Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: familj

Fadderbarn

Av , , Bli först att kommentera 10


2013 blev ett lite speciellt år vad gäller våra fadderbarn. Ett av dem har gift sig för några veckor sedan och idag har ett firat sin 18-årsdag. Om man fläckvis har lite svårt att fatta tidens gång så går det upp en talgdank sådana märkesdagar.

Vi har inte varit några vidare faddrar, eller gudföräldrar som pappan till ett av barnen alltid sa. Samtidigt har de barn man fått bli faddrar för ett särskilt rum i hjärtat och bärs ibland också fram i bön lite oftare än andra närstående. Särskilt när livet inte bara blev lätt.

Tre barn fick vi förtroendet att bli faddrar för. Samtidigt som man som sagt känner sina brister tydliga så känns det det stort och viktigt. En lite speciell relation.

En bra julafton

Av , , Bli först att kommentera 3


Fått fira en riktigt bra julafton med gäster från 13 till 84. Just avslutat den traditionsenliga julnattsdammsugningen av nedervåningen och slås av hur annorlunda det låter i röret nu mot när barnen var små. 🙂

Det uppstyrda knytkalaset blev väldigt bra även i år, svågerns västerbottenspaj med romsås toppade som vanligt. Mina funderingar på att kontra med (lättlagade) baconlindade mandeldadlar för nästa år möttes av fruns öppet vädrade dubier. Vi får väl se vad som händer om man får uppleva ett annat år. Jag borde nog flytta fram positionerna lite.

Några av de yngre föreslog ”O Helga natt..” när vi sjöng julsånger. Det var tunt på de högre tonerna och det lät inte Jussi. Men sången är mäktig i ord och toner. Det är tyvärr oftast bara till jul som pianot blir rejält avdammat inuti.

Mina julklappar gick huvudsakligen ut på té, kläder och böcker, plus en gris. Alltsammans användbart. Bodil Malmstens ”Så gör jag: Om konsten att skriva” ska bli intressant att läsa. Liksom böckerna jag ska köpa för bokpresentkortet.
Att kunna och få skriva vore roligt.

God fortsättning på julen! Ett barn är fött.

Förändring

Av , , Bli först att kommentera 7


På väg till Arlanda ser jag några nya särpräglade huskroppar jag inte sett förut och tänker på livets benägenhet att förändras. Förr om åren rände man, om inte som ett tätting, så i alla fall mycket oftare i Sth än nuförtiden.

Saknar både min far och min pappa.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Mångdubbel dag

Av , , Bli först att kommentera 7

Idag på fars dag skulle han som blev min pappa ha fyllt nittio år. På fars dag för några år sedan dog också min biologiske far. Jag är glad över mina fäder. Över att jag fick växa upp där jag gjorde, fick lära känna min biologiske far och fick ytterligare en släkt. Även över att jag fick vara med dem båda när de dog.

Att "komma till" oönskad innebär idag ofta att man inte ser dagens ljus, på min tid kunde det innebära lite av varje. Är man själv adopterad så har det gärna med sig att man får veta om att fler faktiskt är adopterade. Barn fungerar olika, men ofta funderar man, hör och börjar prata.

På den tiden var det både vanligare och ovanligare med adoption. Det var inte vanligt med barn från andra länder. Desto vanligare var det med svenska "fosterbarn" som man ofta felaktig kallade även oss som var adopterade och permanent inlemmade i en familj.

För de flesta adopterade jag känner väl har det i stort sett fungerat bra, inte för alla. De flesta jag känner som haft det svårare har försonats med det som var, som det verkar. Hos någon finns saker som har svårt att komma på plats. Men relationen mellan föräldrar och barn är som bekant inte alltid bara solsken för att man delar genuppsättning heller.

Idag har vi firat fars dag genom att ringa Agnetas pappa och mamma, min mamma och några av dem som minns mina fäder bäst.

Vi har också lyssnat på en predikan min pappa hade när jag var i tidiga tonår och som mest obenägen att lyssna på honom. Livet kan ha sina vändningar och turer.

I morgon ska vi försöka arbeta.