Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Noll nollning


Enligt dagens VK måste NUS dubbla personalen på akuten vid universitetets ”nollningstider”. Detta för att inte vården av överberusade nollningsoffer ska gå ut över andra patienter.

Det låter trist på flera sätt. Är det fortfarande så på universitetet? Det är inte försvarbart att samhällets resurser i onödan ska förbrukas av så korkade orsaker. En sådan nollning har säkert också mindre positiva långtidseffekter för många drabbade.

Man behöver nolla nollningen på fler ställen än Lundsberg.

Etiketter: , , , , , ,

2 kommentarer

  1. Andreas Holmberg

    Precis – man kan ha roliga ”insparksaktiviteter” ändå. På helt nykter kaluv. På elkraftteknisk linje i Ludvika var det väldigt snällt och roligt ute på stan 1990.

    Däremot, när jag började högstadiet 1982 skulle nyblivna 7:or ”kranas” av 8:or och 9:or. Det gick till så att man släpades in på toaletterna och spolades vatten på, i värsta fall med huvudet i toalettstolen. En kompis till mej släpades in under en rast – jag blev upprörd och käftade emot om idiotiska traditioner Då släppte de honom och drog in mej istället, försökte få ner mitt huvud i toan men jag kämpade vilt emot och fick blöta pappershanddukar över hela överkroppen istället. Där och då kände jag mej i alla fall hyfsat modig som sagt ifrån.

    Men när vi skulle börja tekniska gymnasiet i Luleå 1985 skulle man bära en piprensarnolla på tröjan i flera veckor – fram till nollefesten” – och lämnade man den hemma av misstag eller med avsikt blev man nollad med spritpenna i ansiktet. En hel klass – en parallellklass till vår – vägrade och blev därför överfallna av elevrådet med spritpennor i högsta hugg. (Mikael Niemi jobbade som elevassistent i den klassen): Då var jag själv med om att försvara piprensarna som en ”gammal tradition” (mycket tveksamt hur gammal den verkligen var) och att skuldbelägga parallellklassen som respektlöst ”käftat”, som gjort uppror mot de gamla fina traditionerna helt i onödan.

    Nu i efterhand önskar jag att vi i klassrummet bredvid hade rusat in till kamraternas försvar. Jag skäms över vår – och rektorns – feghet och handfallenhet och hoppas att vi lärt oss något om civilkurage. Och dess motsats.

    Men min annars rätt timide far Gunnar Holmberg fick nog när hans klass behandlades så illa och gjorde – tillsammans med den numera så berömde Mikael Niemi! – en aktiv och epokgörande insats för att stoppa de pennalistiska nollningstraditionerna. Heder åt farsan och Mikael Niemi! Nu är dock skolan nedlagd (men av helt andra skäl).

  2. Jan Nilsson (inläggsförfattare)

    Hej å hå. Du har också varit med om en del. Och Gunnar…
    Själv har jag givetvis inget emot att man har roligt och lär känna varann när det startar en ny kull på en utbildning. Men när man tangerar kränkningsgränsen eller överbelastar sjukvården, då är det definitivt olämpligt.

Lämna ett svar till Jan Nilsson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.