuset är Ågrens och Holmlunds siffror bra. Sifforna hade säkert varit högre utan partitaktik från en andel röstande.

Att Ågren ligger högt och ökar i tilltro är inte svårt att förstå. Han har lång politisk erfarenhet trots relativt unga år och tanke- och debattskärpa parad med samarbetsförmåga. Han har också integritet och ett mycket brett kontaktnät som snabbar på erfarenhetsinhämtningen. Inte minst genom styrelseposten i Sveriges kommuner och landsting, SKL.

I ärlighetens namn kan jag också förstå att Holmlund kommer så pass högt. Det beror knappast bara på gammal tradition och oreflekterad partitrohet. Politik handlar också om politiskt omdöme inför uppkommande frågor och uppseglande problem. Även om Holmlund ibland klampar på som en sorts dinosaurie från en annan tid så besitter karln obestridligen en del politiskt omdöme i sakfrågor. I rikspolitiken är det tyvärr lite mer vilset. 😉

Särskilt glädjande i undersökningen är i alla fall att Ågren är på väg upp!