…

Närmare bestämt diapositiv. Yngre människor vet nog inte vad det är, men säger man diabilder går det kanske upp ett ljus för fler.

Ikväll har jag fått förstå att jag fotade en hel del även när det kostade pengar. Det gör det för all del idag också, det är bara det att det är kamerorna som byts ut oftare. Förr kunde en kvalitetskamera hålla ett par decennier, men varje bild kostade å andra sidan en slant.

Diabilderna blev en egen flyttkartong ikväll. Pappersbilderna som inte kommit in i album blir säkert något liknande. Man skulle bara ta sig tid att titta på dem igen. Diabilderna kommer till stor del från resor i Indien, Afrika och gamla östblocket. Bilder tagna för att visas för fler än en handfull människor.

Igår fick jag en fråga om att fota vid ett bröllop i sommar. Då blir man som en amatörernas amatör både glad, småstolt och lite orolig. Tänk om det inte blir bra? Svårt att göra om det hela.

Man får göra som proffsen alltid gjort. Ta fler bilder. Har man tillräckligt många så måste bara ett gäng bli bra. Det är onekligen billigare att göra så idag än när varje knäpp kunde kosta åtskilliga kronor i dagens peningvärde.