…
Nu var det nära.
Jag och husbonn skulle ut och åka skidor ikväll. Nu skulle det bli längre än sist. Han har skaffat nya och stadigare pannlampor för ändamålet också.
Men, temperaturen ligger kring 20-blecket och det tyckte husets herre var väl mycket för skidåkning. Det blir en promenad istället. Vari skillnaden består vet jag inte, men man andas kanske lite lugnare när man är ute och fingår.
Läste att det var neråt 30 i Stockholm i natt. Ungefär som här då, men mycket kallare ändå.
…
…
Ikväll hade jag velat vara med på mötet om äldreboendet i Vännäsby. Tyvärr lät det sig inte göra. Lite för långt hem.
Det ska bli spännande att höra rapporteringen.
…
…
Vid kvällens debatt om elpriset som initierats av Villaägarna (deras Willy Hansen till vänster i bild) deltog riksdagsledamöterna Edward Riedl (M) och Katarina Köhler (S). Platsen var Kaplanskolan i Skellefteå.
.jpg)
I stort var det en sansad debatt där båda målade en ganska nyanserad bild av detta svåra område. Man var långt från kvällspressens högljudda anklagelser och lätta lösningar. Även om Katarina Köhler inte hade så väldigt mycket att säga överraskade hon ändå positivt. Bl.a. för att hon inte alls var så populistisk som många av hennes partikamrater ibland har frestats att vara. Hon erkände också att (S) inte var tillräckligt skickliga när man genomförde avregleringen.
Hon försvarade att de rödgröna i höstas föreslog skattehöjning även på vatten- och kärnkraft och menade att det skulle komma elkunder till del på olika sätt. Det verkade annars som flera i publiken blev förvånade och upprörda över att se att det mesta av elpriset är skatter och avgifter som staten tar in. Edward sa att inget block vill sänka skatterna, men ett vill höja. Katarina sa också att (S) inte vill se ny kärnkraft och påminde om dess faror.
Edward var mest påläst och väjde inte för det svåra. Att vi måste ha en morot för att spara el när det är som mest ont om den, t.ex. Han lyfte fram timdebitering som en nödvändighet. Man vinner inget allmänt bifall på det kravet, men med timdebitering skulle förmodligen priset sjunka. Vi skulle styra vår förbrukning mer och risken för att vi hamnar i effektbrist skulle minimeras.
Edward var tydlig i att han inte trodde att marknaden klarade prissättningen själva, utan att staten måste ge tydliga spelregler. Han påminde om att vi ligger ca 10 % under europas snittpris och räknade med att vi med styrning och kapacitetshöjning ska kunna sänka priset framöver. Edward påminde också om att elpriset inte rakade iväg direkt när förra regringen avreglerade marknaden, ökningarna kom senare. Själva avregleringen är inte huvudorsaken till prisökningen.
Huvudproblemet är att det inte finns tillräckligt mycket kapacitet för den ständigt ökande efterfrågan. Inte ens innan vi börjat med elbilar på allvar.
…
Efter skoljobbet ramlade jag här i Skellefteå in på en debatt om elpriset.
Ska bli spännande att lyssna. Nu är det så mycket populism ute och går kring energifrågorna att man blir riktigt förvånad.
Många menar t.ex. att vi ”inte ska sälja el till andra länder”. Faktum är att vi under tre av de senaste fyra åren har varit nettoimportör av elström. Importerat mer än vi exporterat.
Nu börjar det.
…
…
Man undrar om det betyder något att en sällsynt premiumkraft inom socialdemokratin, intellektuellt ett toppnamn inom hela den svenska politiken, lämnar in just nu?
Man brukar tänka in honom inom partiets högerfalang.
Undrar om det betyder det man kan tro?
Hade jag haft tid och ork skulle jag nog läsa hans avhandling från 2007:
"Demographics and Future Needs for Public Long Term Care and Services among the Elderly in Sweden: The Need for Planning."
…
Har aldrig kört hem så mycket ved som i höstas. Inga märkvärdiga mängder, men personligt rekord ändå. Fin var den också, mycket björk. Kluven av min kusin i hans egenhändigt konstruerade och sammansatta vedklyv.
Den har värmt bra i ugnarna denna långa vinter. Spetsat vindels- och luftvärmepumpsvärmen (när den varit igång) när vi varit hemma och haft tid och ork att elda.
Sista vedtraven tog jag inte hem, det var ju ändå all time high där inne mot garageväggen.
Tyvärr blev det topp för kylan också. Nu skulle jag ha haft veden hemma, men den står långt ute i djupsnön. Hoppas att vargavintern snart tappar greppet.
…
Det här med demografin och "ålderspyramiden" är ingen promenad i parken för någon kommun. Inte för landet som helhet heller. Lite skrämmande kan prognoserna verka, men det är viktigt att politikerna är medvetna så att man kan hantera situationen så bra som möjligt.
Det handlar om hur många som varje arbetande ska försörja i framtiden, närmare bestämt om 20 år, 2031. Redan nästa år kommer 73 kommuner att ha ett svårt läge då varje arbetande ska försörja 1,5 som inte arbetar. Då sägs det att man har en försörjningsbörda på 2,5. I kommunerna Solna och Sundbyberg har man idag de bästa siffrorna. Där försörjer varje arbetande en person utöver sig själv.
2031 kommer 200 kommuner att ligga på eller över faktor 2,5. Ett antal kommuner kommer att ha ett "extremt" läge där varje arbetande ska försörja minst två stycken.
I Västerbotten beräknas år 2031 tre kommuner att klara sig under en försörjningsbörda på 2,5. Prognoserna pekar på att Umeå har faktor 2.35, Vännäs 2.48 och Skellefteå 2.49. Artikeln jag länkat till ger exempel på kommuner med en helt annan situation.
Samtidigt som en del av oss får glädja oss över våra egna siffror gäller det att inse att vi måste tänka på hela landet framöver. Vi är olika kommuner med olika förutsättningar, inte olika länder. För mig är det alldeles givet att det måste ske en utjämning, frågan är hur den ska ske. Man får också ta i beräkningen att många av kommunerna som klarar demografin bättre har sociala utmaningar som andra saknar.
Det här är förstås prognoser. Man kan tänka sig ett och annat scenario där utvecklingen blir annorlunda. Samtidigt måste vi agera utifrån dessa siffror.
…
Såg just att Hotel Vännäs fått en ny utmärkelse. I alla fall en av kockarna, Lisa Persson, som vann tävligen "Årets Stormkock" i Hemavan.
Jag höll på att skriva något i stil med att "Det blåser kallt kring Hotel Vännäs", men det hade kunnat missförstås av en och annan som inte tagit sig tid att läsa texten.
Om det blåste under tävlingen vet jag inte, men Lisa vann den i 20 graders kyla. Man skulle tillaga på två stormkök under en timme och sedan servera varm mat. En bedrift bara det, nästan oavsett slutresultatet.
Nu blev maten dessutom mycket bra. Grattis till segern och titeln, Lisa!!
…
I går tog programmet ”Medierna” upp DN:s snedvinkling av det Fredrik Reinfeldt sagt om hyresrätter i Stockholms city. Programmet kan höras här, inslaget kommer ca 13:30 in i sändningen.
Staffan Dopping anser att det här inte är ”roligt” för DN och att man har felvinklat det som sagts. Mediekonsulten Paul Ronge gillar det ”ovanliga greppet” att lägga fram grundmaterialet.
Moderaterna försvarar helt klart hyresrätten. Det kan man se här. Att vi menar att det är en bra idé även i Stockholms city kan man läsa mer om här.
Här på regeringens hemsida kan man höra DN-intervjuerna inspelade, vilket ändrar bilden ganska väsentligt från DN:s rubrik.
Det ska sägas att journalisten själv, Lasse Granestrand, inte heller gillar rubriken som säger att statsministern ”dömer ut” hyresrätten i city. Programmet ”Medierna” menar att det inte finns stöd för varken rubrik eller de avgörande slutsatserna i artikeln.
Den hann tyvärr få stort genomslag.
…
Matpriserna stiger, till oroande nivåer.
Priser är en fråga om tillgång och efterfrågan. Finns det för lite av något som många vill ha blir det dyrare i vilket system som helst. Försök med prisstopp eller andra konstgjordheter öppnar en svart marknad med högre priser och mer orättvisor. Får man närmast betala för att producera blir det riktigt allvarlig brist. Oavsett det nu gäller mat eller lägenheter.
Vi, den rika världens konsumenter, skulle kunna göra en del åt matpriserna, om vi orkade. Att vi kastar och låter så mycket mat förstöras spelar roll. Försvinner 20-25 % av en resurs sker prispåverkan. Även om det sällan handlar om samma varor som i andra världsdelar.
Det mesta av basmaten hämtar vi ur jorden, direkt eller indirekt. Som jag förstår har jordbruket historiskt tagit tre riktigt stora steg. Det första var mekaniseringen, det andra var när handelsgödseln ökade produktionen genom extra kväve som tidigare inte fanns med i kretsloppet. Det tredje togs när bekämpningsmedlen utvecklades och kunde hjälpa oss att få fram det vi ville ha i större mängd genom att ta kål på konkurrerande organismer. Nu hoppas många att genmodifiering ska ta oss ett fjärde steg.
Handelsgödsel kräver mycket energi, liksom hela det rationella jordbruket. Frågan är hur framtiden på området ser ut? Det är troligt att energin kommer att bli dyrare, särskilt inte den som kan hällas i fordon och maskiner.
Vi har gjort av med mycket av vår bästa jordbruksmark. Mycket har lagts under betong, asfalt och gräsmattor. Det har varit billigt och lättsamt och vi har hittills klarat oss utan marken. Jag tror att vi nu måste tänka långsiktigt miljö- och marknadsekonomiskt och se till att så mycket som möjligt av bra odlingsmark sparas. Det kan hända att våra barn och efterkommande inte kommer att ha lika lätt att framställa "billiga" matvaror. Det är troligt att deras mat måste tas fram med mindre energi. Då kan vi behöva all "premiummark" vi har. Man kan glädjande nog spåra den tanken i nyare översiktsplaner runt om i Sverige. T.ex. i Uppsalas. (Sök på "jordbruksmark" i dokumentet)
Jag tror att vi ska ta in budskapet när internationella veterankapitalister investerar i jord och "freda" så mycket bra odlingsmark vi kan, inte bara i söder. Skulle energin bli mycket dyrare i en framtid blir transporterna också det och hela Sverige behöver mat.
Här finns lite andra tankar kring levande landsbygd.
…
Jan
Senaste kommentarerna