Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Dalabo

Utan bygglov

Av , , Bli först att kommentera 16

En del frågar inte mycket, utan drar bara igång det man föresatt sig. Här håller bävrarna på med en damm utanför Vitvattnet i Bjurholm. Helt utan kommunala bygglov eller kontakter med Länstyrelsen i dämningsfrågan.

Vår europeiska bäver, Castor fiber, var utrotad i ca 50 år efter att de sista skjutits 1871. Sen planterades den in igen och har verkligen gjort sig hemmastadda i kommunen som bär deras namn. Jag tror den meandrande Öreälven, dess mindre biflöden och andra små vattendrag passar bävrarna perfekt.

Den andra och större arten amerikansk bäver, Castor canadiensis, finns i Finland där man använde den vid inplanteringen i början på förra seklet. Våra kan bli 75 cm utan svansen, den amerikanska 100 cm.

Längre in ser man att de fällt stadiga bitar i sin jakt på bra grenar. Man äter inte ved och använder inte timmer, men kan gnaga ut ett träd på 50 cm diameter under en natt. Ingenjörskonsten är fantastisk. Längsta dammen man sett låg i närheten av Alberta i Kanada. 850 imponerande meter.

Idag vill knappast någon som jagar dem och håller stammen i chack bli av med dem igen, även om de kan ställa till åtskilligt med sina skarpa tänder. Det är intressanta djur, men i extremt sällsynta fall kan de vara farliga för människan. I april dog en man i Vitryssland efter att ha försökt fotografera en bäver. Bävern bet honom så illa i låret att han förblödde. I vissa länder kan de också bära på rabies.

Man kan undra vad svartbyggar´n har tänkt här.

Med förskolan som ansvar

Av , , Bli först att kommentera 10


Efter en en tämmeligen full och utdragen arbetsdag med uppgifter från både gamla och nya tjänsten ligger jag och läser Lpfö98. Läroplan för förskolan. Jag har under dagen hunnit med ett kort besök på den mindre kommunala förskolan och ett ännu kortare på den större.

Det är inga små saker som läroplanen säger att förskolan tillsammans med föräldrarna ska arbeta med. Inga obetydliga mål som ska uppnås. Förmågan till empati och omtanke om andra ska utvecklas. En grund för livslångt lärande ska läggas. Omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet i den pedagogiska verksamhet förskolan erbjuder. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedborgare ska främjas. Ett kulturarv ska överföras från en generation till nästa. Med mera, med mera.

Att man bara vågar söka ett jobb där förskolan ingår som en stor del. Jag har alltid haft stor respekt för arbetet med de allra yngsta. Det är så betydelsefulla år.

Det är inte första gången jag formellt har ansvaret för en förskola, men första gången jag har det i praktiken. Förra gången hade jag i.o.f.s. också en del närkontakt med verksamheten och barnen. Det var svårt att få till all planeringstid så rektorn (som det hette då) var tillsammans med en eller två till ute med barnen så att de andra skulle få den tid som behövdes. Ett par timmar en gång i veckan, när inte tvingande saker kom i vägen. Det kändes bra på flera sätt, jag vill helst veta hur det är från golv till tak där jag arbetar.

Spännande ska det bli. Roligt att få möta barnen och föräldrarna. Mycket har jag att lära. Mycket att tillsammans med medarbetarna fundera på kring utveckling och mål som ska uppnås.

Luftväxlingen har inte varit optimal på några av avdelningarna på den större förskolan. Imorgon är det meningen att några ur personalen där ska skriva på godkännandet av att ombyggnationerna får börja. Det känns väldigt roligt, men det är min företrädare och tekniska chefen som hållit i detta, jag har ingen del i det. Men jag hoppas att på något sätt få ha bidragit till förskolans stolta mål innan jag slutar hösten 2013.

Den ordinarie arbetsdagen avslutades med arbetsplatsträff för SFI:n, Svenska för invandrare. Tillsammans med gymnasiet och vux – och fritids- hör det också till mitt ansvar. Andra skeden i livet, andra förhållanden. Och även det spännande. Trots allt ogjort, olärt, opratat, oläst och oprövat känns det roligt med det nya mångfacetterade jobbet. I Sveriges minsta kommun.