Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Umeåregionen


Det skulle väl förvåna om det inte blev några misstag även idag, men ett extra lyckades jag undvika.

Jag fick en text som skulle in på en hemsida skickad för påseende. Där stod det bland annat om Umeåregionens sju kommuner. Jag var på väg att sända en propå om rättelse direkt från ryggmärgen när jag kom ihåg surströmmingens, Modos, bandvagnens och Anders Ågrens hemstad. Örnsköldsvik hör till Umeåregionen nu, vi är faktiskt sju! Vi klubbade t.o.m. saken på KS-sammanträdet i Vänmäs i måndags och mer definitivt blir det inte.

Det känns väldigt roligt att Övik kommit in i ”familjen”, av flera anledningar. Själv hade jag gärna sett att även Skellefteå hade funnits med, men jag tror nog det kan komma att dröja. Jag är ingen hockeyfantast, men tänk bara regionens sammanträden under säsongen om både Modo, Skellefteå och Björklöven fanns i ”upptagningsområdet”.

En nackdel med Öviks anslutning finns för vår del. Hittills har den grafiska bilden av Umeåregionen haft Vännäs i mitten. Likt kronblad har kommunerna legat runt blommans gula mittpunkt. Nu blir det utan tvekan eljest, men det är smällar man får ta.
Örnsköldsvik är mycket välkommet!

Etiketter: , , , , , , , ,

12 kommentarer

  1. Christer

    En till nackdel är att ni precis har gjort Vännäs kommun ännu mer oattraktivt att bosätta sig i, med anledning av nedlagda byskolor.
    Hur tror du själv att Vännäs kommun ska nå sin vision om att nå 10000 innevånare?
    Ja så enkelt är svaret att utan en attraktiv landsbygd, där dessutom ytorna finns för bebyggelse, så lär ju Vännäs snarare minska i befolkning.
    För ingen kommer nånsin vända sin blick från kusten framöver.

    Slutbetyg: Ni har inte huvudet på skaft!

  2. Pär

    Varför tror du att det dröjer innan Skellefteå vill gå med i ”Umeåregionen”?

    Måste också få fråga vad du menar med ditt motto, ”sök ditt lands bästa där ni bor” eftersom att det känns relevant i det du skriver här.

  3. Jan Nilsson

    Svar till Christer (2013-03-14 09:37)
    Jag förstår din besvikelse, men inte alla dina formuleringar. ”Ännu mer oattraktivt” tycker jag passar lite halvdåligt när det handlar om en kommun som faktiskt ökat några år. Vi har många fina kommuner i Västerbotten, alla med sina smultronställen, men Vännäs ökar till skillnad från de flesta. Det är alltså ganska attraktivt.
    Jag har en stor del av mina vänner på landsbygden i både söder och norr och började själv i en byskola med 9 elever. Det är ofta en stor fördel att få ha en skola nära, men de flesta av mina vänner har fått sina barn hämtade hemma för resa till en större skola. Så har det varit för de flesta byborna i Vännäs även tidigare.
    Jag hoppas att den ledsamma nedläggningen av byskolorna landar så bra det bara går. De som satt och svettades över budgeten igår hade nog inte velat ta bort 4-5 miljoner till från skolan. Bussresan in till Vännäs blir extremt kort med västerbottensmått, några får lika lång resa som idag. Andra 2-3 kilometer längre. De flesta behåller sin lärare och sin klass.
    Nedläggningen är det sorgligaste beslut jag varit med att fatta i Vännäspolitiken, men för by- och samhällsbarnen bättre än ett motsatt beslut.

  4. Jan Nilsson

    Svar till Pär (2013-03-14 10:24)
    Skellefteå är något av min andra hemstad, men Övik därifrån jag har både gener, mor och mamma ligger också långt fram. Jag hade önskat ett nära förhållande mellan det industri- och tekniktunga Skellefteå och universitetsstaden Umeå, men det vill sig kanske inte lika bra som jag hade önskat. Något lite längre är det än mellan Umeå-Övik, men det är ju ett par struntmil för en norrlänning.
    Måttot är faktiskt ett bibelcitat från Jeremia 27:3, men där står det stad. De tvångsförflyttade judarna skulle göra det bästa för den stad där de hamnade och även be för den. För mig uttrycker det att vi ska se till helheten och ta ansvar för vårt samhälle och våra medmänniskor.

  5. Christer

    Jo med ” ännu mer oattraktiv ” menar jag naturligtvis just det att inga byskolor finns kvar och att betydligt fler därför inte ens kommer att se åt landsbygden i Vännäs kommun som ett alternativ att bosätta sig på. Därav mindre inflyttning till kommunen och hör och häpna: En oattraktiv kommun! 1-1=?

    Du besvarade heller inte min fråga angående visionen om 10000 innevånare på mitt tidigare inlägg. Vore tacksam för ett svar.

  6. Ulle

    Ge mej en förklaring hur ni tänker runt lärarna o resurserna från byskolorna?
    Ska eleverna byta skola, komma in i klasser där eleverna redan känner varandra och ingen garanti att deras lärare från byskolan följer med?

  7. Jan Nilsson

    Svar till Christer (2013-03-14 15:13)
    Närheten till skolan är viktig för många, men det är inte så många tiotal som kan gå till byskolorna idag. Sen finns flera de som av olika anledningar vill ha en liten skola och söker efter de möjligheterna. Det vet jag efter att i tolv år varit rektor på en riktigt liten skola. Därför hade jag tyckt att det varit bra om vi kunnat ha kvar byskolorna.
    Vi får hur som helst inte glömma att Vännäs har 108 byar. Några är inte bebodda, men många är högst levande. 105 av dem har förlorat sina eventuella skolor genom åren och nu mister tyvärr de 3 sista sina. Men säger man att landsbygdens hela livskvalitet, skönhet och attraktivitet sitter i skolorna så tror jag man överdriver. Det finns flera livaktiga byar både här och i grannkommunerna som inte haft skola på mycket länge.

    Visionen om 10 000 skulle med SKL:s prognos uppfyllas om ca 20 år. Fortsätter de senaste årens ökning skulle det bli om 30 år. Den som lever får se. Nu är tillväxten på barn och unga väldigt koncentrerad till Vännäs. Jag skulle annars tycka att den kunde förväntas vara mer fördelad mellan centralorten, Vännäsby och byarna.

  8. Jan Nilsson

    Svar till Ulle (2013-03-14 15:23)
    Som jag förstått det på förvaltningen är det meningen att Brånskolans klasser ska flytta in som de är i Vännäsby och ta med sig sina lärare. Från Pengsjö och Tväråbäck kommer eleverna att följas åt årskursvis in i befintliga klasser. Man kommer att fördela lärarna så gott det går så att eleverna får ha kontakt med lärarna lärarna de redan känner medan man lär känna de nya. Några känner man redan. Många av oss har provat att byta till en skola där alla ansikten varit okända.

    Något jag hoppas är att det blir ”tillåtet” för de barn som ser fram emot flytt, eller under resans gång upptäcker att det blev bra, att känna så. Utan att skämmas eller lägga på sig skuld. Ännu mer hoppas jag att de som känner det sämst med flytten får all hjälp av alla vuxna att se så ljust som möjligt på den. Även om man är arg på politiker som mer och mindre motvilligt röstat för nedläggning eller inte yrkat på att byskolorna ska sparas (ingen gjorde det) hoppas man att det ska drabba barnen så lite som möjligt.

  9. Pär

    det är stor skillnad på stad och land. Land låter som någon forntida nationalstatshyllning a la att vi gör det ”bästa” för landet, tyvärr är det ”bästa” för landet sällan förenligt med lokala samhället, tänker gruvor, vattenfall mm.

    Angående ”Umeåregionen” så finns redan universitetet på campus – samarbetet som du föreslår finns och funkar bra med LTU eftersom att de förstår den mixen. Umeå Universitet är mindre praktiskt. Det största problemet med ett samarbete är dock, något som namnet avslöjar, Umeås brist på ödmjukhet. Trots allt har vi redan idag samarbeten, landsting och regionförbund, som tyvärr haltar pga alltför stor centralisering till Umeå.

    Med ödmjukhet och mindre tillväxthunger skulle Umeå kunna nå långt i samarbetena.

  10. Jan Nilsson

    Svar till Pär (2013-03-14 21:55)
    Oftast tror jag det sitter ihop, men man måste se att det sitter ihop från alla håll. Och vara beredd att jämka.

    När det gäller orter och regioner så är det ofta svårt med prestigen, med självkänsla eller brist på sådan, och det där med att det lätt blir en naturlag att allt bara ska åka en väg – till det större hållet. Det kan man även märka på individnivå. Mellan den lilla och den stora orten verkar det ofta vara minst dubbelt så långt i den ena riktningen. Ibland kan det locka till leenden när man ser hur nära till hands det är att också moderna politiker tänker ungefär som vissa av forna tiders storbönder, hektarpaddorna, som värderade sig i ytmått.

    Men båda sidor får akta sig för ett enögt ”vi och dom-tänk”. Umeå är t.ex. ingen individ, har ingen inställning och kan inte vara varken högmodigt eller ödmjukt. Människor i mer eller mindre ledande ställning kan ha det och alla i Umeå, eller Umeåregionen, tänker inte lika.

    Självklart borde offentliga satsningar spridas vettigt över land, län och kommuner. Men det är tusen gånger lättare sagt än gjort och ofta ställer ekonomi, standard- och effektivitetskrav till det.

  11. Pär

    Ja regioner är en delikat sak som är svårt att balansera.
    Men att döpa en region till Umeåregionen när vi redan sitter i andra regionssamarbeten, Region Västerbotten, kan inte tolkas som annat än högmod och bristande ödmjukhet. Eller?

    Finns ju ex Region Öresund som är framgångsrik, OBS! Den heter inte region Köpenhamn eller Malmö.

    Vi/dom är inte eftersträvansvärt utan utökat regionalt samarbete inom hela Norrland är ett bra framgångsreceptet men då krävs eftergifter från samtliga parter – Region Umeå tror jag inte är konstruktivt, det känns snarare kontraproduktivt eftersom att det konkurrerar med befintliga strukturer och centreras till Umeå något som regionen redan i nuet har problem med. Eller vad tänker du?

  12. Jan Nilsson

    Svar till Pär (2013-03-15 20:16)
    Tänker att man behöver ta in det historiska skeendet också. Vad betydde det att Skellefteå tidigare slagit ihop sig med kommuner som Byske, Bureå, Lövånger och Burträsk? Man är geografiskt mycket större än Umeå som har sina kranskommunerna kvar. Kan man säga att det blev en Umeåregion istället?
    Sen finns andra spännande skillnader som kanske inte hör hemma i resonemanget. Skellefteå är i stort skuldfritt och direktfinansierar det som ska göras. Industri och kraft är grunden, men mycket kunskapsbaserade och innovationsdrivna verksamheter också. Umeå har vad jag minns omkring tio miljarder i skulder, om man räknar in Bostadens, men man är växande med hyfsat inflyttningstryck. Universitet och andra kunskapscentra, avknoppningar, kunskapsföretag, industri, goda kommunikationer och unga som hinner rota sig och bli kvar.
    Visst kan jag oroas över att nya besluts- och samarbetsnivåer växer och överlappar varann. Gäller att hitta omfattning och ramar och begränsa sig. Vi har inte råd och tid att göra allt som är bra.
    Nu växer Umeåregionen på ett sätt iaf jag aldrig kunnat drömma om. Då känns namnet förstås lite märkligt. Nu är det kanske inte så mycket att varken bry sig om eller göra något åt. Det är ändå intressant att du lyfter det. Hos många skaver namnet nog mer än själva företeelsen. Undrar förresten vad namnet skulle bli om västerbottensdelen av Umeåregionen är en kommun om några mandatperioder?
    Jag tror att vi som ingår i Umeåregionen har anledning att hålla koll på utvecklingen. En samarbete som innebär samnyttjande och förenkling, ja. Ett som innebär pålagor, växande administration och ökande kostnader, nej.
    Den lag- och regeldrivna administrationstillväxten på närmast alla nivåer är ett välfärdshot.

Lämna ett svar till Pär Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.