Vi hade en lite ovanlig upplevelse i går morse, en "Assembly". Det är vanligt förekommande att man samlar alla eleverna en gång i veckan på det här viset.

Flaggan och nationalsången har jag definitivt inga problem med, det faller sig särskilt naturligt i länderna där självständigheten och självbestämmandet inte varit självklara saker så många mannaminnen. Jag kan känna likgiltigheten över vårt land mer problematisk än att man lär barnen en sund nationell glädje och stolthet. Den ska vi inte låta de bruna tomtarna ha monopol på. De som vill ge allt detta en negativ laddning ska aldrig få min flagga.

Scouternas mer militära övningar var mer speciella. Särskilt när deras ledare helt utan förvarning kom och lämnade av inför mig och med några höga rop annonserade sin begäran att jag skulle marschera med dem ett varv genom scoutleden på samlingens ena sida. Jag hade inte mycket höger-vänster-om under min iofs trevliga militärtid. Det märktes nog, för eleverna antingen fnissade eller skrattade högljutt åt mina försök att haka på, i takt.