Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Beroende av nysvenskar

Av , , 16 kommentarer 9


Vi har många saker att hantera efter vårt stora mottagande av invandrare. Bilden haltar alltför mycket och ofta. Åt olika håll.

Många har idag sitt nyhetsintag nästan uteslutande från sidor där det inte är ovanligt att 75-80 % av materialet är migrationsanknutet. I regel med ett starkt negativt urval. ”Här finns något positivt med invandringen” hörs aldrig på dessa sidor som berömmer sig av att säga ”sanningen”.
Ibland presenteras också sanning, ibland överdrifter och ibland ren lögn, men urvalet ger totalt sett en väldigt vriden bild. Ofta ännu skevare än de kanaler som å andra sidan aldrig vill lyfta en utmaning eller ett invandringsanknutet problem. Hedersproblematik, brottsstatistik, språkhinder eller arbetsmarknadsrelaterade frågor.

Landets invånare har både problem och utmaningar – och mycket att vara tacksamma för.

Hur skulle Sverige se ut denna tisdag om inte miljonen första och andra generationens utrikesfödda gick till jobbet, betalade skatt och bidrog till BNP och att landet fungerar? Bussförarna, läkarna, barnskötarna, politikerna, byggnadsarbetarna, lärarna, sjuksköterskorna, taxichaufförerna, vårdbiträdena, konstnärerna, undersköterskorna, lantarbetarna, poliserna, kockarna, köksbiträdena, lokalvårdarna, ingenjörerna och journalisterna. Med mera.

Med vår demografi där så många i arbetsför ålder saknas skulle Sverige inte klara sig en vecka utan dem vi talar om. Det är cirka var femte människa på arbetsmarknaden. Inom många omsorgsyrken är det 80 % på vissa ställen och alternativ saknas.
En vinterinfluensa brukar drabba 2-5 % av befolkningen, ibland mer, ett antal veckor några månader per år. 10 % lamslår ofta verksamheter. Tänk då vad 20 % eller var femte person skulle betyda för verksamhet och ekonomi, permanent.

Vi som kanske invandrat tidigare eller senare är gravt beroende av våra nyinvandrade och jag tycker vi har en moralisk skyldighet att ibland uttrycka och lyfta det. För vår egen och de invandrades skull. Inte minst ska vi vara medvetna om detta när vi behöver åtgärda problem som invandringen för med sig.

Myter om medicinbristen

Av , , Bli först att kommentera 14


I dagens ofta bedrövliga pajkastningsmiljö betyder sanningen ibland inte så mycket. Vi ser det i lokal- och rikspolitik och tyvärr i högst olika delar av det politiska landskapet.

En myt som många på vänsterkanten skulle hålla sig för goda för är den att medicinbristen som ibland uppstår beror på omregleringen av apotekssektorn.
Apoteken var privata fram till 1971 då de förstatligades. När omregleringen skedde 2009 var Sverige det enda landet i Europa, och ett av få i världen, med ett statligt monopol. När Sverige bröt statens monopol hade Rysslands största privata apotekskedja 1168 apotek.

Många som sprider myten om att medicinbristen beror på att vi inte längre bara har statliga apotek Vet egentligen vad bristen beror på.

Allt fler av våra mediciner tillverkas i Asien, ofta i Indien eller Kina. Vissa livsviktiga beståndsdelar och färdiga mediciner tillverkas i ett fåtal fabriker i Indien och Kina. En störning i process eller leverans påverkar en hel värld. Hela västvärlden har nu ojämnare medicinförsörjning än vi varit vana vid. De bristsituationer vi upplever i Sverige beror inte på att vi återigen organiserar apotekssektorn annorlunda än Kuba och Nordkorea. Den ligger till övervägande del i produktionsledet.

Situationen är allvarlig. Vad skulle kinesiska staten kunna göra om den blir riktigt sur på ett Sverige som vägrar foga sig i en fråga? Vad kan hända om det blir politisk oro, ett lokalt eller regionalt krig eller kanske en pandemi med sämre kommunikationer eller helt stängda gränser?

Sverige hade dessutom förr beredskapslagring av mediciner, det har vi slutat med. Finland lagrar både livsmedel och mediciner till sin befolkning. Det kan vara erfarenheterna av grannens anfallskrig som gör att de ofta säkrar sitt folks behov lite bättre.

Europa bör se till att fler mediciner tillverkas här. Det är inte fråga om handelshinder, utan om sunda beredskapstankar och mångfald av leveranskanaler. Vi talar om ”redundans” när det gäller Internet. Om kedjan bryts någonstans ska flödet fungera ändå. Om det behövs någonstans så är det i fråga om mat och mediciner.

Medicinbristen beror inte på privata apotek, men måste minimeras. Det kommer att ta tid.


Har själv inte studerat nedanstående FOI-rapport men den ser intressant ut:

https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R–4644–SE

Den här Fokus-artikeln om beredskapslagring är kort och läsvärd:

https://www.fokus.se/2019/06/medicinbrist-eskalerar-beredskapslager-saknas/

Polisen växlar upp

Av , , Bli först att kommentera 8


Det är väldigt glädjande att se den ökade kreativitet som polisen i Västerbotten uppvisar.
Både i Vännäs och i Skellefteå har man den senaste tiden gjort tillslag som visat på uppfinningsrikedom och tänk utanför boxen. Med gott resultat. Mer av sånt! Det ska inte gå att livnära sig på brott, det ska inte gå att ostört handla med knark. Med mera.

Det är också roligt att höra att den nya satsningen på Polisens volontärer har slagit väl ut och ska utvidgas. Hoppas att satsningen även blir stor utanför städerna.

Jag har träffat några poliser idag och påmints om att man gärna tar emot tips om brott. Kampen mot droghandel och annat elände är inte lätt och ofta behöver man hjälp av allmänheten. Många unga som lockas av spänningen och de tänkta pengarna kan räddas om brottskarriären får stoppas snabbt. Vi ska inte låta rädslan för att bli inblandade hindra oss att göra det som är bäst för alla.

Allt stöd till er, våra poliser. Tack för att ni finns, för allt ni gör och för att ni utvecklar verksamheten.

Sista kommunstyrelsen

Av , , 6 kommentarer 9


Ja inte för mig, så vitt jag vet. Däremot gjorde Johan Söderling under måndagen sista sammanträdet som kommunstyrelsens ordförande i Vännäs.

Själv kom jag in i lokalpolitiken i mogen ålder, men har hunnit ”nöta ut” två kommunalråd. Matts Lundgren och Johan. Anna Frej som nu tillträder borde bli långvarigare än undertecknad i politiken. Säker kan man dock inte vara. När någon börjar sent händer det att man inte slutar så fort heller. 😉

Nog har det slagit gnistor mellan Johan Söderling, oppositionsrådet Ulf Eriksson och fler av oss. Det har dock varit sällsynt och idag höll Ulf ett mycket bra, varmt och övertygande tacktal för kommunstyrelsens räkning, något för alla kunde instämma i.
För egen del lyfte jag in en sak som Johan bidragit med. Något i sammanhanget ovanligt som präglat Vännäspolitiken i hög grad och bidragit till en sällsynt sak- och samarbetsinriktad atmosfär – Prestigelösheten.

Det är inte få gånger saker ”vänt” under samtalen i kommunstyrelsen. Johan har parat vilja, driv och en utpräglad förmåga att lyssna. De gånger då det rykt stickor och strån har det gått över fort. När idéerna har ansetts långsiktigt bättre för invånarna på annat håll har partiföreträdarna ofta haft förmågan att kunna ändra sig. Inte har vi alltid blivit överens, men prestigelösheten har präglat mycket av vår lokala hantering av Vännäs. På sådant har kommuninvånarna mycket att vinna. När politiken är prestigeriden och den allmänna nyttan kommer tvåa efter person- och partiprestige så finns mycket att förlora.

Vi är och blir förstås inte alltid överens i Nya majoriteten, där Moderaterna ingår, och mellan partierna i övrigt. Inte heller idag. Den något ovanliga majoriteten jobbar ändå tillsammans på ansvaret för verksamhet, hållbarhet och ekonomi i vår fina kommun. Många gånger arbetas en total enighet fram med alla partier, som till exempel kring periodens budget.
Vi saknar inte utmaningar och svårigheter. Saker som t.ex. demografin är inte möjliga att påverka, bara parera. Vännäsmoderaterna tror ändå att det finns goda förutsättningar att komma framåt, odla arbetsmiljö, företagsklimat med mera och få ihop ekonomin i kommunen även under Annas ledning.

Lycka till med det som kommer, Johan och Anna!

Skillnad på små och stora

Av , , Bli först att kommentera 9


Idag träffas moderata gruppledare, region- och kommunalråd till rådsmöte i Stockholm. Det har varit en mycket intressant dag hittills. Bland annat behöver man få mediebilderna nyanserade och balanserade.

Strax innan lunch möttes stor och liten på scenen. Region Skåne och numera moderatstyrda lilla Bengtsfors kommun. Båda med sina ekonomiska utmaningar att ta hand om för framtiden och de unga som ska ta hand om samhället efter oss.

Bengtsfors utmaningar är tveklöst störst. Här ser vi den nationella befolkningssammansättningens utveckling tio år framåt enligt SCB.

Så ser det inte ut i Bengtsfors. Där minskar befolkningen i arbetsför ålder med tio procent, de unga med två. Även där är kommunens politiker skyldiga att lägga en budget som ger hållbar och god ekonomisk hushållning, d.v.s. ett överskott på i alla fall två procent. En utmaning.

Roligt att också små glesbygdskommuner lyfts fram en dag som denna. Både små och stora kommuner ska skötas klokt och hållbart, idag och i morgon.

Ungt, nyanlänt företagande

Av , , Bli först att kommentera 10


Mötte igår en av våra unga nyanlända med en tuff barndomstid i ett land där han saknade både rättigheter och möjligheter. Osedvanligt tidigt har han nu startat ett företag som ser ut att kunna bli framgångsrikt. Det har inte rullat länge, men han planerar start på ytterligare en ort.
”Skellefteå, där kommer det att hända saker”.

Än är det bara han och ett syskon i företaget, men det ser ut som om de snart blir arbetsgivare. ”Man får jobba hårt, mycket är svårt och komplicerat. Man behöver en bra revisor”, sa han.

Jag önskar honom all lycka till. Hoppas att företaget ska fungera, bli lönsamt och kunna bidra till att fler kan försörja sig.
Hoppas att de goda entreprenöriella exemplen blir fler. Vi måste nyansera bilden, inte bara köpa och vidarebefordra stereotyperna.

Nazismen är inte död

Av , , 7 kommentarer 14


På förintelsens minnesdag ska vi komma ihåg att nazismen inte är död. De uppenbara nazisterna är inte många, men de finns. Bitvis skrämmande aktiva. Deras tankegods finns hos betydligt fler. Hos många islamister och hos många aningslösa som inte förstår vilkas ärenden man går.

Igår greps Anatolij Udodov på Arlanda, enligt uppgift. Han har varit aktiv i vitmaktmiljön i Sverige och tros vara kontaktpersonen mellan svenska nazistorgsnisationen NMR och den ryska paramilitära grupp som stridstränat svenska nazister i Ryssland.
NMR-arna Viktor Melin och Anton Thulin utbildades där under 2016. Sedan begicks tre sprängdåd i Göteborgsområdet som de dömdes för. Udodov besökte dem enligt artikeln ovan i fängelset tills myndigheterna förstod vilken brottslighet man misstänktes för.
Dagens nazister må vara få, men de är inte ofarliga tomtar. De har också resursstarka vänner.

Sen har vi alla som driver nazisternas teser utan att erkänna det. Även de som gör det utan att riktigt förstå vad man följer med på. I nationalistiska kretsar är det inte ovanligt att liksom SD:s Björn Söder odla tankegods som inte är något annat än antisemitism. Jag tänker nu närmast på de konspiratoriska attackerna på miljardären Soros. Han har närmast blivit ett sorts täckord för ”juden” som vill ont. Soros har inte en bara vacker historia, men de antisemitiska kampanjerna mot honom och andra judar ska inte köpas.

Alla dagar borde i viss mån vara en förintelsens minnesdag, på så sätt att vi behåller vaksamheten och inte glömmer. Nazism och antisemitism är inte bara mörka historiska minnen.

Totalförsvarsövning

Av , , Bli först att kommentera 9


För första gången på över trettio år körs nu övningar för totalförsvaret, det civila och militära försvar där vi alla har en del. Där alla mellan 16 och 70 har tjänsteplikt om det skulle krävas.
Idag övades det i Vännäs kommun.

Trots att också verkligt obehagliga tankar måste tänkas var det en mycket väl använd dag. Det är verkligen klokt att övningarna sätts igång igen. Kriser kan se väldigt olika ut och olika samhällsfunktioner bör vara rimligt samövade.

Mycket man kommer fram till har också med ett i sanning hållbart samhälle att göra. Hög grad av nära ”självförsörjning” präglade barndomen för många av oss äldre. Det producerades en del mat privat hemma och mer än idag yrkesmässigt i närområdet.
Skulle saker någon gång gå väldigt, väldigt fel vore det betydelsefullt om vi var närmare den situationen igen. Blir vi fortsatt bevarade från krig och större kriser vore det ändå en stor vinst på många plan om mer mat kunde odlas nära. Det är bra med handelsutbyte, men mat är en vara som i mycket avviker från alla andra. Man kan klara sig utan det mesta en period om man måste, men inte utan mat.

ICA:s stöd till COOP

Av , , 14 kommentarer 22


Man förundras lite över ICA:s centrala tänkare som presenterat ett system där de som inte kommer upp i 2000 kronor per månad får se återbäringen frysa inne. Med ensamstående, pensionärer med flera (ICA-kunder) för ögonen undrar man hur de tänkte. På ett sätt ingen stor sak, men man gör inte så här.
Även som invand ICA-kund som passerar denna gräns mest varje månad, och gynnas av förändringen, undrar jag hur man ska göra framöver. Missgynnas min mamma och andra måste jag nog fundera hur mycket jag vill gynna ICA.

Trist för våra väldigt duktiga lokala ICA-handlare som driver sina butiker med effektivitet och trivsel om de ska behöva drabbas av en tondöv ledning. Blir spännande att se hur detta landar.

Det är ju bra med konkurrens och egenföretagande. Det skärper i regel ambition, leverans och kundnöjdhet. Snilleblixten på ICA:s huvudkontor kanske handlar om att man vill stärka Coop som haft det lite motigt.
Blir det en ny vår för kooperationen och de andra dagligvarukedjorna nu?

Polisens volontärer?

Av , , Bli först att kommentera 7


Medborgargarden är ett brottsdrivande elände som verkligen ska undvikas. Polisens initiativ med volontärer för nattvandringar och annat är å andra sidan ett tecken och behov som kan ligga i tiden. Inte bara i små kommuner där folk är mer vana att offra bekvämlighet och bidra till det gemensamma. Även i de stora.

Kan det vara något som behöver kuggas upp? Naturligtvis strikt organiserat av myndigheten. Jag tror att många skulle kunna tänka sig att bidra när vi hamnat i ett läge som vi har nu i delar av landet. Vi behöver politiska beslut, skärpning och kraftsamling hos rättsvårdande myndigheter, inte minst domstolarna, men sannolikt väldigt mycket mer än det.