Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: arbetstillfällen

Närhet, relationer och industri

Av , , 1 kommentar 6

Strax efter midnatt kom det ut en intressant artikel på vk.se om våra framtida industriförutsättningar här i Västerbotten. Den handlar just om det som står i rubriken, fast det kanske är svårt att se några sammanhang i orden.

I Umeåregionen står industrin för 8000 jobb i dagens läge, enligt skribenterna Thor Persson och Jan Bergmark från Västerbottens handelskammare. Betydelsen för individer, samhälle och välfärd är mycket stor. Den stora tillväxten finns i tjänstesektorn, men även stora delar av den är ofta nära knuten till industrin.

Artikeln tar upp att det finns tecken till återindustrialisering på vissa håll i Sverige. Vissa företag som utlokaliserat verksamheten tar hem den igen. Man tar också upp betydelsen av lokala ägare. Vi har sett välmående företag flytta eller lägga ner av orsaker som inte hade lett till nedläggning om huvudkontor och ägare funnits i Västerbotten. Vi behöver många nya lokalt förankrade företag som kan börja utvecklas och växa.

Vi behöver också unga som utbildar sig inom områdena. I vår äger Yrkes-SM för gymnasieelever rum i Umeå. Jag hoppas att det både innan och under det evenemanget blir mycket ljus på de tekniska och praktiska yrkena som vi till så stor del lever på som samhälle. Yrkesutbildning för den alltmer högteknologiska industrin erbjuder bättre jobbmöjligheter än många andra vägar och relativt sett bättre arbetsvillkor, utvecklingsmöjligheter och lön än förr. Det är viktigt att anhöriga, lärare och SYV:ar inte glömmer tekniska och praktiska utbildningar och yrken när man talar framtid med sina unga.

Det är också viktigt att företagen själva fattar att det gäller att hålla sig framme och visa upp sig om man har tänkt ha bra arbetskraft i morgon. I Sverige har man av hävd varit van att arbetskraften kommer farande rätt färdigutbildad. I länder som Tyskland (med hög status för hantverks- och industriarbetare) står företagen för den stora utbildningsinsatsen när det gäller de flesta tekniska och praktiska yrken. Här blir det kanske inte riktigt så, men förmodligen kommer vi att få se mer av yrkeshögskoleutbildningar för vuxna där företagen är med och formar och styr högaktuella och jobbsäkra utbildningar.

Men nu kom jag in på en annan sak. Läs artikeln!

 

IKEA i Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 4

Efter en lång dag med diverse husbestyr och en del tekniskt bistånd till en student har lugnet lägrat sig över vår boning. Det blev tid till pappersvarianten av VK. Prasseltidningen som vidgar vyer när den lockar till läsning av nyheter och fördjupning jag inte själv hade sökt upp.

Jag insåg plötsligt att IKEA:s engagemang i Västerbotten är större än jag trott. Nog visste jag att Ikea har tillverkning här, men inte att de i Lycksele, Malå och norrbottniska Glommersträsk har totalt 215 anställda. Man är i högsta grad delaktiga i vidareförädlingen av skogsråvaran, sådan verksamhet skulle vi ha haft mer av. 215 arbetstillfällen i inlandet smäller högre än samma antal hos oss här i Umeåregionen. Betydelsefulla jobb som i sig genererar ännu fler lokala arbetstillfällen.

I Lycksele söker man förresten nu både träarbetare och EHS-koordinator/projektledare. Positivt. (EHS står för miljö, hälsa och säkerhet)

Utbildning?

Av , , Bli först att kommentera 6


Det sägs i den här DN-artikeln att 350 NO-lärare pensioneras varje år och färre än 30 utbildas. I teknik, kemi och fysik är de sökande så få att det inte startar några kurser i år.

Situationen är tyvärr inte ny. Det är en gigantisk utmaning för ett högteknologiskt välfärdsland där vi vill ha kvar ett kunskaps- och teknikintensivt näringsliv att vända en sådan utarmning. Särskilt när redan mer än hälften av lärarna som undervisade i NO 2007 sägs ha saknat utbildning i ämnena.

Vilka åtgärder och stimulanser som ska till kan diskuteras, men vi måste se till att göra det och sätta in åtgärder. Helst för 10-20 år sedan, men eftersom det är svårt får vi börja på tisdag. Frågan är för viktig för att fördröjas och förminskas genom att reduceras till en ytlig valårsfråga. Måtte den diskuteras seriöst.

Det handlar inte minst om våra möjligheter att fortsätta vara ett Sverige med bytesbalans och skatteintäkter som medger hög välfärd för gemene man, gamla och svaga.

Lycka till Ulf!

Av , , 3 kommentarer 5


Man hoppas att VD:n vid Sulzer, Ulf Bergström, kommer att lyckas över alla förväntningar i försöken att rädda åtminstone delar av pumpfabriken i Nordmaling.

En omvittnat effektiv och lönsam anläggning med bra och skicklig personal borde vara igång. Lyckas det inte med Sulzer hoppas man att kunnandet och övriga resurser kan engageras i annan regi, kanske flera mindre företag. Regionen behöver industrin i näringslivs- och arbetsmarknadspusslet.

Roligt med stora och familjeägda världsaktören Olofsfors i Nordmaling med några hundra anställda. Visar att industri fortfarande fungerar här.

Önskar Nordmaling och alla Sulzermedarbetare ljus i mörkret och all lycka och välgång framöver.

Husby och kvällsmedia

Av , , Bli först att kommentera 11


Kvällstidningarna förnekar båda uppgifterna om att de ska ha betalat för bilbränder och Aftonbladet förnekar (nästan) att man betalat för bilder på brinnande bilar.

Jag kan aldrig tro att tidningarna som sådana direkt eller indirekt betalat för vandalism, hoppas att inga hungriga journalister gjort något liknande heller.

För en stund sedan frågade jag två yttre befäl som twittrar för Södermalmspolisen om man upplevt media som ett hinder i t.ex. Husby. Så här svarade man: ”@YB_Sodermalm: Inte att det drabbas oss som hinder. Men tonläget i media är uppskruvat på ett sätt som inte är konstruktivt. Enligt oss.”

En osund och sensationssökande rapportering kan mycket väl ha triggat de mycket unga vandalerna som dessutom fått ett skadligt stöd från spridda vänsterdebattörer. (Långt ifrån alla) Enligt vissa uppgifter ska gossarna också ha fått hjälp av mer organiserade kravallmakare. Nu befaras vandalismen (som fått ruggigt effektivt internationellt genomslag med hjälp av flera av våra mediaprofiler) kunna begränsa utländska investeringar i Sverige.

Problembilden är komplex och inte svartvit. De sociala aspekterna och integrationsfrågorna ska inte bara sopas under mattan. De största förlorarna på förstörelsen är hur som helst invånarna i Stockholms förorter och Sveriges invandrare. Stämmer dagens uppgifter om risk för neddragningar av investeringar kan vi dessutom dra ner förväntningarna på både arbetstillfällen och skatteintäkter. Det drabbar också de svagaste värst.

De som kan ha hjälpt till med detta borde granskas. Jag hoppas att bl.a. P1:s program Medierna ska göra ett försök.

Sen får man fundera på hur man kan stödja dem som förlorat mest på varje brunnen bil och som hatar det som skett mer än andra. Det finns många av dem i Husby.

Intressant om företag

Av , , Bli först att kommentera 6


Det kan vara både roligt och intressant att ha fel. Idag fick jag ha roligt på det sättet igen.

Min bild av Öviksområdet är att det kokar av företagsamhet. Inte bara stora industriföretag, utan även mängder med småföretag. Det finns många, men företagsamheten där ställd i relation till Umeås stämde inte med den bild jag alltid haft. Eller rättare sagt, jag har inte haft rätt bild av Umeås företagsamhet.

Under lördagsbrunchen, som avnjuts med mycket papperstidning, läste jag om Umeås och Örnsköldsviks ”kärlekshistoria”. I en tabell kunde man läsa att Övik med 55 008 invånare har 2522 företag medan Umeå med 117 294 har 12 000 sådana. Stämmer siffrorna går det ungefär 10 umebor per företag mot ca 22 övikare.

Siffran säger inget om hur många som är företagare, ett företag kan ha en eller många ägare. Annars kunde man ha jämfört med Bjurholm där nästan var fjärde är företagare. 😉 De säger inget om storlek och bärkraft heller.

Hatten av för Umeå i den entreprenöriella stadskampen. Positivt för framtiden. Det behövs nya små om det ska kunna bli nya stora.

Här den korta nätartikeln:

http://www.vk.se/865799/umea-och-o-vik-en-karlekshistoria

Ingen dum idé

Av , , Bli först att kommentera 12

Från mobilen

Fick syn på den här loggan i ett sammanhang. Företagarprogrammet finns inte längre, men borde kanske finnas.

Sveriges nyföretagande är inte vad det borde vara och vad landet behöver. Det fattas också villiga övertagare av många befintliga företag.

Pratade härom dagen med en vänsterpartist som sa att han hellre ville ha bättre välfärd än fler företag.
Håjåjaja. Det är inte så lätt och självklart som man tror det där med hönan och ägget.

Från tisdagen

Av , , Bli först att kommentera 14

Lägger in några bilder från morgonens frukostmöte i Sveriges minsta kommun.

Innan fokus sattes på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet presenterade Bjurholms tillträdande kommunchef Hans-Åke Donnersvärd sig för företagare och andra.

Suddigt foto, men det går inte att ta miste på glädjen hos Bjurholms ”Fru företagsamhet”, Maria Bahlenberg. Här får hon blommor av Svenskt Näringslivs Katarina Folkesson efter att Bjurholm för tredje året i följd blivit länsbäst i företagsklimat i Västerbotten. I fjol var kommunen även Norrlandsbäst, men i år blev man ”bara” tvåa efter Timrå. Maria är en betydande del av kommunens kontaktyta mot företag och arbetsgivare

Två av nykomlingarna bland företagarna var Frekabs ägare Patrik Bergholm och Kerstin Hamberg Bergholm, här fotograferade av VK. Företaget som valt att flytta till Bjurholm har i dagsläget tio anställda, vilket med ett sätt att räkna skulle motsvara en inflyttning av ett företag på nästan 500 personer i Umeå. Man får önska lycka till med både professionell och privat etablering i kommunen.

 

Bjurholm länsbäst igen

Av , , Bli först att kommentera 10


Bjurholm har för tredje året i rad nått första platsen i länet i Svenskt Näringslivs företagsranking.

Katarina Folkesson släppte just nyheten på företagarfrukosten på värdshuset i Bjurholm. Hon betonar att det är en attitydundersökning, ingen exakt vetenskap, men inte utan betydelse.
Bjurholm tappar några placeringar mot i fjol och är inte längre bäst i Norrland, det är nu Timrå.

Nordmaling har tänkt ta upp kampen på lite sikt och har därför ett par tjänstemän och företagare på plats i Bjurholm idag. Man siktar på att gå från plats 278 till en plats bland de hundra bästa på tre år. Och Bjurholm delar gärna med sig av sina erfarenheter. 🙂

Tyvärr tappar min hemkommun rätt många placeringar, men Vännäs kommer igen.

Morgondagens arbeten

Av , , 4 kommentarer 10


Förra året låg Västerbottens nyföretagande på fjärde plats i landet. Det är ingen oviktig siffra och placering, det handlar om morgondagens arbetstillfällen och välfärd. Om kommuners ekonomi och attraktivitet. Tyvärr är många rätt blinda för den betydelse företagandet har. Något jag har svårt att förstå.

Umeå och Skellefteå ligger sämst till i länets företagarliga. ”Mitt” Vännäs ligger på nedre halvan, ungas och kvinnors företagande ligger lite bättre till i konkurrensen än totalplaceringen. ”Mitt” Bjurholm ligger bäst till i länet totalt sett, något lägre vad gäller kvinnors och ungas företagande.

Det finns utrymme och behov för förbättringar överallt. I dagens VK nämner man att vi ligger dåligt till internationellt när det gäller nya företag. Det oroar, inte minst med tanke på att man allmänt räknar med att mindre och medelstora företag kommer att stå för en större andel av arbetstillfällena framöver. Detsamma gäller skatterna från anställda och företag. Har han en lite enklare världsbild tänker man att det bara är att skruva upp skatterna. Ett problem är att svenska företags kostnader för arbetskraft redan ligger högst i Europa. Det gör inte morgondagens utsikter ljusare. Vi kommer även framöver att behöva en politik som underlättar för företagande, inte en som försvårar.

Artikeln i VK nämner idén med gymnasieutbildning med företagarinriktning. Utformningen behöver nog diskuteras, men det låter intressant. Även om de flesta företag startat på helt andra vägar och premisser.