…
Nu står korna i lång kö för slakt. Väntetiden är tio gånger längre än vanligt. Orsaken till utslaktningen är betesbrist efter uteblivna vårregn. Det blir kanske billigare kött, innan det blir dyrare och mer sällsynt.
Missväxten drabbar inte bara fodret, utan även allt annat som odlas.
Naturen är inte planerbar. Det var den inte 1866-1868 när det var hejdlösa svängningar mellan blött, torrt och kallt och många svenskar dog av svält.
Även om handeln ger möjligheter i bra världspolitiskt väder behöver alla ett stabilt jordbruk med marginaler i både volym och ekonomi. Så Behöver det bli i Sverige, igen.
Etikett: djur
Proportioner?
…
Det är otroligt vilka gräsligheter ”djurrättsaktivisterna” det står om i den här artikeln begått mot medmänniskor.
Det är tydligt att ordet ”aktivist” allt oftare står för någon som förstör saken för dem man säger sig strida för.
Närproducerat
…
Roligt att läsa om det här nya lilla slakteriet i Örsbäck utanför Nordmaling. Bara detta att man slaktar ett djur i taget. En sorts slowfood redan från början.
Det visar sig ibland att stordriften inte alltid är så självklart ekonomiskt överlägsen. Hoppas att detta är ett sådant exempel.
Att djuren slipper stå och skaka upp till Luleå är ju bara det ett köpargument.
Lycka till!
Utan bygglov
…
En del frågar inte mycket, utan drar bara igång det man föresatt sig. Här håller bävrarna på med en damm utanför Vitvattnet i Bjurholm. Helt utan kommunala bygglov eller kontakter med Länstyrelsen i dämningsfrågan.
Vår europeiska bäver, Castor fiber, var utrotad i ca 50 år efter att de sista skjutits 1871. Sen planterades den in igen och har verkligen gjort sig hemmastadda i kommunen som bär deras namn. Jag tror den meandrande Öreälven, dess mindre biflöden och andra små vattendrag passar bävrarna perfekt.
Den andra och större arten amerikansk bäver, Castor canadiensis, finns i Finland där man använde den vid inplanteringen i början på förra seklet. Våra kan bli 75 cm utan svansen, den amerikanska 100 cm.
Längre in ser man att de fällt stadiga bitar i sin jakt på bra grenar. Man äter inte ved och använder inte timmer, men kan gnaga ut ett träd på 50 cm diameter under en natt. Ingenjörskonsten är fantastisk. Längsta dammen man sett låg i närheten av Alberta i Kanada. 850 imponerande meter.
Idag vill knappast någon som jagar dem och håller stammen i chack bli av med dem igen, även om de kan ställa till åtskilligt med sina skarpa tänder. Det är intressanta djur, men i extremt sällsynta fall kan de vara farliga för människan. I april dog en man i Vitryssland efter att ha försökt fotografera en bäver. Bävern bet honom så illa i låret att han förblödde. I vissa länder kan de också bära på rabies.
Man kan undra vad svartbyggar´n har tänkt här.
Bananas are for….
…
Laddade ner kamerabilderna från Älgens hus i lördags och fann några där älgarna med synbar förtjusning kalasar på något som normalt är ganska sällsynt i västerbottens skogar.
Något man kan fundera på är hur dessa långnästa kreatur ser vad som händer där längst framme i nosen.
Fast har läpparna väl fått tag i läckerbitarna går det nog av sig själv.
Någon i sällskapet försökte sen bjuda på apelsin, men det gick inte alls hem. Den kom upp.
Här hann fotografen till höger inte arrangera bilden innan älgen snappade åt sig bananen, vesslesnabbt.
Vana posörer
Älgarna på Älgens hus i Bjurholm är inte så blyga. Studenterna från olika världsdelar som besökte stället idag var mer småskrajsna.
Men inte alla.
Jens-Rickard
…
Vid tvåtiden idag hörde jag röster och fötter ute i foajén till expeditionen och på ett ögonblick vällde det in ett litet gäng piggögda femmor som hört att dt saknades lärare och jag skulle ha brännbollen. De undrade när.
En av grabbarna frågade om jag inte hade varit på veterantraktordagen i Näsland. Jo, det hade jag ju.
"-Det är jag som äger Jens-Rickard", sa han. Jag svarade att jag hade bilder på honom och startade datorn. Vi hade 20 minuter kvar till "avslag", eller vad man säger när det gäller en brännbollsmatch.
Jens-Rickard blev en av traktordagens huvudpersoner, eller vad man nu säger när det gäller en kalv.
Jens-Rickard var en väldigt social och trevlig typ som tycktes gilla människor i alla åldrar och ävenledes hundar. Det var lite tjuren Ferdinand över honom, men han verkade vara mer inne på människor än blommor.
Ferdinand, förlåt, Jens-Rikard gjorde en massa glada krumsprång när han inte stod och luktade på händer och folk som ville klappa honom.
Den vederbörligen EU-registrerade tjurkalven pussades även en del med valhunden som han brukar träffa hemma på gården.
Däremot sket han i att skita, trots mycket mat och vatten innan tävlingen. Det var ju så mycket att lukta på. Några som satsat på olika rutor mumlade om Purex och katrinplommon, men det var bara att vänta. Jens-Rickard sköt upp det där en stund, och vem hade inte gjort det med så mycket åskådare. Innan vi gick hem gjorde han det på ruta elva.
Han var en kul prick, liksom sin husse.
Så mycket vackert
…
Det finns så oerhört mycket vackert i naturen i Kenya och Afrika. Ibland nästan "onödigt" vackert.
Blommorna i träden utanför våra dörrar.
En av de giftigare ormarna, grön mamba. Men visst är den vacker?
Unge herr Giraff
Dagen började med ett besök på en liten gymnasieskola, kommer kanske några bilder därifrån framöver. Sen blev det som sagt lite djur i andra änden av Mombasa. Därefter ett sorts "Miniskansen" där man fick se ungefär hur de största stammarna levde förr. Våra värdar ville gärna visa oss de här sakerna. Och visst var det intressant.
Nu ska jag lägga ut Christinas text om gårdagen. Det blev inte riktigt som vi hade tänkt med handlingen, heller. När blir det riktigt som man tänkt?
Djuriskt
Idag har vi sett en del djur och annat utanför staden. Igår blev det väldigt mycket att göra i city, som det kommer lite rapport om sedan. Tyckte synd om Julia som fick stå ut med mycket väntan och vuxenprat.
Det var skönt att få vara lite naturnära till idag. Även om gårdagen på ett sätt var mer "nyttig".
Dagen har annars varit ganska krävande med minst tre timmars vandrande i värmen. Även kvällen var lite tröttande och lång, för några av oss. Det är ingen avkopplingsresa det här. Även om man blir både av- och bortkopplad vad gäller det mesta i den vanliga vardagen.
Senaste kommentarerna