Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Med handens kunskap

Har just nu mycket kontakt med hantverkare av olika slag och det väcker olika tankar.

Dels är det roligt att se dem i aktion, de som har vilja, driv handens kunskap och kan sin sak. Allt från att beräkna till att utföra, lösa alla problem som uppstår på vägen och avsluta så att allt verkligt är färdigt. Ibland även hantera klagomål.

Två av dem jag mött några gånger är praktikanter, lovande sådana. I det här fallet grabbar som med allra största sannolikhet kommer att ha bra och omväxlande jobb och en tämligen god livsinkomst. Inte oäven lön från 19-20 års ålder och fler utvecklings- och karriärvägar än de flesta tror. En hel del av hantverkarna blir ”sina egna” med ännu större frihet, på ett sätt…

Sen tänker jag på detta med att ta folk. Alla jag mött på sistone verkar både ha ”gått kursen” och även lärt sig själva saken. Att etablera kontakt och kommunicera med uppdragsgivaren. Sådant är jobbskapande i sig, och mycket viktigt.

Jag gissar att många fler än idag skulle kunna hitta bra jobb och få en bättre livsinkomst om man valde ett yrkes- eller yrkesförberedande program. Många skull ha mycket att vinna på att tänka över gymnasievalet en extra gång. Högskolebehörigheten behöver man inte fundera så mycket över. Den kan läsas in på alla gymnasieprogram, men borde förstås ingå automatiskt.

Ska framöver försöka återkomma med en text om en av mina ungdomsvänner, hans yrkesval och den för oss andra helt oväntade väg han tog. Om vi ser handens yrken som lågstatusjobb så är det hög tid att sluta med det.

 

Etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

4 kommentarer

  1. Karl-Gustav Sjöström

    Tänk om fler hade din posiva syn på dem med ”handens kunskap”! Då skulle säkert fler av dem svara genom att utföra ett ännu bättre arbete och bli ännu bättre i sitt sätt att kommunicera med sina uppdragsgivare.

    • Jan Nilsson (inläggsförfattare)

      Ursäkta sent svar.
      Det sägs att hantverkare och kroppsarbetare har en helt annan status i Tyskland än här i Sverige. Att det står sämre till med statusen i Frankrike än här. Hade varit intressant att se om det ligger något i detta, så fall varför och vad det leder till?
      Här ser vi i alla fall att vi kommer att ha för få sverigeutbildade människor som för samhället framåt mer handgripligt. Vad det nu än beror på.
      Jag tror hantverkare i gemen är ganska trygga i sina yrkesroller och har en god självkänsla. Man ser resultat av det man gör och vet att man behövs.
      Rent allmänt tror jag att vi behöver väldigt mycket mindre status- och prestigetänk i vårt samhälle. Det skulle frigöra mycket energi.

  2. Jan J

    Fina tankar, men vid en rad studsade jag till. Du skriver att högskolebehörigheten borde ingå automatiskt i alla gymnasieprogram. Menar du att ALLA skall pressas in i den mallen? JAg för min del menar att vi hellre skall röra oss mot lärlingsutbildningar där de som har stor fallenhet för ”handens kunskap” får blomma ut till skickliga yrkesutövare. Är övertygad om att rätt många sådana förmågor förstörs i dagens gymnasieskola där utbildningen är så ”utspädd” med för dem ovidkommande ämnen att de frestas till frånvaro både här och där. Och så blir hela deras yrkesutbildning lidande. Nä olika individer behöver olika utbildning.

    • Jan Nilsson (inläggsförfattare)

      Tack för kommentaren och ursäkta sent svar.
      Jag var kanske lite oklar. I våras motionerade jag om att högskolebehörigheten skulle ingå på gymnasiet. Att det aktiva valet om behörighet skulle vara att välja bort, inte till. Allt fler jobb kräver hyfsade kunskaper i engelska och matte, ämnena där antalet poäng avgör behörigheten.
      Jag tror som du att alla inte alls ska pressas in i den akademiska världen, att man kan göra väldigt mycket på många plan utan att ha passerat universitetet.
      Idag kan det vara ett problem att för många gör det. För enskilda (och samhälle) kan det bli en begränsning att det blir så pass många inkomstlösa år när man egentligen haft nog så hög lön och större tillfredställelse i ett praktiskt arbete.
      Sen är vi olika, absolut. Även i olika skeden av livet skiljer det. Jag har själv arbetat med något av det mest statuslösa som finns och för mig, just då, var det precis vad jag behövde.
      Vi ska inte se ner på enklare jobb och vi ska inte sträva efter att ta bort dem i onödan. Alla behövs och alla jobb behövs.

Lämna ett svar till Jan Nilsson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.