Jan Nilssons blogg
En välda blandning...

Etikett: Bloggande

Städar ur huset

Av , , 2 kommentarer 5

…
Det måste göras ibland.

Nu talar jag inte om det egna huset. Det flyttades och renoverades förresten i början på 70-talet av en predikant och byggare på 70 år, Emil Sköldengen. Han hade aldrig bott i eget hus och ville få göra det i sin födelsekommun Vännäs, uppväxt på Sotås vid Harrsele som han var.
Det är lite ovanligt att man startar villakarriären vid 70, därtill börjar med att flytta och renovera.
Han fick bo här i 14 år och det är lite svindlande att tänka på att vi bott här mer än dubbelt så länge som han fick göra.
Sista gången han kom hit var när pappa Tore och jag tog hit honom från sjukhemmet där han inte hade så långt kvar. Han ägde huset och jag hade inte en tanke på att jag en gång skulle bo här.
Jag minns hur han stod tyst på trappan, tittade upp och ner längs älven och tog farväl. Nu vilas han och frun Stina en bit härifrån, nära korset och älven på kyrkogårdens nedersta rad.

Men, det här skulle ju inte handla om så stora saker.
Jag håller på att städa ur mitt länge stängda och neddammade ”bloggbo” där jag på ett sätt sett tillbringat alltför mycket tid. Med tiden har jag förstått att jag behöver skriva, formulera saker, att det är en hobby som som följt och följer mig. Som andra hobbies ofta till liten nytta, men man har sällan en hobby för nyttans skull. Emil Sköldengen hade kunnat kalla det att ”fåfänges”.

Utstädningen består främst i att en efter en rensa ut drygt 2000 ”kommentarer” som kommit in sen jag tog ”timeout”. Såna ska godkännas innan de publiceras. Nästan allt är automatiskt genererade nonsenstexter på engelska, nån gång ryska, med skumma länkar man inte vill någon ska trycka på. Några verkliga kommentarer kommer också in, långt efter att de skrivits.
Jag får inte heller den praktiska WordPress-appen att fungera. Ska försöka snickra lite på den så ett eventuellt fortsatt bloggande går mer geschwindt.

Sen får vi se hur det fortsätter. Det beror till stor del på vilket som blir nästa jobb och vilken fritid ”blandbloggandet” och politiken kan få.

Försvunna

Av , , Bli först att kommentera 5

…

Gick av en händelse in några år tillbaka i tiden i bloggarkivet. Upptäckte då att bilderna inte finns längre.

Kan ju förstå att det tar plats med så många bilder som jag lagt in genom åren. Samtidigt blir många inlägg helt oförståeliga om bilden inte finns med, särskilt de som helt bygger på bilden.

Skulle vara intressant att veta om bilderna kommer att ramla bort efter som, eller om det är något som är kopplat till systembytet? Ramlar de bort efter en tid måste man kanske hushålla lite med bildmaterialet för att inte bli helt obegriplig i en eventuell framtid. För det är tydligt att några läser bloggar långt tillbaka i tiden.

Bilderna borta

Av , , 2 kommentarer 4

…
Blev påmind om att jag lägger ut väldigt få bilder numera. Mjo, så är det. Kameran vilar sig för det mesta. Kan bero på att det varit ett rätt inrutat liv i höst. Mycket arbete och lite mer politik, lite tid till estetiskt funderande. Sen går det upp och ner med intressen.

Trevligt att några uppskattat bilderna i alla fall. Annars har ju några förr sagt att man inte förstår vad bilderna är bra till. 🙂

I morgon blir det förresten estetiskt funderande, men av hyfsat hållbart och beständigt slag.

Lotten Lindström till minne

Av , , 13 kommentarer 25

…
Sociala medier låter oss ibland lära känna människor vi aldrig har mött. Inte riktigt på riktigt, men en bit på väg.

Så blev det för ganska många av oss med Lotten. Man behövde sällan fundera över vad hon tyckte och inte heller vilket humör hon hade i skrivande stund. Lotten gjorde intryck och avtryck, ibland genom att vara både personlig och hisnande privat. Hon hade en intensitet och rakhet i språket som kombinerades med ovanligt sinne för nyanser, både på nätet och på papper. Ibland blev hon härligt otidsenligt mångordig, en slowfoodskribent i en 140-teckens fastfoodtid.

Jag gissar att hon var omtyckt som lärare och att hon hörde till dem som berörde även i skolan. De som engagerar sig i människor, kommunicerar och är nära vän med språket gör ofta det.

När jag i lördags hörde att hon oväntat dött och sedan läste den definitiva dödsrunan som bar hennes bild så kändes det mycket overkligt. 38 år och intensivt levande och sen bara död en morgon i september. Själv hade hon enligt runan tydligen oroats av något, men fått lugnande besked dagen innan hon dog.
Det är väl rätt att bloggar tas bort när bloggaren dör, men det kändes tomt att inte kunna läsa något i hennes stora arkiv på vk.se i går. Det var som om den skrivande handen dragits upp ur vattnet och vattenspegeln momentant slutit sig och raderat bort alla märken av att handen funnits där. Det känns inte bra.

Vi har som sagt aldrig setts, men har bytt många ord och meningar. Vi var oense i mycket, som politik och andliga frågor, med vi delade saker som nyfikenheten, människointresset och känslan för landsbygden. Jag hade respekt för Lotten Lindström som träffsäkert nog hette @someljest på Twitter.

Hennes död understryker att vi människor ingenting vet om vår morgondag, vi vet inte när tiden under solen är slut.

Tre miljoner

Av , , Bli först att kommentera 5

…
När jag skrev förra inlägget såg jag att bloggen slagit över på tre miljoner öppningar.

Hade ju varit smickrande om det varit så, men några omgångar har det varit något som inte stämt med räkneverket. Minns någon dag då det tickade in öppningar som var helt uppåt väggarna orimliga.

Men, säger ett tack till er av kött och blod som brukar läsa bloggen. Med behållning eller irritation. 😉

Utan större mening

Av , , Bli först att kommentera 7

Från mobilen

Det är olika hur man ser på det här med bilder och bloggar. Ibland får jag någon kommentar om att jag kan sluta att sätta in dem, andra gånger om att det är bilderna som är intressantast. Några sa när jag började att texterna är på tok för långa. Det kan jag väl hålla med om, men det verkar inte hindra alla från att läsa. Det blir nog lite av varje framöver också, om man får leva och ha hälsan.

Bilder ja. De säger inte alltid så mycket och representerar sällan en tanke. Bilden ovanför kom tex till i ett ögonblick igår när jag kom cyklande från Vännäs och såg den markant blå 50-60-åriga bilen vara på väg från parkeringen vid Vännäs kyrka i Vännäsby och strax skulle passera de kraftigt lysande blommorna i form av ett rött kors i det gula. Jag svängde snabbt in på parkeringen, fick upp mobilen och hann ta ett enda kort. Vitsen kanske inte ses av många, men jag gillar både blommorna, bilen och färgkontrasterna.

Sista dagen

Av , , 2 kommentarer 8

…
Vi har just vinkat iväg några gäster och jag ska nu vinka iväg semestern. Imorgon börjas det på allvar i Bjurholm.

Verkligheten har gjort sig påmind redan idag med några överraskningar. Jag vet vad jag får börja med i morgon och det var inte riktigt vad jag tänkt. Spännande är det i alla fall.

Det politiska debatterandet får nog stå tillbaka till största delen framöver. Kanske det allmänna bloggandet också. Hela bloggterapin tänkte jag inte lägga ner, men jag räknar med att den får ta lite andra former. Om jag kommer till skott och får tid till förändringen.

Ofromma funderingar

Av , , 2 kommentarer 4

Nu är det inte så länge kvar här i Kenya. Vi förbereder den dygnslånga hemresa.

Det finns ett par tusen opublicerade bilder och nästan lika många oåtergivna intryck. Så det kan bli en del trivialiteter och en del viktigare saker som kommer ut även under resan och dygnen efter hemkomst. Bilden är inte riktigt färdigmålad, känns det som.

Det har inte varit lätt att hitta kanalerna och tiden för bloggandet och det har ofta fått ske när de yngsta somnat. Dagarna har varit mycket intensiva, därför har det inte blivit så mycket "gästskrivande" som jag tänkt.

Det är inte så fromt att sitta och fundera på ett litet bedrägeri så här på söndagsmorgonen, men det är faktiskt vad jag gör. Det är inte allvarligt, skadar ingen alls och jag inte ljuga. Jag ska berätta hur det gick när vi landat på Falmark International. 😉

Onödigt inlägg, Lennart

Av , , 5 kommentarer 12

…

Vi hade kunnat debattera idrott, politik och kärnverksamheter utan att dra in (eller ner) de här tjejerna och deras segerglädje, som du gör i din blogg. Hade jag vetat att du skulle använda dem till en sådan här vinkling hade jag inte publicerat texterna och bilderna.

Du, om någon, borde förstå att man även som politiker har ett vardagsliv där man stöter på allmänmänskliga saker som man kan vilja lyfta fram. Som fritidspolitiker finns i alla fall "det vanliga livet", för en totaloffentlig heldygnspolitiker blir det kanske annorlunda.

Jag har inte en fast arvoderad politikertimme och försörjer mig för närvarande delvis som busschaufför. Jag roas av att som amatörskrivare återge olika saker som korsar mina olika spår och vardagsroller. Unga människor och ung entusiasm tycker jag är särskilt roligt. Anonyma och mindre anonyma "hackare" begränsar dock ibland berättarglädjen en smula.

Hinner inte skriva mer, ska rycka in och vikariera för en vän och kollega. Vi kan ta  debatten om de här sakerna vid ett mer passande tillfälle, då den inte solkar några andra.

Presentation

Tomas o Emelies bröllop 60 D 1284 - Kopia (2)

Jan  


Blogg listad på Bloggtoppen.se

 

 

 

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se