Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Med tåget till KS

I morgon har Umeåregionen sin årliga kommunstyrelsedag. Det har ofta varit nyttiga och inspirerande dagar för dem medborgare och partier valt att styra lokalsamhällena.

I år blir KS-dagen inte i Umeå, den ordnas i Örnsköldsvik. Staden har ju, lite oväntat, blivit en del av Umeåregionen. Även för en som har ett särskilt rum i hjärtat för Skellefteå känns det bra och naturligt med tätare band till staden som ligger närmast, landvägen. Regionen knyts ihop av en snabb järnvägsförbindelse och Övik och Umeå kompletterar varandra på många sätt och borde kunna ge ömsesidig inspiration. En utvidgad arbetsmarknadsregion gynnar alla och en del artiklar på slutet visar att det är en arbetsmarknadsregion i funktion. Det sker en hel del jobbpendling över länsgränsen. I morgon får ks-ledamöterna från Umeåregionen förhoppningsvis prova järnvägen, om man inte gjort det förr. Jag har det inte, trots många kopplingar till Övik.

Sen önskar jag förstås att utbytet och gemenskapen med Skellefteå ska bli större, inte mindre. Även här skulle det kunna ske mycket korsbefruktning. Ibland kan det låta som om traditionell och råvaruinriktad industri skulle höra gårdagen till, men då glömmer man exportintäkterna som betalar stora delar av vår välfärd, utbildning, forskning och infrastruktur. Helt enkelt samhället som vi känner det.

Norrlands städer och kommuner behöver varandra.

Etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

En kommentar

  1. Andreas Holmberg

    Ja, ibland känns de gamla regionindelningarna (läs: länen) föråldrade. Hudiksvall tillhör t.ex. på många sätt ”Sundsvallsregionen”, men eftersom gamle Oxenstierna drog ett streck i Årskogen försvåras kontakterna. (Men vårt lokala X-tåg går minsann till Sundsvall! Dock undrar jag: Vad hände med min barndoms stolta busslinje Norrlandskusten – linjen från Sundsvall till Luleå???).

    Vår länshuvudstad Gävle tittar mest söderut – Gästrikland har också av gammalt räknats som en del av Uppland och Ödmården/Hälsingeskogen som den naturliga norrlandsgränsen snarare än Dalälven. Ja, kartan ritas om – men inte länsgränserna. (Fast visst: Nordmaling gick ju att ansluta till Västerbotten – eller har det varit så sedan Oxenstiernas dagar?).

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Med tåget till KS

I morgon har Umeåregionen sin årliga kommunstyrelsedag. Det har ofta varit nyttiga och inspirerande dagar för dem medborgare och partier valt att styra lokalsamhällena.

I år blir KS-dagen inte i Umeå, den ordnas i Örnsköldsvik. Staden har ju, lite oväntat, blivit en del av Umeåregionen. Även för en som har ett särskilt rum i hjärtat för Skellefteå känns det bra och naturligt med tätare band till staden som ligger närmast, landvägen. Regionen knyts ihop av en snabb järnvägsförbindelse och Övik och Umeå kompletterar varandra på många sätt och borde kunna ge ömsesidig inspiration. En utvidgad arbetsmarknadsregion gynnar alla och en del artiklar på slutet visar att det är en arbetsmarknadsregion i funktion. Det sker en hel del jobbpendling över länsgränsen. I morgon får ks-ledamöterna från Umeåregionen förhoppningsvis prova järnvägen, om man inte gjort det förr. Jag har det inte, trots många kopplingar till Övik.

Sen önskar jag förstås att utbytet och gemenskapen med Skellefteå ska bli större, inte mindre. Även här skulle det kunna ske mycket korsbefruktning. Ibland kan det låta som om traditionell och råvaruinriktad industri skulle höra gårdagen till, men då glömmer man exportintäkterna som betalar stora delar av vår välfärd, utbildning, forskning och infrastruktur. Helt enkelt samhället som vi känner det.

Norrlands städer och kommuner behöver varandra.