Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: bristyrken

Reformera Arbetsförmedlingen förnuftigt

Av , , 4 kommentarer 11


Det finns många aktuella politiska frågor. En het är Arbetsförmedlingen som vi alla har tankar kring. Även många anställda.
När man ska förändra en så stor och viktig myndighet med så många uppgifter bör det inte göras med prestige och giljotin.

Jag arbetar inom folkhögskolan, en egen utbildningsform som under två majoriteter fått regeringsdirektiv att arbeta med Arbetsförmedlingen. Några skolor har tvekat inför de uppdragen, inte Dalkarlså. Att hjälpa till med integration i samhälle och på arbetsmarknad, med att få bli behövda och självförsörjande är bland det största vi kan göra våra medmänniskor. Även för demokratin.
Fler och fler folkhögskolor vidgar arbetet och hjälper allt fler genom traditionella allmänna och nya kurser. Utbildningsformen passar särskilt bra för vuxna med blandad bakgrund, erfarenhet och kunskap. I den förnyade Arbetsförmedlingen ser några att folkhögskolorna kommer att ha ännu större betydelse för utbildning och även matchning. Jag tror det blir så. Ändå tycker jag att politiken bör hålla in hästarna en aning.

Låt reformeringen ske mer konservativt än revolutionärt. Vi går sannolikt mot en lågkonjunktur som kan bli tuff. Många som nästan överraskande lätt fått jobb trots svag utbildning, avbruten skolgång eller svaga språkkunskaper kommer tilbaka till Arbetsförmedlingen i lågkonjunkturen. Det kommer att behövas många insatser mot människorna och arbetsgivarna. De måste initieras med tanke. Många blommor behöver blomma, men en trädgårdsmästare behövs.

Olika verksamheter i olika former gör och kan göra goda insatser med bra ledning och personal med kunskap, professionalism, bemötande, kreativitet, initiativkraft, lokal förankring och vilja att göra gott. Det finns och behövs kompletterande aktörer av olika slag. Från icke vinstdrivande folkhögskolor till bolag. Men igen, det måste finnas en effektiv, fungerande myndighetshantering av helheten. Att ”ta bort” Arbetsförmedlingen är en dröm som snabbt skulle bli en mardröm.

Sverige har förskräckande brist på människor på viktiga områden. Vissa brister är strukturella, inte konjunkturiella. Fordonsförare, vårdpersonal, pedagogisk personal, många hantverkare och specialister med flera kommer att fattas även i lågkonjunktur. Där det går måste arbetskraftsbristen mötas med förenkling och mindre byråkrati.
Framför allt måste mängder av människor flyttas från framtid i försörjningsstöd närmare arbetsmarknaden, ofta steg för steg. För många tar det tid, men vad är alternativet?

Myndighetssverige måste samarbeta nära och effektivt med kommuner, företag, entreprenöriella folkhögskolor, universitet och andra organisationer. Ingen kan göra allt och behoven skiftar i olika landsdelar och på olika områden. Det behövs decentraliserade beslutsvägar och lokala samarbeten. Gigantiska stelbenta upphandlingar med oändliga överklagansprocesser är överskattade. Likaså upphandlingar där man bjuder under varandra tills ingen vettig verksamhet är möjlig ens med fusk.

Summa summarum. Låt inte reformeringen av Arbetsförmedligen ske i blind, ideologisk eufori. Låt den ske konservativt. Behåll det som fungerar, få det något förstoppade att fungera och odla fler externa samarbeten med civilsamhället och andra. Klipp det som måste klippas, men tänk efter före. Tro inte att allt fixar sig bara för att det sker digitalt, så många som AF servar nu behöver möta människor. Låt personalen börja våga ta mer initiativ och vara mindre rädda för att göra fel.

Sverige har inte råd med förlorade år på arbetsmarknadsområdet. Reformera Arbetsförmedlingen förnuftigt.

Lösningarna måste uppfinnas

Av , , 4 kommentarer 8


Skulle hellre skriva om något roligare, men här bekräftar DN det jag skrev om senast. Tyvärr väl starkt. Jag skulle mycket hellre ha fel.

Vi har för lite arbetskraft och skattebetalare. Nu gäller det att uppfinna lösningarna. De kommer inte från Putins pojkar och nationalismen.

Det fattas människor och medel.

Läkaren från Syrien

Av , , 4 kommentarer 10

Att översätta utrikesföddas kunskaper måste gå betydligt snabbare. Inte minst när det gäller kvalificerade yrken där vi har stora behov. 

Vi måste också bli mycket snabbare och bättre på att hjälpa nysvenskar till de mindre kvalificerade jobb som ofta ratas i Sverige idag, trots att de ofta är inkörsporten till arbetslivet i allmänhet och grunden för så mycket i tillvaron. Vi har bara att acceptera att mer av språkets slutputs kan och måste göras på arbetsplatsen, det är där man i Sverige möter språket. Det får låta hur småskuret det vill, vi måste också få folk i arbete så fort det går. Det är fler i kön och arbetet är också i regel självkänslans och integrationens bästa drivhus.

Sakine Madon skriver klokt om den nuvarande långsamheten i Norran idag.

Svartmålning fungerar sällan

Av , , Bli först att kommentera 6


Den här artikeln i UNT tror jag har ett budskap till oss i flera sammanhang. Om man vill få fler kollegor och förbättra status och intresse för ett yrke kan svartmålning verkligen vara ett tveeggat vapen.

Här gällde det läraryrket, men frågan är nog lika aktuell när det gäller vården, vissa praktiska och tekniska yrken m.m.
Jag har hört både lärare och vårdpersonal fundera över varför de egna yrkena beskrivs så negativt av ”de egna”. Oftast handlar det om en vilja att få till stånd förbättringar, men resultatet blir nog inte alltid som man tänkte.

Artikeln i länken överst är tänkvärd. Jag tycker också det låter rätt sunt det jag läste i VK förra månaden. En nysvensk som kom för rätt länge sedan hade resonerat så här vid yrkesvalet. ”Vill jag springa efter jobben, eller vill jag att jobben ska springa efter mig?”. Det blev vården och det hade hon inte ångrat.

Själv bidrog jag kanske lite till svartmålningen igår när jag vidarebefordrade uppgiften att det behövs 43000 lärarstudenter per år för att täcka bristen 2025. Det stämmer tydligen inte riktigt. Fler studenter, dubbelt så många som ibland sagts har också sökt lärarprogrammen ifjol. 24 tusen stycken.

Det är inte så dumt med meningsfulla jobb som springer efter en.

Lärarkallet

Av , , Bli först att kommentera 8

..,
Retar säkert någon med överskriften, men det är inte det sämsta. 😉
Vill understryka att läraryrket är ett av de allra viktigaste.

Har tittat vidare i nyhetsflödet och ser att allt fler vill bli lärare. Bra och fullt förståeligt. Kloka dras till områden där det finns jobb och där uppgifterna är meningsfulla.

Högstadiets ämneslärarutbildning har få sökande, delvis beroende på att inriktningen mot gymnasiet även ger behörighet på högstadiet.

Att få är intresserade av högstadiet känns tråkigt och är svårförståeligt för mig. Skulle jag ha blivit lärare hade jag sökt mig till högstadiet. En rolig och utmanande ålder där en engagerad och bra lärare som är intresserad av människor kan göra mycket skillnad, få betyda oerhört mycket och få massor tillbaka.

Det finns jobb…

Av , , Bli först att kommentera 3

Det blev en intressant dag på Nolia och ”Utbildning och rekrytering”. Blir det fler år kommer även Eductus att vara där med en del personal och deltagare.

Eftersom vår verksamhet finns för att på kortare eller längre sikt hjälpa människor till arbete så fick andra med samma mål, samt bristyrkena och yrkeshögskoleutbildnkngarna mesta delen av min tid.

20140213-172152.jpg

Det finns jobb, fler än vad som syns. Det är faktiskt bara 25-30 % av de jobb som tillsätts som tar vägen om AF:s platsbank. Det är idé att leta själv. Många jobb har även en oroande åldersfördelning med många som snart pensioneras och där finns stort sug på utbildade. Jag tänkte försöka ge något exempel senare ikväll.

De många unga besökarna såg förstås på andra saker än jag. Önskar dem alla riktigt lyckade sökningar och utbildningar framöver. De är färre än de som går i pension och behövs allihop.

Var man landar

Av , , Bli först att kommentera 7


Har bollat framtid, utbildningar, bristyrken och möjligheter till jobb med en gymnasiegrabb i eftermiddag. Ett intressant samtal som kanske resulterade i lite aha-upplevelser på båda håll.

Har även pratat motivation och arbetsglädje med en ung undersköterska inom åldringsvården. Ett samtal som nog resulterar i en egen bloggtext snart.

Under veckan fick jag notera att minst två, kanske tre, som började sin utbildningsbana med att bli bilmekaniker via Liljaskolan i Vännäs är piloter inom trafikflyget idag. Det är svårt att veta var man till slut landar utifrån vilken gymnasieutbildning man väljer.

Att välja något som är efterfrågat på arbetsmarknaden måste vara ett förstahandstips. Att verkligen få jobb och snabbt få visa att man vill och kan, det kan öppna oanade vägar vad det lider.

Som det ser ut nu verkar både teknikyrken och jobben där man gör skillnad för människor i olika åldrar vara väldigt bra tips om man söker en framtid i arbete.

Mer arbetskraftsinvandring?

Av , , 4 kommentarer 4


Ja, det kan bli följden om vi inte kommer till rätta med en del obalanser i vår arbetsmarknad och vårt utbildningssystem.

Arbetsgivarna på flera ”bristområden” måste ta sitt ansvar och fundera över vad man kan göra för att marknadsföra sig och för att de arbeten man erbjuder ska bli attraktivare.

Staten måste se till att utbildningsanordnarna är så pass fria i sin utformning av utbildningarna att samhällsviktiga utbildningar också blir intressanta för dagens mer ”här- och nuinriktade” unga.

Utbildningsanordnarna måste erbjuda utbildningar som både svarar mot samhällsbehoven och möter och attraherar de unga – och leverera med daglig kvalitet som sporrar och håller uppe motivationen.

Det mesta är lättare sagt än gjort, men som det nu är sticker företagen i många branscher huvudet i sanden och konkurrerar vidare med varann om en krympande skara utbildade medarbetare. Staten har fläckvis gjort det svårare för gymnasierna att paketera attraktiva program och gymnasierna har för ofta utbildat för något annat än verkligheten.

Det finns obalanser som får trista följder om vi inte kommer till rätta med dem. Hela branscher kan begränsas och i sin tur begränsa andra om de inte har tillgång till utbildad arbetskraft i Sverige.

Lösningen med arbetskraftsinvandring i ett läge där alltför många unga är sysslolösa känns verkligen inte bra.

Nytta och nöje i norr

Av , , Bli först att kommentera 7


Imorgon lördag 1100 börjar det ett evenemang i Näsland, Bjurholm. Det är inte svårt att hitta. Kommer man från Vännäshållet svänger man höger vid macken och följer sedan vägen någon mil. En bit efter skylten Näsland märker man snart området där traktorer och andra teknikhistoriska saker samlats.

Förutom dagens huvudsaker blir det vid ett par tillfällen några minuters information från Liljaskolan om en ny specialutbildning inom Yrkeshögskolan som Sverige och inte minst Norrland och Västerbotten behöver. En relativt kort utbildning (tre terminer) som flera näringar efterfrågat länge. Flera stora företag och myndigheter är med och leder utbildningen. Den ger kompetens och behörighet till ett bristyrke som är tämligen fritt, ofta välbetalt och där man kan ha både offentliga och privata arbetsgivare. Om man inte blir sin egen och tar uppdrag.
Utbildningen söks innan 20 september och startar i november.

Kom till Näsland och se och hör mer.

IMG_2298

Dagens samhälle

Av , , Bli först att kommentera 2


Kopplar efter en relativt fullmatad dag av med att läsa Dagens samhälle.
Artiklarna om chefsbristen är intressanta, men den är kanske inte så alarmerande som annan och tydligare arbetskraftsbrist.

Dels hade Platon nog rätt rätt när han sa att det var lämpligt att bli ”ämbetsman” vid 50. De flesta som välsignats med barn har har då sett dem växa upp en bit. Man har mer insikt om egna svagheter och man har en mer realistisk bild av sina styrkor. Man har kanske hunnit bränna vid sig en vända, eller nära på. Livet har förhoppningsvis gjort en lite visare, man har mött bra och dåliga chefer och lärt av båda. Unga chefer kan vara mycket bra, men en viss ålder och erfarenhet är sällan ivägen när man ska samla och leda en mångfald av andra.

Värre är att så väldigt stor andel av t.ex. gymnasielärare, läkare och sjuksköterskor blir pensionärer inom 5-10 år. Speciellt de specialiserade inom vården har riktigt hög medelålder. Det är direkt oroande och kommer att märkas på kapacitet och kvalitet när vårdbehovet växer.

Det måste löna sig att specialisera sig som ”syrra”, det måste bli fler läkare som tar den vägen och vi måste se till att läkarna håller på med rätt saker. Mer ”produktion” och begränsad dokumentation.
Det gäller enligt min mening de flesta yrken.