En sådan här dag är man kanske mer uppmärksam på omgivningen än annars. Jag fick i alla fall stanna några gånger på vägen in till firandet i Vännäs. Det dök upp bilder på vägen.

Först var det flaggan som visade sig när man kom längst upp på kyrkbacken.

Sen var det Västerbottens landskapsdjur, storspoven. Världens största vadare som faktiskt kan vara en meter mellan vingspetsarna och låter lite vemodig i tonen.

Min mamma avskyr de här blommorna. Men, mamsen, visst är de nästan vackra ändå?