…
För mer än ett år sedan åkte stereon ut. Den var gammal, väldigt stor och svart och hade länge haft ett irriterande fel på tunern. Huvudkanalen P1 och alla andra ramlade ur mellan gångerna. Så, det var dags att byta när bottenvåningen renoverades.

För några veckor sedan var jag till en av elektronikladorna och berättade att jag kastat ut min drygt kvartssekelgamla Onkyo och tänkte köpa en ny.
Lite långnäst blev jag när försäljaren log och sa att det var dumt. De hade inget som lät lika bra och var lika gediget hopskruvat, menade han.

Nåja, jag har vid tillfälle letat i lador och specialbutiker efter något som kunde ersätta jätten. Efter att ha provat många spår fann jag en sak som både erbjöd bra ljud, kunde hantera mina gamla CD och bara var måttligt för dyr. (Färgen var lämplig i rummet också)

När jag förstod att säljaren fick gräva djupt i datorsystemet för att få fram hur man kunde justera bas och diskant började intresset falna. När det så stod klart att man behövde koppla den till en TV och ha en sån igång för att justera tonen var det tack och adjö.

Nu har jag köpt en liten låda för köket. Den är också begränsad, men man startar den med vippströmbrytare och justerar bas och diskant med lätthittade rattar i metall.