Landstingspolitiken är inga lätta saker, det ska vi inte låtsas i oppositionen heller. Frågan om hur jag ser ambulansfrågan kräver egentligen ett längre svar som både berör de ökande medicinska kostnaderna totalt sett och samhällsutvecklingen i stort. Bland annat med ständigt växande administrativ kravbild som knaprar resurser från den kärnverksamhet administrationen ska serva. När nu rikspolitiken till slut kört över moderaterna och beslutat att det nya utjämningssystemet ska genomföras kommer Västerbottens landsting att förlora ca 320 miljoner per år. Vi ska p.g.a. detta snart se nedskärningar av helt annan kaliber.

Sjuktransporterna måste fungera på ett förtroendeingivande sätt även i glesbygdsområdet. Per capita blir det dyrare än i Stockholm och Umeå, men tappar folk i inlandet tilltron till samhället och passerar avfolkningen den kritiska gränsen, då kommer lavinartade kostnader och kanske också dito reaktioner. Saker som få verkar förutse eller räkna på.
Inlandets grundfunktioner måste vidmakthållas och insatser måste ske för att möjliggöra att även ”ovanliggande” funktioner ska fungera. Fler unga måste få ett lokalt anknutet framtidshopp och fler med entreprenöriellt tänkande för näringsliv och välfärd måste lockas tillbaka. Svenska politiker måste kanske köpa vidareutbildning om glesbygdstänkande och värdegrund i Norge?

Jag tror inte att Landstingets försök till sparande i Åsele och Dorotea har gett många nettokronor. På den mångmiljardbudget man har ser det ganska feltänkt ut. De som bor i inlandet ger avkall på tillgång och närhet till väldigt mycket offentligfinansierat som vi i Umeåregionens centrala delar anser självklara. För allt de avstår ska de veta att det i alla fall finns en rimligt snabb transport när stroken, hjärtinfarkten eller det livsfarliga allergiska reaktionen inträffar för en själv eller en anhörig. Helikopter och ambulans i Lycksele kan man inte alltid räkna med. Det är stora tidskrävande avstånd som avverkas i många riktningar varje dag.

Man måste ta i beaktande de signaler indragningen sänt och rättmätiga (kanske även bitvis överdrivna) skakningar de sänt genom dem som befolkar inlandet. Dessa människor som förutom att de är människor och svenska medborgare också möjliggör att narurresursområdet fortfarande fungerar och kan leverera till Sveriges helhet.
Tänker man på detta kan den indragna ambulansen i Åsele vara en av de dyrare besparingar som skådats. Den skulle ha fått vara kvar.