Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: elever

Vattenånga och minnen

Av , , 2 kommentarer 8


Har tittat igenom bilder från fornstora dagar ikväll. Bilder jag inte sett från resan till Indien för två år sedan och från Mariaskolans bussresor till Europa. Vi mjukade upp med en bastu, som sig bör när man besöker en en österbottning. Han försökte inte alls elda ut mig, det gick mycket civiliserat till.

Stora och små händelser, stora och små ställen och elever med ömsom pigga och ömsom trötta ögon. Elever som lagade mat, städade och sov. Lärande och växande. Elever man undrar hur det går för, vad de gör och hur de har det.

Vackra städer, sorgliga koncentrationsläger, kollegor, gemytliga bussbilder, Helsingfors, Tallinn, Budapest, Wien, Berlin, Bryssel, Amsterdam, Östersjö- och Nordsjöstränder och havet av kors i Verdun. Glad Jan och bister Jan.

Det är roligt att se andras bilder.

Svar till lf om skolreklamen

Av , , 2 kommentarer 3


I morse mobilresonerade jag fram ett kommentarsvar om reklam i skolan till signaturen lf. Ett svar som blev så långt att jag sätter in det som en bloggtext:

Jo, jag jobbar i skolan, i alla fall några månader till. Sen får vi se. Jag jobbar i Sveriges minsta kommun Bjurholm där vi har en enda skola. Det blir en del information från oss, men reklamen lyser med sin frånvaro.
Jag har också jobbat på icke vinstdrivande friskolor som fått göra reklam för sig, men även där har mycket handlat om information.
Den gymnasieskola som förra året satsade mest på reklam enligt en artikel jag läste satsade en dryg hundralapp i månaden per elev. Det är en hel del, men man vet ju inte om det är mer av en punktinsats eller något löpande.

När det är som det ska tror jag att skolans eldsjälar drivs av en lust att göra skillnad i enskilda elevers liv, alldeles oavsett deras grundförutsättningar, men också av att föra hela skolan framåt. Många mäter hur det går, t.ex. lärarfacken.
Själv tror jag att Göran Perssons kommunalisering av skolan var ett misstag som kan komma att bidra till allt större skillnader mellan växande och krympande kommuner framöver, om inte staten följer och korrigerar utvecklingen.
Jag hade gärna sett en fortsatt statlig finansiering av skolan kombinerat med ett friskolesystem med möjligheter till pedagogiska bidrag från olika håll, men nu får vi nog gå vidare därifrån vi står.

Det allmänna resultatet i svensk skola jämfört med omvärlden har i alla fall sjunkit under längre tid än det funnits reklam i Sverige. Den är näppeligen huvudproblemet.
Den alltför vanliga ”upprorskulturen” som tar bort så mycket tid och arbetsro är däremot ett av hindren för våra ungas och Sveriges morgondag. Det mer lyckosamma Finland tycks ha mindre av planer, policys, utvärdering och tumskruvar på lärarna. Men man har generellt en helt annan arbetsro och man kan lägga mycket mer tid, lust, ambition och inspiration på huvudsaken – Undervisningen.

Det är meningen att Västerbottens skolchefer via Region Västerbotten ska få göra en ”skuggning” av Österbottniska skolchefer framöver. Jag är nyfiken på saken och hoppas att hinna få vara med och pejla skillnaderna mellan broderfolkens skolor och resultat.

Lång fredag

Av , , Bli först att kommentera 7


Två kursdagar ganska tätt inpå två semesterveckor, det har man inte ostraffat. Segt har det varit att jobba ner mail- och ärendehögen idag och på måndag kommer nämndssammanträde och andra trevligheter som krävde förberedelse. Arbetsdagen blev för lång, liksom ogjortlistan.

Ikväll ska jag titta igenom ett par pärmar jag fått låna av en av mina medarbetare. En kusin till pappa Tore samlade tidningsurklipp och två pärmar innehöll artiklar om honom. På bilderna ser jag honom i min barndoms och ungdoms upplaga och jag hör honom i vissa citat. Några sådana ska jag återge, bl.a. ett som visar att han nog inte var enklast att ha i riksdagen. 🙂 Det var väldigt roligt att få ta del av de gulnade bladen.

Idag har jag också fått glädja mig åt elever som har mognat väldigt mycket på kort tid. Det nästan syns hur de växer medan man pratar med dem. Om ett drygt halvår är det meningen att de ska börja nya skolor och faser i sin utveckling. Måtte de orka ta vara på undervisningen hela vägen fram så de både kommer in i och ut ur gymnasiet. I tid och allihop.

Allmänna råd på gym

Av , , Bli först att kommentera 4


Det gick inget vidare att läsa Skolverkets allmänna råd om nyanlända elever på träningscykeln. Jag kom två sidor, sen var det bara att ge upp. Ljuset var lite för dåligt och konkurrensen från Aktuellt var för svår. Man ska nog inrikta sig på att träna när man tränar.

På tal om nyanlända så är det roligt att det ramlar in både stora och små elever på Castorskolan. Både från när och fjärran. Statistiken säger ju att antalet skulle kunna vara stabilt alla sex år man kan överblicka, men ännu roligare är det förstås när elever kommer till. När unga sen överraskar både sig och andra med sina framsteg är det riktigt, riktigt roligt.

För övrigt har jag varit grymt huslig ikväll. Har klättrat runt och hängt upp julgardiner. Agneta har hotat att komma med en avslöjande kommentar om jag så mycket som försöker skryta med denna sällsynthet, men jag gör ändå ett försök.

Sovmorgon, jakt och ledarskap

Av , , Bli först att kommentera 5


Jag vaknade strax efter att vi skulle ha varit på pass i morgondimman och det kändes riktigt skönt att vara där jag var. Sällan har sängen varit så behaglig. Jag kollade klockan, vände på mig och slumrade bort.

Faktum är att jakten hade blivit avblåst igår. Jag lämnade inget pass tomt så min sovmorgon var inte alls oansvarig. Bara skön.

Två dagars inhämtande av koncentrerad och kvalificerad information tar sitt, man blir rätt mör. Jag tänker gå igenom anteckningarna från ”Rektor och lagen” idag, mellan varven av annat, för att få upp så mycket som möjligt på ”minnespiggarna”.

Rektorsutbildarna och de centrala tänkarna säger ibland att ca 20 % av rektorernas arbetstid ska utgöras av påfyllning, läsning och reflektion. Jag har aldrig mött en svensk skolledare som kunnat ha det så. Uppdraget är för komplext och många vardagliga chefsuppgifter är för påträngande för att man ska kunna ägna sådan tid till laddning för förbättringsarbete och inspiration.

Nu har det lagts på ytterligare administrativa och juridiska krav. Ska det leda till verklig förbättring måste det finnas bra stöd för rektorerna. Samhället och skolans alla kategorier har inte råd att vara utan ledarna (och lärarna) som kan, hinner och orkar inspirera.

Tur det i alla fall kan bli sovmorgon ibland.

Så många bra lärare

Av , , Bli först att kommentera 9


Har just haft telefonsamtal med några föräldrar.

En del av det sista samtalet hade jag velat spela in och sen låta lärarna lyssna. Det var en mamma som talade om den aktuella skolans förutsättningar. Bland annat sa hon: – ”Det finns ju så många bra lärare!”

Det är sällan någon lek att vara lärare idag. Jag tror många bra lärare skulle bli uppmuntrade och ännu bättre om de ibland fick höra några uppskattande ord. Där skiljer vi oss nog inte så mycket, barn, unga och vuxna.

Toppresultat i Bjurholm

Av , , 2 kommentarer 8

Några av er har läst i tidningarna om Lärarförbundets ranking av kommuner – "Sveriges Bästa Skolkommun". Där finns några siffror som gör mig riktigt glad.

Bjurholm är femma i konungariket Sverige vad gäller meritvärdet enligt SALSA. Det betyder att om man räknar utifrån föräldrarnas bildningsnivå och andelen utlandsfödda m.fl. kriterier så har Castorskolan i Bjurholm det femte högsta betygsvärdet i landet. När det gäller andelen godkända elever ligger vi på delad förstaplats både vad gäller faktiska tal och enligt SALSA. Bjurholm ligger tvåa i Sverige vad gäller lärartäthet, vilket i regel påverkar resultatet.

Jag kan inte riktigt förstå vissa andra placeringar, t.ex. när det gäller "Friska lärare" och "Utbildade lärare", där undrar jag verkligen om man fått rätt underlag. Vi har både goda hälsotal och för en liten kommun på gränsen till inlandet en ovanligt gynnsam situation vad gäller behöriga lärare. Jag har också svårt att ta till mig den låga placeringen vad gäller "Andel barn i förskolan", där låg vi nästan lägst i riket. Hur den siffran ska vägas in i hur bra skolkommun man är kan också diskuteras.

De här sista sakerna bidrog nog starkt till att kommunen totalt inte kom högre än plats 170, vilket ändå är bra med tanke på antalet arbetande och skattekraften. De extremt goda meritvärdena känns ändå väldigt viktiga och jag vill tacka alla medarbetare, föräldrar (och företrädare) som bidragit till att eleverna gjort ett så bra jobb.

Inte minst ni föräldrar har en oerhörd betydelse. Kan ni stödja och uppmuntra era barn och förmedla en positiv hållning till skola och utbildning och hjälpa dem att ta vara på den möjlighet som skolan är, då har ni gett dem en enorm gåva och framtidsmöjlighet.

I våras var jag en dryg vecka på en skola i ett fattigt område utanför Mombasa där det var riktigt uselt med resurser på alla plan. Däremot var det fantastiskt att se elevernas glöd och hur de tog vara på möjligheten att få en utbildning. De två sista klasserna, sjuan och åttan, gick t.o.m. mangrannt till skolan på lördagarna, fast man inte måste. Liksom de brinnande lärarna. Resultaten var bedövande bra. I jämförbara ämnen och årskurser faktiskt bättre än jag upplevt i någon svensk skola. Trots att man fick dela på böckerna.

Min hemkommun Vännäs, där jag också har ett ansvar i barn- och utildningsnämnden, ligger på plats 69 i LF:s ranking. Ett betydligt bättre genomsnittligt resultat, men mer jämna placeringar.

Lycka till, båda mina favoritkommuner och alla elever!

 

 

Från andra sidan politiken

Av , , Bli först att kommentera 9


Idag har det varit en politisk dag, men ändå inte. Det har varit KUN, Kultur- och utbildningsnämnd, i Bjurholm. Innimellan har det för mig varit möte med kommunens ledningsgrupp som består av kommunchefen och en handfull av tjänstemän.

Av dessa har jag redan lärt mycket, bl.a. annat om ”kommunal idealitet”, om arbetsinsatser som liknar dem man gör när man är sin egen. Jag tror en och annan som odlar fördommar om den kommunala sfären skulle bli förvånade om man fick följa vissa tjänstemän en dag.

Det är en ny erfarenhet att sitta inför sina förtroendevalda uppdragsgivare som ansvarig chef för en verksamhet. Jag är van att sitta på andra sidan bordet och saknar tidigare erfarenhet av att jobba kommunalt. Efter bara 40-50 arbetsdagar på ett nytt och omfattande jobb – under arbetsplatsens händelserikaste årstid – är det också mycket man kan lite om.

Uppgifterna och utmaningarna är många i en liten kommun. Vissa saker i verksamheten går alldeles väldigt bra. Som Salsavärden (återkommer om det) och annat visar görs mycket fantastiskt arbete av lärare och elever på Castorskolan, andra saker kräver sina tankar. Efter en höst med mycket ”detaljpet” och saker på volley måste det tas tid till mer långsiktigt tänkande. Vissa områden kräver rektorsdagar utan många överraskningar, avbrott och andra normalt förekommande skolhändelser.

Sen är det det där med att komma ner till heltid…

Lära ut av lust

Av , , Bli först att kommentera 8

För några dagar sedan fanns en artikel om en mycket speciell skola i DN.

Det var intressant att läsa om skolan och den närmast extrema delaktighet som präglade den. Jag tror inte att den kan kopieras och misstänker att någonstans finns en eller några personer som betyder väldigt mycket för det unika konceptet.

Det fanns några rader i artikeln som jag tänkt på de sista dagarna, några ord om lärare som en av rektorerna sa:

”Jag vill ha dem som lär ut av lust, som valt skolan framför andra attraktiva jobb.”

Vilken lärare som helst kan förstås bli nött och trött under olika tider i livet, liksom vi alla, vad vi än gör. En klass som hamnar i en nedåtgående spiral med en eller flera pedagoger kan förstås också påverka en lärare mycket negativt och suga musten ur den bäste.

Men visst rörde rektorn vid något viktigt. Man måste i grunden vilja vara i klassrummet om man ska orka och lyckas som lärare. Gilla interaktionen med eleverna, sporras av olikheter och längta efter att göra skillnad hos alla, inte minst hos den som inte fått de bästa förutsättningarna i livet.

Gör man det måste läraryrket vara ett av de allra bästa yrkena. När man får den där svårdefinierade kontakten med gruppen, när man känner att det händer saker, att det blir aha-upplevelser, att processer och växande tar fart i unga sinnen. Även om jag bara är rektor på tillfälligt besök i en och annan klass måste jag säga att det är oerhört roligt.

På något vis påminner känslan om att köra motorcykel, men fråga mig inte på vilket sätt. 🙂

 

På Castor efter skoldagen

Av , , 2 kommentarer 9


I afton när det tystnat i skolan blev det ett lite längre samtal med några av lärarna. Vi hann fundera och förbereda en del saker i lugn och ro. Eventuellt kläcktes en god idé som jag hoppas kan uppfyllas. Inte dumt alls i så fall.

Under samtalet dök det upp ett minne. En lärare skulle ta emot en ny etta och sa ungefär så här vid ett möte med föräldrarna:

”-Om ni lovar att inte tro på allt era barn kommer att säga om mig så lovar jag att inte tro på allt de kommer att säga om er.” Hon var en kloking. Det hon sa kan ha bäring även på äldre elever.

Så vitt jag minns ville man själv ibland urskulda att man hade fokus på helt andra saker än skolan, eller t.o.m. hade betett sig helt oursäktligt förfärligt. Det hände tyvärr. Jag har ett minne av en ogärning mot en lärare som jag inte var direkt delaktig i, men jag skäms fruktansvärt för att jag inte avbröt den grymma mobbing som bedrevs. Jag ser hennes uppgivna tårar och hjälplösa armar och händer när jag vill, fast jag inte vill.

Nåväl, ville man blanda bort korten kunde det ske t.ex. genom att klanka ner på lärare, andra eller annat i verksamheten. Jag tror det var sällan jag lyckades i de där försöken. Men, får man ett felaktigt eller missriktat stöd en sådan gång så är det konstigt om inte måluppfyllelsen påverkas. Att få, eller tycka sig få, stöd för dåligt beteende eller att inte göra det man ska blir lätt som att gå genom skolan med handbromsen hårt åtdragen.

Med det inte sagt att lärare aldrig gör fel eller att man inte ska ta sina barn i försvar. Men gör det klokt och lyhört för båda sidor i en eventuell konflikt och så att motivationen att ta vara på skoltiden och undervisningen inte skadas.

Och som sagt, det kan vara bra att tänka tillbaka på hur man ibland agerade själv och vad man sa hemma.