Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: ambulanssjukvård

Glädjande ambulansbesked

Av , , Bli först att kommentera 9

Det är ett steg i rätt riktning att landstinget förmodligen förmås satsa 4 miljoner till på ambulanserna. Det är inget kapacitetsöverskott i Umeå heller och med den här satsningen där skulle Robertsfors och Bjurholm få tillbaka sina fordon. Sveriges minsta kommun har på slutet haft den längsta teoretiska väntetiden i landet, 30 minuter.

Nätet av ambulanser är av vikt för precis alla, det angår mig i Vännäs om Bjurholm har en ambulans. Det rör umeborna. Ambulanserna står inte still och väntar på just när du eller jag behöver den. De används, de är på väg. Alla framkörningstider är just teoretiska. Det kan vara umeåambulansen som hämtar bjurholmsbon, eller den från Lycksele, eftersom bjurholmsambulansen hämtat umebon som krockat i Brännland då alla andra ambulanser var upptagna.

Jag hade själv behov av en ambulans till en person en gång, men fick svaret att jag skulle möta ambulansen med patienten eftersom alla bilar var upptagna. Då flera olyckor skett samtidigt hann jag köra 4,5 mil, ända in i akutintaget.

Ett vettigt nät av ambulanser hör till grundtryggheten samhället ska garantera.

Ambulanser och akutplatser

Av , , Bli först att kommentera 12


Jag måste säga att jag förvånas över lojaliteten hos den västerbottniska socialdemokratin i inlandet. Hur acceptansen för indragningen av resurserna i livets yttersta krislägen kan vara så stor.

Utan jämförelse för övrigt, men inom det militära vet man hur viktiga hämtnings- och sjukvårdsresurserna är för allmän moral och motivation att ”hålla land”. Sätter ledningen inte in de resurserna drar soldaterna snabbt ett par, tre slutsatser om sin och områdets betydelse som varken är kort- eller långsiktigt gynnsamma.

När (S)-företrädare i Umeåregionen försvarat borttagandet av glesbygdsambulanser genom att jämföra framkörningstid i Åsele och Umeå blir man som lekman lite fundersam. Man tycker att körtiden från Haga eller Vännäsby också borde med i jämförelsen.

Är landstingsmajoritetens inlandsåtgärder, som nu uppmärksammas lokalt, regionalt och nationellt, verkligen värda riskerna och kostnaderna, kort- och långsiktigt? Hur läser man signalerna i naturresursområdet, oavsett om man nu hör till de tysta eller högljudda? Vilka slutsatser drar man i andra kommuner en bit bort från NUS?

Jag hör inte till dem som alltid har verklighetsfrånvända universallösningar av typen ”sluta att spara”. Vill man inte vara där Grekland är så kan man inte ha mer verksamhet än man har pengar till. Men akutplatserna och ambulanserna som majoriteten nu tagit bort innebär enligt uppgift en nettobesparing (uppgifterna måste lösas på sätt som också kostar) på knappa 4 miljoner. Det är i sammanhanget relativt lite.

Sen har vi människolivets betydelse och hur det måste värderas individuellt, inte bara statistiskt. Jag har själv varit i situationen där jag värdesatte varje sekund jag inte behövde vänta på ambulansen och fick förvånas över deras snabba ankomst. Jag minns när de trygga ambulanssjukskötarna metodiskt, lugnt och empatiskt tog över och vad det betydde för mig och Agneta just då.

Både känslan, tanken och den krassa ekonomiska uträkningen talar för att landstingsledningen ska backa vad gäller ambulanser och akutplatser i inlandet.