Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: ADHD

Inget samhälle kan undvara er

Av , , Bli först att kommentera 12


Det är sorgligt när man i olika sammanhang sorterar ut högst fungerande och bidragande människor med olika diagnoser och funktionsvariationer. Var vårt samhälle varit utan alla människor med varierande grad av sådant vi till exempel kallar autistiska drag, asperger, adhd m.m, det vet vi inte. På många områden hade vi definitivt inte nått så långt som vi gjort.
En särskild, kanske ganska extrem, förmåga att fokusera på ett specialområde och lämna allt annat har gett oss många uppfinningar, vetenskapliga landvinningar och framgångsrika företag. Ett starkt flöde av impulser och mindre förmåga att sortera bland dem kännetecknar en mängd stora och små företagsledare och arbetsgivare, idrottsutövare, artister och konstnärer. Alla dyslektiker jag mött kan jag inte minnas, den funktionsvariation som väldigt ofta tycks komma tillsammans med, eller leda till, en särskild kreativitet.

Jag har påmints om detta igen de senaste dagarna i möten och kontakter med tidigare elever och andra. Några av dem har gjort resor ingen under skoltiden trodde var möjliga, inte de själva heller.
Till dig som känner igen dig och kanske har slitit med självkänslan och självförtroendet vill jag säga; Använd frimodigt din speciella sammansättning av egenskaper, oavsett vilka stämplar och bokstäver du kan ha fått.
Världen behöver dig.

När korridoren blir smal

Av , , 5 kommentarer 6

Apropå min näst senaste blogg med överskriften ”Innovation och tolerans” så fick jag en kommentar av en vän till mig som jobbat mycket med utbildning. Jag har tagit bort namnen i kommentaren – men i övrigt skrev han så här:

”Jag bodde i en studentkorridor på Ålidhem under fyra år i mitten av 70-talet när jag läste på universitetet i Umeå. Två färgstarka bröder, flyktingar från Iran bodde också där. De lärde sig svenska mycket snabbt och gjorde båda snabba akademiska karriärer. Den ena är numera en av Sveriges mest erkända cancerspecialister medan den andre satsade på affärsverksamhet och data. Han startade bland annat ett webbföretag och är numera mångmiljonär.

Under korridortiden så pratade vi mycket om vilka skillnader man såg mellan Iran och Sverige. Det mesta i Sverige var bättre tyckte de – men en sak var man oroliga för. ”Ni låser ju in eller drogar ner alla som går utanför normen”, tycktes de se… Det betyder att ”det normala” blir smalare och smalare och i Iran är det ju de som egentligen är långt utanför det ”normala” som åstadkommer nåt som senare visar sig vara banbrytande”, tyckte bröderna.

Rätt tänkt tycker jag!

Jag tror också att vi har en del vi borde justera i vår ofta alltför exkluderande och lätt fyrkantiga kultur. Vi riskerar att missa en massa.

Gäller att ha ADHD

Av , , 2 kommentarer 7


Har ätit frukost med någon annan än jag vanligtvis gör det med. Med många andra faktiskt. En stor del är företagare av olika slag.

En av de första jag pratade med verkar i en tämligen het bransch i dagens Sverige. Jag tänkte genast på en person som är hos Eductus just nu och började prata eventuella möjligheter.

Företagaren sa rätt omgående en sak som fick mig att skratta till av glädje och igenkännande.

”-Idag gäller det att ha ADHD.”

Han var seriös, med ett leende i ögonen och mungipan. En annan företagare kom fram, hörde vad vi pratade om och det visade sig att båda själva hade ADHD. Sa sig kunna koncentrera sig korta stunder, sen ska det hända saker. Det är inte minst den sortens människor båda söker. Kanske inte som t.ex. administratörer och ekonomer, men till många andra uppgifter.

Det personlighetsmönster vi ofta kallar ADHD var förr en riktigt betydelsefull egenskap. Är genomslaget stort kan livet bli tufft, men även idag behövs de mer utpräglade ”drivarna” i så många uppgifter. Tyvärr knäcker vi ner många i skolan, där de otåliga och väldigt ”omväxlingssugna” ofta sätter sprätt på tillvaron över hövan och blir både muntligt och skriftligt övertygade om att de är ”fel”.

Morgondagens entreprenörer, innovatörer och möjliggörare får inte bli borta på vägen. Vi behöver dem med bibehållet driv och självkänsla. Om de haft tålamod med längre utbildning eller inte.

Det viktiga gymnasiet

Av , , 1 kommentar 7


Den här krönikan är viktig läsning nu när gymnasiet ska göras obligatoriskt av vår nytillträdda regering.

Visst är gymnasiet viktigt, en väldig möjlighet i vårt land där utbildningen är fri. Sant är det att det är tufft för dem som inte gått det, osant att det alltid är Absolut nödvändigt för alla. Som artikeln visar.

Det finns unga som är för trasiga att fixa gymnasiet just i tonåren. Några av dem kan vara rasande begåvade. Det är bara inte där och då de kan fokusera på lärandet. Några är så jagade av prestationsångesten, dyslexin, adhdn eller mobbflocken att de hellre kan välja döden än att gå färdigt gymnasiet. För andra kan det vara mer irriterande banala orsaker som gör att det inte fungerar. Livet blir ändå inte bättre av att gymnasiet görs obligatoriskt. Kommer någon dragande med att det här bara är en fråga om resurser till elevhälsan så tror jag inte man jobbat med unga.

Gymnasiet är viktigt och ska verkligen lyftas fram, men det är onödigt att ytterligare traumatisera en liten sliten skara med att göra det obligatoriskt. Gymnasiet kan ersättas med annat för den grupp som inte kan förmås börja eller gå ut det. Komvux, folkhögskolan, universitetet via andra ingångar, lärlingsutbildning, LHS (Livets Hårda Skola), jobb och kanske senare studier som journalisten i artikeln.

Och några riktigt få, de lär sig alldeles själva.

Olämplig rektor

Av , , 4 kommentarer 11


Kvällens Uppdrag granskning sägs innehålla scener med en rektor som kallar elever med adhd ”en cancersvulst”. Efter ett sådant uttalande, om det är rätt tolkat, är det minsta man kan göra att lämna skolan och ”byta bransch”.

Vissa media lär under en period göra det anmärkningsvärda uttalandet till något friskoletypiskt, smeta ut de osmakliga orden över hela friskolevärlden. Fast sanningen är att vissa friskolor ibland har större andel elever i svårigheter än omgivande kommunala skolor.

I vår nervöst lagda, slätstrukna och likriktade tid glömmer vi dessutom ofta att egenskaper vi idag gärna klumpar ihop under bokstavskombinationer kan bli väldiga tillgångar. I vetenskapens och nobelpristagarnas värld hittar vi många banbrytare som avviker från normen och drog mycket resurser i tidiga skolår. I entreprenörernas driftiga, risktagande, resurs- och jobbskapande skara hittar vi många som också gjorde det.

Summa summarum. Dåliga rektorer ska göra något annat, oavsett skolornas driftsformer. De med större svårigheter att kontrollera impulser ska ha ett välkomnande och personligt bemötande. Som alla. Ett som övertygar om välvilligheten i det mått av fostran som också behövs för att lärandemiljön och livet ska fungera.

En ny chans i livet

Av , , 2 kommentarer 8

 

Jag hade en anhörig som för länge sedan fick en ny chans på en folkhögskola.

Möjligheterna, både hjälpen in på skolan, kraven, uppmuntrandet, korrigeringarna, tålamodet och välviljan togs emot och det blev verkligen en ny start i livet. Utbildning av den här arten var något nytt i familjen. Det råkade här vara rektorn som såg personen och kapaciteten och engagerade sig en bit utanför sitt uppdrag, men det kan vara så många på eller utanför en skola.

Det fortsatte med vidare utbildnig och det liv som hade kunnat ta vilken vändning som helst blev något helt annat än omgivningen och tidigare lärare hade trott. Det blev till och med tvärt emot vad många hade förutsagt, har han berättat.

Mig säger det här många saker. Dels vad det kan betyda med vuxna som ser och engagerar sig och dels något om folkhögskolornas betydelse.

Det var igår första gången jag tittade mig omkring på skolområdet. Såg vad han såg och undrade hur han hade det under de två år som vände livet. Nu är det för sent att fråga.

Hampnäs folkhögskola har flyttat in till Örnsköldsvik och Impius Vård och utbildning har tagit över området. Man bedriver verksamhet för unga med neuropsykiatriska funktionshinder som aspeger, ADHD m.m. Träffade en lärare där idag och kan bara önska lycka till med deras viktiga arbete.

 

Bökiga, stökiga barn

Av , , 2 kommentarer 10


Läste just det nedanstående om en elev som läraren tyckte föräldrarna skulle ta ut ur skolan pga hans dumhet. Det skedde också och han undervisades av sin mamma i hemmet.

”Thomas Edison dagdrömde mycket som skolpojke och han satt sällan stilla i skolbänken. Hans lärare sade att han var för oregerlig och dum för att lära sig något överhuvudtaget. Det är idag svårt att föreställa sig att de syftade på den man vars forskning senare resulterade i hundratals uppfinningar, bl.a. glödlampan och bandspelaren.”

Några av morgondagens uppfinnare och entreprenörer finns kanske även idag i delar av skolan där vi inte väntar oss att finna dem.

Mer ADHD i politiken

Av , , 2 kommentarer 5

Det här var en artikel jag tyckte var intressant. Som kuriosa kanske någon tycker, men inte bara det.

I företagsvärldens direktionsrum finns det en hel del folk med detta och andra funktionshinder. Även i sport, konst och diverse artisteri. Det är som Clint Eastwood sa: "It takes all kind of people to make the world go around…"

Ett problem kan vara att de som är utrustade med ADHD brukar ha ett behov av snabba resultat, vilket politiken mer sällan kan leverera.