…

En person jag känner ställdes idag inför något som väckte blandade känslor.

På landets största järnvägsstation satt en man med två väskor bredvid sig. Efter en stund satte han ned den ena väskan och knuffade in den under bänken. Strax efter reste han sig ock gick. Mannen såg inte ut som en svensk inföding.

Väskan stod kvar under bänken, mitt bland alla människor.

Min bekanting funderade ett litet tag och gick sedan och talade med ett par vakter som frågade hur mannen som lämnat den såg ut. Sedan gick de och bar bort väskan.

Det var många funderingar som kom. Berodde tankarna kring väskan på paranoia eller sund försiktighet i en ond tid? Hade de alls kommit om mannen varit en rågblond, blåögd och ljushyllt son till en odalbonde från Närke?

Jag hade talat med vakterna, för säkerhets skull, men hoppas att jag aldrig blir överdrivet hispig.