Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: beredskap

Maten i morgon

Av , , Bli först att kommentera 5

Att det var länge sedan länet var självförsörjande på potatis och att det snart inte finns odlare i Västerbotten beror på flera saker enligt VK:s artikel idag. Bristande lönsamhet p.g.a. billig import som ofta används till lockpriser i butikerna och brist på unga som vill ta över. Även på ändrade matvanor. De stora potatisfälten i Västerbotten är snart ett minne blott.

Nostalgiska gammelmanstankar? Kanske, men inte bara.

Jag har flera gånger skrivit att jag har svårt att förlika mig med tanken på att vi nu får fram knappt hälften av vårt matbehov inom landet. Jag tror inte det är bara för att jag föddes bara fjorton år efter andra världskrigets slut då vi räddades av vårt småskaliga och vittförgrenade lantbruk. Jag har också sett matbristen i ryska Karelen och i St Petersburg på 90-talet då även de med prestigeyrken var beroende av att kunna odla maten som inte fanns att köpa för tillgängliga pengar.

Att vi inte får fram allt är acceptabelt, men att matproducenterna är en åldrande och krympande skara samtidigt som självförsörjningen redan ligger så lågt som den gör är oroande. Det osannolika har hänt och kan hända igen. Det är ingen konst att räkna upp ett antal osannolikheter som drastiskt skulle ändra våra möjligheter att importera den billiga mat vi är vana vid och betraktar som närmast självklar.

Visst är det bra att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap fördelar pengar till ändamålsenliga ledningsplatser och andra nyttigheter. Men vad hjälper dessa om inflödet av mat plötsligt begränsas extremt kraftig av naturkatastrofer, en miljökollaps, krig, strategiska terrorangrepp, hittills osedda sjukdomsangrepp i flora eller fauna eller kanske en gigantisk ekonomisk kris i världen? Ja, jag vet att jag låter som Krösa-Maja och att man kan oroa ihjäl sig för allt möjligt. Jag är faktiskt inte lagd åt det håller, men jag anser att man ska använda sitt förstånd när det gäller den nödvändiga maten.

Hasse å Tage önskade i sången att ”barna ändå får ett glas öl”. De frågade sig också om barnen skulle ha det mer nödvändiga: mat, får, kor, fläsk och potatis. Även om jag inte har några egna önskar jag verkligen att de ska ha det.

Jag hoppas att vi i alla fall någon utsträckning börjar fundera på maten ur ett strategiskt perspektiv. Inte bara ur det ekonomiska, marknadsmässiga och miljöteoretiska.

 

 

Håller med Sverker

Av , , Bli först att kommentera 8


Fär inte länkningen att fundera, men kopiera in och läs den här artikeln om du inte gjort det. ligger mycket här: http://www.vk.se/955858/tva-kronors-prisskillnad-gor-skillnad

I butiker där man satsar på mjölk och andra mejerivaror från andra länder försöker jag undvika att handla över huvud taget.

Jag har många argument för detta. Ett är den skriande dubbelmoralen i att skruva upp kraven rekordhögt på de egna bönderna och sen ta existensen av dem och landskapet av oss alla genom att köpa där regelverket gör produkterna billigare.

Ett annat är att det är fullständigt livsfarligt att tappa matproduktionen i ett land och i en landsända. Mat är inte som andra varor. Mat är ”halva födan”.

600 döda svenska piloter

Av , , 11 kommentarer 11


Under kalla kriget dog 600 stridspiloter i Sverige. 21 per år under 50-talet, lite färre under nästa årtionde. Onekligen smått fantastiska siffror som måste förstås i sitt historiska sammanhang.

Sverige hade då världens fjärde största flygvapen med som mest 1000 flygplan, regelbunden kontakt med provocerande ryska flygare och flög mindre säkra saker än idag. Man tränade regelbundet och hårt under ”realistiska” omständigheter. Man levde också med antagandet att hela flygvapnet vid ett sovjetiskt angrepp skulle vara utslaget efter en veckas motstånd. Man måste försöka förstå hur verkligheten såg 15-20 år efter vinterkriget då Sovjet överföll grannlandet. Allt var inte hjärnspöken.
Jag hörde ikväll av en vars far var stridsflygare då. Man visste vad man gjorde och vad det kunde kosta.

En sak man inte tog upp i kvällens program i P1 var alkoholvanorna. En stridspilot jag kände, som också hann vara med om att skjuta ut sig med den dåtida sprängladdningen under stolen, berättade hur det kunde vara. En del kunde festa rejält ena dagen och flyga nästa. Undrar hur statistiken sett ut utan de inslagen?

Min vän berättade också hur dödsfallen sjönk dramatiskt när Flygvapnet satsade stort på urvalsinstrument. Man blev mer klar över att det inte räckte med att hitta de fysiska toppexemplaren med massor av mod. Med psykologiska verktyg kunde man t.ex. plocka bort många pilotaspiranter med extremt självhävdelse- och ”kickbehov”. Det blev ett antal marknära loopingar och spektakulära lågsniffningar färre och betydligt fler överlevande.

Något som förändrades kraftigt under hans tid var övningsfrekvensen. Det som var veckoövningar när han började skedde ett par gånger om år när han slutade. När man har facit var det bra ur många synvinklar att det begränsades. Men på 60-talet borde vi inte bara ha haft ett stort flygvapen, det måste trots allt ha varit tämligen vältränat.

Frågan är hur det är idag. En sak är hur många plan man har, en annan hur många erfarna piloter med flygtid i ryggmärgen det finns. En väldig fördel är att det idag finns bra simulatorer med möjligheter att träna hela systemet, men det är bara ett komplement. (Har själv haft det barnsligt roliga nöjet att prova både Viggen och Gripen på det sättet)
Jag hör till dem som tror att man måste betala den försäkringspremie som ett hyfsat samverkansdugligt totalförsvar innebär.

Här kan man höra programmet om piloterna, Vetenskapsradion Historia

.

Vattenkraft

Av , , 4 kommentarer 10


Vattnet har en väldigt kraft. Vattenkraften står t.ex. för nästan hälften av Sveriges elenergi.

Lite förvånande är det att det enligt VK aldrig riktigt räknats på den förödande kraft vattnet i exempelvis Umeåälven skulle kunna ha vid ett dammbrott. När vi nu gör planer och policys i en hiskelig mängd tycker man att en beräkning och en plan för en sådan händelse kanske skulle ha gjorts redan när den massiva utbyggnaden av vattenkraften ägde rum.

Samma pris som 84

Av , , 3 kommentarer 16


En lantbrukare jag pratade med idag berättade att mjölkpriset han nu får är på samma nivå som 1984. Nittonhundraåttiofyra. Få av oss skulle vara glada över den lön vi hade då.

Det finns mellan 4 och 5 000 mjölkbönder med hög medelålder kvar i Sverige, men antalet sjunker snabbt. Det påminner om när grisbönderna slogs ut. Idag slaktas 40 000 grisar per dag i Europa som kan behandlas nästan hur svinaktigt som helst, med bara avkastningen för ögonen. I Sverige är det bättre att vara gris, men dyrare att föda upp dem och nu är det få producenter kvar. Det går att få fram mjölk billigare i Centraleuropa, om vi ser saken kortsiktigt och isolerat.

Man räknar med att våra knappa 5000 mjölkbönder ger jobb till 30 000 andra, allt från professorer och ostmästare till elektriker, chaufförer och industriarbetare. Det är en anledning att värna näringen. Djurskydd, kvalitet, natur, miljö och beredskap är andra tunga orsaker. Jag menar att vi med historien i minne måste inse att vi behöver en levande jordbruksnäring över hela vårt land.

Idag står det om ett av bidragen markägarna får i VK. En mindre del av dem är mjölkbönder. Trots de bidrag de får går verksamheten nätt och jämt ihop, i bästa fall. Ofta är det de få unga och mest skuldsatta som nu tvingas sluta. De som skulle leverera ost, youghurt mjölk och kött till dig, dina barn och barnbarn.

När vi nu en gång har börjat subventionera är det inte lätt att klippa. Nuvarande bidrag kan på ett sätt ses som ett direkt konsumenstöd. Vad skulle mjölken kosta utan och hur skulle det se ut med gran och några hästhagar på allt som nu är åker och öppna landskap?

Det finns saker att se över och stöd att ta bort, t.ex. EU:s stöd till tobaksodling. Men det svenska och norrländska jordbruket måste överleva. Eftervärldens dom kan bli hård om vi nu bara stoppar huvudet i sanden.

MSB och blåsten

Av , , Bli först att kommentera 12

Det är inte mycket man skulle ha sagt när naturen är i uppror. Människan upplever sin litenhet då.

170 000 strömlösa var det som mest, det är en hel del. Trafikverkets pressinformatör Lenart Helsing drabbades också av strömlösheten. Det gick att informera ett tag, sen blev det tyst.

Ett tips till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap), kolla upp beredskap, reservkraft och annat hos era myndighetskusiner. Att Trafikverket och andra tunga instanser kan meddela sig med omvärlden är inte minst viktigt när det är som bökigast.

Högt spel i Vännäs

Av , , 2 kommentarer 14

Så är beslutet taget. Intraprenaden Orion i Vännäs läggs ner enligt nämndens oeniga beslut.

I tisdags var några av oss i oppositionen samlade för att diskutera frågan en sista gång innan nämndssammanträdet.

Det är ett högt spel som bedrivs av majoriteten. Genomsnittligt har det under senaste året varit 6-8 lediga platser, men också upp mot 15. I höst har det när jag frågat rört sig mellan 4 och 7. Då känns det väl spännande att lägga ner 8 platser.

De som efter all behandling ligger kvar på NUS för att det inte finns ledig äldreomsorg kostar ca 3500 per dygn, vilket fort blir pengar. Skulle vi få en genomsnittlig platsbrist på 3 sängar så skulle vi teoretiskt kunna ha en kostnad som motsvarar det som hela nedläggningen av Orion skulle kunna ge, knappt 4 miljoner.

Samtidigt som vi tar bort ett ställe som präglas av hög kvailitet får vi 2 miljoner för att arbeta med kvalitetshöjande åtgärder – det känns konstigt.

En sänkning med 6 platser på Hjorten hade gett en grundplåt till besparingen som krävs, en del av kvalitetspengarna hade också kunnat gå till att möjliggöra behållandet av Orion som har stor upplevd kvalitet. Vi i oppositionen hade också velat ta budgetarbetet innan detta beslut. Det finns åtgärder som skulle kunna bidra till att både rädda budget och Orion.

Beslutet kommer att debatteras en hel del framöver. Särskilt om ”åldersbomben” skulle brisera och de många 80-90-åringarna i Vännäs skulle börja behöva särskilt boende i allt snabbare takt. Då skulle vi snart kunna hamna i en situation med några oroliga, färdigbehandlade äldre som blir kvar på NUS. Inte alltid i de vettigaste rummen.

Jag hoppas att majoriteten får rätt, att vår oro är ogrundad och att stängningsbeslutet inte kommer att drabba många äldre utöver dem som fått rota sig på Orion. Den tragiken räcker mer än väl.

Jag hade i alla fall aldrig vågat ta risken att ta bort en välfungerande enhet med 8 platser när de lediga platserna nu pendlar mellan 4 och 7. Definitivt inte innan man vänt på möjligheter och alternativ i budgetarbetet.

 

 

5 vinterdagar dagar utan el

Av , , Bli först att kommentera 2

Ja, det var scenariot för krisledningsövningen i Vännäs idag, när vi slutade och började analysera. Det började lite lugnare.
Organisationen och gruppen politiker och tjänstemän i Vännäs fick beröm. Det är tydligen ganska vanligt att lite mindre kommuner klarar sig bättre än större vid liknande tillfällen. Det är kanske en parallell att bybefolkningarna oftast klarar störningar bättre än dem som bor på större orter. Man är helt enkelt van att hantera det mesta själv. Det finns inte så många att ropa på när det mankerar.
Det är många tankar och insikter som kommer en sån här gång, inom flera viktiga områden. Gissningsvis kommer fler att skriva om saken. Blir det områden över kommer jag tillbaka litegrann angående vårt sköra samhälle.

Osedd dag och framtid

Av , , Bli först att kommentera 1

Idag händer det saker i Vännäs, frågan är bara vad.

Vi har vår tredje och sista dag av kommunens KLO-utbildning, "Krisledningsprogram för ledningsgrupper på operativ nivå." Några hemskheter kan vi nog vänta att krisledningsnämnden i Vännäs får i knäet.

På jobbfronten blir det också lite hittills osedda saker under dagen. Ska på ett företagsbesök på aftonen efter att kommunstyrelse och tjänstemän "räddat Vännäs". Det står inte direkt stilla. Det händer så mycket att man inte hinner med allt som borde göras.

Idag ska jag se på något som kunde innebära att man får arbeta någorlunda lokalt. Igår var det andra bullar.