…

I dag på morgonen ringde en gammal vän från Norge och hade en fundering. (Han har hunnit ringa en gång till också) Han undrade om media och skolor i Sverige tog upp det som hände idag för 70 år sedan.

Jag kunde lugna honom med att Sverige ändå inte är helt historielöst, även om det är darrigt på den fronten. Han hade ytterligare en fundering och ett tips för skolan.

Själv var han som 19-åring i London några månader sommaren 1939. Han var bl.a. med på en stort kristet studentmöte med deltagare från många länder. Bara från Sverige var man ett 30-tal ungdomar. Från Storbritannien var de väldigt många, från Tyskland ganska få. Där hade en annan "religion" fått grepp om många unga.

Några veckor efter mötet kallades åtskilliga av pojkarna in till militärtjänst i sina länder. Några till krig. Själv minns han tydligt beskedet om Tysklands anfall på Polen och hur man sedan efter sin överenskommelse delade landet med Sovjet. Han minns också tankar och känslor som kom över honom, inte minst angående vänner i olika länder och de öden de kunde ha framför sig.

Min gamle väns tips var att jag skulle leta reda på någon 85+ med minnen från 1939. Någon som kunde berätta för eleverna på högstadiet hur krigsutbrottet upplevdes och hur det så småningom påverkade livet också i Sverige.

Det var en god idé. Jag tar gärna emot tips om någon pigg som kan och vill berätta. Snart är de som minns det stora krigets tid borta.